-
1 moins
I adv.1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boramanII nm.1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi2. le signe moins minus, ayirish belgisiIII prép.1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti. -
2 philosophe
I n.1. faylasuf, filosof2. XVIII asrda hur fikr tarafdorlari3. dono, donishmand; il vit en philosophe u donolarcha yashaydiII adj. faylasuf, dono, donishmand; pourquoi se lamenter! il faut être un peu plus philosophe que cela! nega g‘am chekish kerak? bundan ko‘ra ham ko‘proq faylasuf bo‘lish kerak! -
3 près
adv. yaqinda, yaqin joyda, yaqinida, yonida, yonma-yon; il habite assez près, tout près u yaqinginada, juda yaqinda yashaydi; venez plus près yaqinroq keling; pas si près! unchalar yaqin emas! loc.adv. de près yaqindan; regarder de près, de trop près yaqindan, o‘ta yaqindan qaramoq; se raser de près soqolini qirtichlab olmoq; connaître qqn. de près biror kishini yaqindan tanimoq; examiner de près sinchiklab o‘rganmoq; loc. ne pas y regarder de si près, de trop près talabchan, o‘ ta talabchan bo‘lmaslik; deux événements qui se suivent de près birin-ketin sodir bo‘ladigan ikki voqea; loc.prép. près de yaqinida, yonida, oldida; près d'ici bu yerga yaqin joyda, yaqinda; tout près de Paris Parijning yonginasida; s'assoir près de qqn. birovning yonida o‘ tirmoq; loc.fam. être près de son argent, de ses intérêts o‘z manfaatini o‘ylamoq, ko‘zlamoq; il en manque près de la moitié yarmidan kamrog‘i yetishmayapti; il était près de mourir u o‘lay deb qolgan edi; il est près de midi tush bo‘lay deb qoldi; à peu près deyarli, qariyb; l'hôtel était à peu près vide mehmonxona deyarli bo‘sh edi; à peu près six mille hommes qariyb olti ming odam; il y a à peu près vingt minutes qariyb yigirma minut oldin; à peu de chose(s) près -tacha; il y en a mille, à peu de choses près mingtacha bor; à beaucoup près juda katta farq bilan; à cela près bundan tashqari; il se sentait heureux, à cela près qu'il n'avait pas un sou u o‘zini baxtli his etar edi, bundan tashqari uning bir chaqasi ham yo‘q edi; à qqch. près -gacha (aniqlik darajasini bildiradi); mesure au millimètre près millimetrgacha aniqlikdagi o‘lchov; calculer au centime près tiyinigacha hisoblamoq; il n'en est pas à cent francs près yuz frank farq uning uchun hech gap emas. -
4 reconnaître
I vt.1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoqII se reconnaître vpr.1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.vt.1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq. -
5 pour
I conj.1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emasII nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq. -
6 souvent
adv. tez-tez, ko‘p, ko‘pincha, ko‘p marta; peu souvent gohigohida, ba'zan; assez souvent, souvent, très souvent tez-tez, ko‘pincha, ko‘p hollarda; loc. plus souvent qu'à mon, qu'à son tour hech qachon menda, unda bo‘lmaydigan; fam. plus souvent! albatta yo‘q, hech qachon! le plus ouvent ko‘p hollarda, umuman. -
7 peser
I vt.1. tortmoq (tarozida); peser un objet avec une balance biror narsani tarozida tortmoq; peser qqch. dans sa main biror narsani qo‘lida chamalab ko‘rmoq (og‘irligini); les trois kilos de pommes que le marchand a pesés sotuvchi tortib bergan uch kilo olma2. chamalab, taroziga solib ko‘rmoq, o‘ylab ko‘rmoq, baho bermoq; peser le pour et le contre yaxshi, yomon tomonlarni chamalab, solishtirib ko‘rmoq; peser ses mots so‘zlarini o‘ylab gapirmoq; tout bien pesé yaxshilab o‘ylab ko‘rilganII vi.1. belgili og‘irlikka ega bo‘lmoq, kelmoq, chiqmoq, tortmoq; cela pèse plus lourd, pèse plus, moins bu og‘irroq, yengilroq keladi; peser peu, beaucoup yengil, og‘ir turmoq; les cent kilos qu'il a pesé autrefois oldinlari u yuz kilolar kelar edi2. (sur, contre) qismoq, bosmoq, itarmoq; il pesa de toutes ses forces contre la porte u bor kuchi bilan eshikni itardi; aliment indigeste, qui pèse sur l'estomac qiyin hazm bo‘ladigan ovqat oshqozonga og‘irlik qilyapti3. (à) og‘irligi tushmoq, og‘irlik qilmoq, tashvish solmoq, qiynamoq; ses enfants lui pèsent bolalari unga og‘irlik qilyapti4. (sur) qiynamoq, azob bermoq; le remords pèse sur sa conscience vijdon azobi uni qiynayapti5. salmoqqa, e' tiborga, muhim ahamiyatga ega bo‘lmoq; bosib ketmoq, muhim rol o‘ynamoq; cet élément a pesé dans notre décision bu element bizning bir qarorga kelishimizda muhim ahamiyatga ega bo‘ ldiIII se peser vpr. o‘lchanmoq, tortilmoq; il se pèse tous les matins u har kuni ertalab o‘zini tortib ko‘radi. -
