-
1 jusque
I prép.1. aller jusqu'à Paris Parijgacha bormoq; rempli jusqu'au bord qirg‘og‘igacha to‘ldirilgan; rougir jusqu'aux oreilles qulog‘iga qadar qizarmoq; (zamon ma'nosini ifodalaydi) du matin jusqu'au soir ertadan kechgacha; jusqu'à nouvel ordre yangi buyruq bo‘ lguncha (ham, hattoki) tous, jusqu'à sa femme, l'ont abandonné hamma, hatto xotini ham uni tashlab ketdi2. jusque chez -nikigacha, -gacha; j'irai jusque chez vous men siznikigacha boraman3. jusqu'alors o‘sha choqqacha, o‘sha vaqtgacha; jusqu'à présent hozirgacha, hozirgi paytgacha; jusqu'où? qayergacha? qaysi joygacha?II adv. hatto, hattoki, hatto, hamIII conj. jusqu'à ce que qadar, -guncha, -gacha, to; jusqu'à ce que je revienne men qaytib kelguncha; jusqu'au moment où paytgacha, -guncha, qadar; jusqu'au point que shu darajada, shu qadar. -
2 ensuivre
vpr. (inf et 3e pers. seulement)1. et tout ce qui s'ensuit barcha keyin sodir bo‘ladiganlar; keyingi voqealar2. kelib chiqmoq, yuz bermoq; sodir bo‘ lmoq (biror narsaning natijasi sifatida); il le battit jusqu'à ce que mort s'ensuive uni o‘lguncha, joni uzulguncha kaltakladi; il s'ensuit une catastrophe falokat yuz berdi; il s'ensuit de cela que bundan kelib chiqadiki. -
3 depuis
prép.1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi. -
4 preuve
nf.1. dalil, isbot; donner comme preuve dalil sifatida keltirmoq; si vous ne me croyez pas, je vous fournirai des preuves agar siz menga ishonmasangiz, men sizga dalil keltiraman; loc. démontrer preuve en main ashyoviy dalil keltirmoq; croire une chose jusqu'à preuve du contraire biror narsaga aksi isbotlanguncha ishonmoq2. dalolat, shohidlik, isbot; recevoir une preuve d'amour sevgi isbotini olmoq; à preuve, la preuve isbot, dalil sifatida; tu te sens coupable, la preuve, tu as rougi sen o‘zingni gunohkor sanayapsan, isboti, sen qizarib ketding; c'est la preuve que bu isbotlaydiki; la preuve en est que bu narsa shu bilan isbotlanadiki; faire preuve de ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; faire preuve de tolérance sabrtoqat ko‘rsatmoq; faire ses preuves o‘zini, o‘zligini ko‘rsatmoq3. dalil, isbot, misol; vous en êtes la preuve, la preuve vivante siz bunga dalilsiz, tirik misolsiz4. dalil, isbot; des preuves matérielles ashyoviy dalil; on n'a pu recueillir aucune preuve contre lui unga qarshi hech qanday dalil-isbot topisholmadi5. dalil, isbot (hisobning to‘g‘riligini tekshirish uchun). -
5 attendre
vt.1. kutmoq, kutib turmoq; sabr qilmoq; attendre qqn. jusqu'à midi biror kimsani kunduz soat 12 gacha kutmoq; loc.adj. en attendre (qqch, de +inf) kutib; -guncha; en attendre son arrivée uning kelishini kutib, u kelguncha2. tayyor turmoq (ega predmetni ifodalaydi); le dîner, la voiture vous attend tushlik ovqat, mashina sizni kutmoqda3. umid qilmoq, umid bog‘lamoq, ko‘z tutmoq; attendre qqch. de la part de qqn. birovdan biror narsani umid qilmoqII s'attendre vpr. kutmoq, umid bog‘lamoq; tayyorlanmoq; tayyor turmoq; de sa part je m'attends à tout undan har narsani kutishga tayyorman; il s'attend à ce que je revienne u meni keladi deb umid bog‘layapti. -
6 noter