8 reculer
I vi.1. chekinmoq, tisarilmoq, o‘zini orqaga olmoq; reculer d'un pas bir qadam chekinmoq; loc. reculer pour mieux sauter yaxshiroq sakrash uchun tisarilmoq; fig. yomg‘irdan qochib, do‘lga tutilmoq2. orqaga qaytmoq, chekinmoq; l'épidémie a reculé epidemiya chekindi3. qaytmoq, chekinmoq, voz kechmoq; ikkilanmoq; il s'est trop avancé pour reculer qaytishning iloji yo‘q, u juda ilgarilab ketdi; plus moyen de reculer! qaytishning hech qanday iloji yo‘q! reculer devant qqch. biror narsa oldida chekinmoq; qaytmoq; il y a de quoi faire reculer les plus audasieux eng jasurlarni ham ikkilantiradigan narsa borII vt.1. orqaga surmoq; recule un peu ta chaise kursingni biroz orqaga sur2. kechiktirmoq, orqaga surmoq; reculer une décision, une échéance qarorni, to‘lovni orqaga surmoqIII se reculer vpr. tisarilmoq; elle se recula pour mieux voir u yaxshiroq ko‘rish uchun tisarildi. -
9 profond
-ondeI adj.1. chuqur, teran; un puits profond, peu profond chuqur, sayoz quduq; profond de dix mètres o‘n metr chuqur; racines profondes teran tomirlar; loc. au plus profond de eng tubida; un fauteuil profond chuqur kreslo; des rides profondes chuqur ajinlar2. chuqur mazmunli, chuqur, jiddiy; un regard profond chuqur qarash3. ancha o‘tgan, biror yerga yetgan; une nuit profonde yarim tun4. juda ham pastga ketgan, ilgarilab kirib ketgan, chuqur; un forage profond chuqur qazilgan quduq; un profond salut chuqur egilib salom berish5. tubiga boradigan, yoki chiqadigan; une aspiration profonde chuqur nafas olish; une voix profonde yo‘g‘on ovoz6. chuqur mazmunli, asosli; chuqur, teran; c'st un esprit profond bu teran aql7. ichki, chuqur joylashgan; la signification profonde d'une oeuvre asarning chuqur mazmuni8. nihoyat darajadagi, kuchli, qattiq, chuqur, zo‘r; un profond silence chuqur sukunat; tomber dans un profond sommeil chuqur uyquga ketmoq; une profonde erreur chuqur xato; éprouver une joie profonde chuqur xursandchilikni his qilmoqII nm. chuqurlik, qa'rIII adv. chuqur; creuser très profond juda chuqur kovlamoq. -
10 recevoir
I vt.1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladiII se recevoir vpr.1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi. -
11 réduire
I vt.1. (qqn à, en) olib kelmoq, aylantirmoq; réduire des populations en esclavage, au désespoir aholini qullikka olib kelmoq, umidsizlikka tushirmoq; sa maladie le réduit à l'inaction kasali uni harakatsiz qilib qo‘ydi; réduire qqn. au silence biror kishini gapirtirmay qo‘ymoq2. yanchib, yakson qilib tashlamoq; réduire une résistance, l'opposition qarshilikni, oppozitsiyani yanchib tashlamoq; en être réduit à borib yetmoq, kuni qolmoq; il en est réduit à mendier uning kuni tilanchilikka qoldi3. (qqch à) soddalashtirmoq, qisqartirmoq, bo‘lmoq; réduire des fractions au même dénominateur kasrni umumiy maxrajga qisqartirmoq, keltirmoq; réduit à sa plus simple expression iloji boricha soddalashtirmoq4. (qqch en) narsani maydalamoq, bo‘lmoq; aylantirmoq; réduire un objet en miettes, en morceaux, en pièces; en bouillie, en poudre narsani mayda bo‘lakchalarga, parchalarga bo‘lmoq; qaynatmaga, kukunga aylantirmoq, tuymoq, ezmoq, maydalamoq5. qisqartirmoq, kamaytirmoq; réduire le nombre de trains poyezdlar sonini qisqartirmoq; j'ai réduit mes frais men xarajatlarimni qisqartirdim; réduire la vitesse tezlikni kamaytirmoq; réduire un texte matnni qisqartirmoq; kichraytirmoq, mo‘jazlashtirmoq; réduire une photographie rasmni kichraytirmoqII se réduire vpr.1. biror natijaga olib bormoq, oqibati biror narsa bo‘lib chiqmoq, biror narsadan iborat bo‘lmoq; ses espoirs se sont réduits à rien uning umidlari puchga chiqdi; ses économies se réduisent à peu de chose uning tejashlari kam natija berdi2. (en) aylanmoq, aylanib qolmoq; se réduire en poudre, en cendre changga, kulga aylanmoq3. o‘z xarajatlarini qisqartirmoq, chegaralamoq; o‘zini tiymoq; je vais être obligé de me réduire men xarajatlarimni qisqartirishga majbur bo‘laman.vt.méd. o‘rniga solmoq, o‘rniga keltirmoq (suyak, chiqib qolgan a'zoni); réduire une fraction singan suyakni solmoq. -