vt.1. yozib, belgilab olmoq; noter les pages intéressants d'un livre kitobning qiziqarli joyini belgilab olmoq; note mon adresse adresimni yozib ol; notez que nous serons absents jusqu'à la fin du mois e'tiborga olib qo‘yingki, biz oyning oxirigacha bo‘lmaymiz2. qayd qilmoq, ta'kidlamoq, tasdiqlamoq; ceci mérite d'être noté bu qayd qilishga loyiq; il faut bien noter ceci buni alohida ta'kidlab qo‘ymoq kerak; bundan juda ehtiyot bo‘ lish kerak3. baholamoq, baho qo‘ymoq, baho bermoq; noter un élève, un employé o‘quvchini, xizmatchini baholamoq. -
7 oreille
nf.1. quloq; les oreilles ont dû vous tinter, vous siffler qulog‘ingiz juda qizigan bo‘lsa kerak (biz siz haqingizda juda ko‘p gapirdik); loc. écoutez de toutes vos oreilles o‘ng qulog‘ingiz bilan ham, so‘l qulog‘ingiz bilan ham eshitib oling; n'écouter que d'une oreille, d'une oreille distraite e' tiborsizlik bilan tinglamoq; prêter l'oreille quloq tutmoq; faire la sourde oreille (à qqch) o‘zini eshitmaganlikka solmoq, qulog‘ini kar qilib olmoq; casser le oreilles à qqn. birovning qulog‘ini qomatga keltirmoq; si cela venait à ses oreilles agar bu uning qulog‘iga yetib borganida edi; cela lui entre par une oreille et lui sort par l'autre bu uning bu qulog‘idan kirib u qulog‘idan chiqib ketadi; ce n'est pas tombé dans l'oreille d'un sourd bu gaplar behudaga ketmadi, havoga ketmadi, eshakning qulog‘iga tanbur bo‘lmadi; prov. ventre affamé n'a pas d'oreilles och qoringa gap yuqmas; avoir l'oreille de qqn. kimningdir ishonchli odami bo‘lmoq2. ohangdagi musiqiy tovushlarni farqlash va yodda tutish qobiliyati; avoir l'oreille fine kuy va ohanglarni yaxshi farq qila bilish; avoir de l'oreille qulog‘i o‘ tkir bo‘lmoq3. quloq chanog‘i, suprasi; oreilles pointues, décollées uzun, shalpaygan quloqlar; boucles, pendants d'oreilles zirak, boldoq, isirg‘a; rougir jusqu'aux oreilles qulog‘igacha qizarib ketmoq; tirer l'oreille, les oreilles à un enfant bolaning qulog‘ini cho‘zmoq; se faire tirer l'oreille yalintirmoq; dormir sur ses deux oreilles bamaylixotir uxlamoq; montrer le bout de l'oreille sirini aytib qo‘ymoq, og‘zidan gullab qo‘ymoq4. quloq, tutqich; les oreilles d'une marmite, d'un bol qozonning, kosaning qulog‘i5. kresloning bosh qo‘yadigan suyanchig‘i3. quloqchin. -
8 os
nm.pl.1. suyak, so‘ngak, ustuxon; avoir les os saillants suyaklari chiqqan, oriq bo‘lmoq; loc. il n'a que la peau sur les os eti borib suyagiga yopishgan; c'est un sac d'os, un paquet d'os qoq suyak, quruq suyak; se rompre les os qattiq yiqilmoq; loc. en chair et en os shaxsan o‘zlari; il ne fera pas de vieux os u uzoqqa bormaydi (u uzoq yashamaydi); ne pas faire de vieux os quelque part biror joyda uzoq qolmaslik; être mouillé, trempé jusqu'aux os suyak-suyagigacha, ich-ichigacha ivib ketgan bo‘lmoq; loc.fam. l'avoir dans l'os laqillatilgan, tunalgan bo‘lmoq; os à moelle ilikli suyak; loc.fam. tomber sur un os, il y a un os! qiyinchilikka duch kelmoq; ishkali chiqdi!2. pl. xok3. suyak, dandon; couteaux à manche en os dandon sopli pichoqlar. -
9 pensée
nf.1. fikr, o‘y, xayol; laisse-moi deviner ta pensée sen menga o‘yingni topishni qo‘yib ber; ses mots ont dépassé sa pensée uning so‘zlari o‘yidan oshib tushdi; la pensée de qqn.qqch. biror kimsa, biror narsaning xayoli, fikri, o‘yi; il s'effraie à la seule pensée de prendre l'avion yolg‘izgina samolyotga chiqish kerak degan xayoldan u qo‘rqadi; la pensée que degan xayol, o‘y2. fikr, aql, idrok; la pensée abstraite abstrakt fikr; l'expression de la pensée par le langage fikrning nutq orqali ifodalanishi3. birovning fikri, falsafasi, nazariyasi, dunyo qarashi, g‘oyasi; je partage votre pensée là-dessus men sizning yuqoridagi fikringizga qo‘shilaman; loc. aller jusqu'au bout de sa pensée o‘z fikrini, fikr-mulohazalarini oxirigacha to‘kib solmoq4. en pensée xayolan, tasavvurida; se transporter quelque part par la pensée xayolan o‘zini biror joyda ko‘rmoq5. xayol, o‘y, fikr (xayol qilish, o‘ylash, fikrlash uslubi); pensée claire to‘g‘ri fikr6. fikr, g‘oya; la pensée marxiste marksistik fikr, g‘oya7. asosiy fikr, o‘y, xayol; g‘oya, maqsad, niyat, tilak; j'ai découvert le fond de ses pensées men uning fikrining asosini topdim; une pensée profonde, originale, superficielle chuqur, o‘ziga xos, yuzaki, siyqasi chiqqan fikr; recevez nos plus affectueuses pensées bizning eng ezgu tilaklarimizni qabul qilgaysiz8. pl. fikr, xayol, aql; mettre de l'ordre dans ses pensées aqlini yig‘moq; perdre le fil de ses pensées xayoli chuvalashib ketmoq; lire dans les pensées de qqn. birovning xayolidagini o‘qimoq; des pensées profondes chuqur o‘ylar; il reste absorbé dans ses pensées u o‘z xayollariga g‘arq bo‘lib qoldi9. hikmatli gap, so‘z, hikmat.nf. kapalakgul, farang binafsha; pensées violettes, jaunes safsar, sariq kapalakgullar; pensées sauvages yovvoyi kapalakgullar. -
10 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
11 principe
nm.1. bosh, birinchi sabab, asosiy sabab; dieu considéré comme le principe de l'univers borliqning bosh sababchisi sifatida qaralgan xudo2. asos, asl mohiyat; remonter jusqu'au principe asl mohiyatiga yetib bormoq; deux qualités qui precèdent du même principe bir asosdan chiqib keluvchi ikki hislat3. asos, negiz (aralashma, dori)4. asos, qoida; principe posé a priori tajribaga asoslanmay ilgari surilgan qoida5. asos, negiz (fanda); apprendre les premiers principes d'une science fanning boshlang‘ich asoslarini o‘rganmoq6. asosiy qonun-qoida, prinsip; ériger en principe que prinsip darajasiga ko‘tarmoqki; partir d'un principe biron qonun-qoidadan, prinsipdan kelib chiqmoq; loc. une déclaration de principe muhim bayonot; j'ai toujours eu pour principe de mening doimiy nuqtayi nazarim bo‘ldiki; loc. faire, demander qqch. pour le principe biror narsani prinsipal mulohazalardan kelib chiqib qilmoq, so‘ramoq7. pl. axloq qoidalari, qarashlar, nuqtai nazar, prinsiplar; manquer à ses principes o‘z prinsipiga qarshi ish qilmoq; avoir des principes o‘z qarashlariga ega bo‘lmoq; une personne sans principes prinsipsiz odam; loc. par principe prinsipal mulohazalardan kelib chiqib; il critique tout par principe u hamma narsani prinsipal mulohazalardan kelib chiqib tanqid qiladi; une hostilité de principe umuman dushmanlik; en principe asosan, umuman olganda; en principe, il est d'accord, mais il peut changer d'avis umuman olganda, u rozi, lekin fikrini o‘zgartirib olishi mumkin.
См. также в других словарях:
Jusqu’à ce que la mort nous sépare — Jusqu à ce que la mort nous sépare Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. « Jusqu à ce que la mort nous sépare » ( Ou « Until Death Do Us Part » en anglais), est une… … Wikipédia en Français
Jusqu'à ce que le crime nous sépare — (Deadly Intentions... Again?) est un téléfilm américain réalisé par James Steven Sadwith et diffusé en 1991. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Jusqu'à ce que la mort nous sépare — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. « Jusqu à ce que la mort nous sépare » (Ou « Until Death Do Us Part » en anglais), est une phrase de la cérémonie du mariage tirée… … Wikipédia en Français
Jusqu'à ce que la mort nous sépare (manga) — Pour les articles homonymes, voir Jusqu à ce que la mort nous sépare. Jusqu à ce que la mort nous sépare 死がふたりを分かつまで (Shi ga futari wo wakatsu made) Type Seinen Genre … Wikipédia en Français
Jusqu'à concurrence de tant — ● Jusqu à concurrence de tant jusqu à ce que telle limite soit atteinte … Encyclopédie Universelle
jusqu' — jusque, jusqu , jusques Prép. et loc. conj. rI./r Prép. d1./d Suivi d une Prép., le plus souvent à, ou d un adv. (Marquant un terme, dans l espace ou dans le temps, que l on ne dépasse pas.) J ai attendu jusqu à 5 heures. Venez jusque chez moi.… … Encyclopédie Universelle
que — 1. que [ kə ] conj. • Xe; lat. médiév. que, forme affaiblie de qui, simplification de quia, employé en bas lat. au sens de quod « le fait que; que » 1 ♦ Introd. une complétive (à l indic. ou au subj. suivant le v. de la principale, ou la nuance à … Encyclopédie Universelle
jusqu'au-boutiste — [ ʒyskobutist ] n. • 1917; de jusqu au bout 1 ♦ Partisan de la guerre menée jusqu au bout, jusqu à la victoire. 2 ♦ Par ext. Personne qui va jusqu au bout de ses idées politiques. ⇒ extrémiste. Des jusqu au boutistes acharnés. « Il était ce que… … Encyclopédie Universelle
que — 1. (ke) pron. relatif, ou mieux conjonctif 1° Lequel, laquelle, lesquels, lesquelles. Il ne s emploie que comme régime ; il est des deux genres, et des deux nombres ; l e s élide devant une voyelle ou une h muette. Ces hommes que vous avez vus … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Jusqu'à la lie — est un roman policier écrit en 1931 par la romancière britannique Margery Allingham. C est le troisième roman où paraît son héros le plus célèbre, l aventurier Albert Campion. Présentation Val Gyrth est un jeune homme de bonne famille en froid… … Wikipédia en Français
jusqu'au boutiste — ⇒JUSQU AU( )BOUTISTE, JUSQU AUBOUTISTE, (JUSQU AU BOUTISTE, JUSQU AU BOUTISTE) adj. et subst. Familier A. 1. Adj. et subst. (Celui, celle) qui est partisan d une action, en particulier militaire, menée jusqu au bout, jusqu à sa conclusion extrême … Encyclopédie Universelle