12 sec
-sècheI adj.1. quruq; du bois sec quruq o‘ tin; un froid sec quruq sovuq; avoir la gorge sèche suvsizlikdan tomog‘i qaqrab ketmoq; loc. n'avoir plus un poil de sec g‘arq terga botmoq, qora terga botmoq, terlab pishmoq2. quritilgan, qoqi; raisins secs mayiz; légumes secs qoqi, quruq mevalar3. quruq, -siz; toux sèche quruq yo‘tal; panne sèche qurbonsiz avaria; loc. regarder d'un oeil sec baqrayib qarab turmoq4. oriq, ozg‘in, qotma, qoqsuyak; un petit vieillard tout sec qoq suyak kichkina chol; loc. être sec comme un coup de trique cho‘pday oriq bo‘lmoq5. bo‘g‘iq, quruq, jarangsiz; une voix sèche bo‘g‘iq ovoz; vin sec musallas (spirt qo‘shilmagan vino)6. quruq, sovuq, bag‘ritosh, dag‘al, pasmiy; un coeur sec tosh yurak; répondre d'un ton sec quruq, rasmiy javob bermoq7. quruq, shirasiz; un style un peu sec biroz quruq stilII nm. quruqlik, quruq joy; mettre, tenir qqcn. au sec biror narsani quruqqa qo‘ymoq, quruqda saqlamoq; à sec quruq, suvsiz, qoq, qaqragan, qaqroq; fam. qup-quruq, hemirisi yo‘q, cho‘ntagi quruq; la rivière est à sec daryo qurib qolgan; ils sont à sec ular qup-quruqIII adv.1. boire (un vin, un alcool) sec quruq o‘zini ichmoq; il boit sec u qattiq, ko‘p ichadi2. gursillatib, guppillatib3. loc.adv.fam. aussi sec shu zahotiyoq, o‘rnida, to‘xtatmay. -
13 simple
I adj.1. ochiq ko‘ngil, oq ko‘ngil, sofdil, sodda; un homme simple et rude sodda va dag‘al odam; un coeur simple ochiq ko‘ngil odam2. pej sodda, go‘l; il est un peu simple u biroz go‘lroq; simple d'esprit esi past, aqli zaif, kaltabin, uzoqni ko‘rmaydigan3. oddiy, sodda; corps chimiques simples oddiy kimyoviy moddalar; les temps simples d'un verbe fe'lning sodda zamonlari4. oddiy, shunchaki, jo‘n; une simple formalité oddiy rasmiyatchilik; un simple soldat oddiy askar5. sodda, murakkab emas; l'intrigue de se roman est simple bu romandagi ishqiy sarguzashtlar murakkab emas6. oddiy, sodda, oson, yengil; il y a un moyen bien simple buning juda oson yo‘li bor; c'est simple comme bonjour bundan osoni yo‘q; ce n'est pas si simple bu unchalik ham oson emas; fam. c'est bien simple buning murakkab joyi yo‘q; c'est bien simple, il suffit d'aller tout droit bu juda oson, to‘g‘ri borilsa bo‘ldi7. sodda, oddiy, odmi; dans le plus simple appareil qip-yalang‘och; une robe toute simple odmigina ko‘ylak; le mariage a été très simple to‘y soddagina bo‘ ldiII nm. dorivor o‘simlik.
См. также в других словарях:
Corto Toujours Un Peu Plus Loin — 4e album de la série Corto Maltese Scénario Hugo Pratt Dessin Hugo Pratt Coloriste Anne Frognier Personnages principaux C … Wikipédia en Français
Corto toujours un peu plus loin — 4e album de la série Corto Maltese Scénario Hugo Pratt Dessin Hugo Pratt Couleurs Anne Frognier Personnages principaux Corto Maltese Bouche Dorée Sol … Wikipédia en Français
Le Paradis – un peu plus loin — Le Paradis un peu plus loin est un roman de Mario Vargas Llosa parut en 2003. Ce roman raconte l histoire de la célèbre féministe franco péruvienne Flora Tristan et de son petit fils, le peintre Paul Gauguin, qu elle n a jamais connue. Dans le… … Wikipédia en Français
Un peu plus loin sur la droite — est un livre de Fred Vargas. Résumé 5e roman policier de Fred Vargas. Première collaboration de Louis Ludwig Kehlweiler, flanqué de son Bufo de crapaud, avec Marc Vandoosler dit Saint Marc, épaulés par Saint Mathieu le chasseur cueilleur (surnom… … Wikipédia en Français
Un peu plus haut — est une chanson écrite par Jean Pierre Ferland et interprétée pour la première fois par Ginette Reno lors des festivités de la Fête nationale du Québec en 1975 sur le mont Royal. Interprétations En 2008, lors du 400e anniversaire de Québec,… … Wikipédia en Français
peu — [ pø ] adv. • pou, poiXIe; lat. pop. paucum, neutre adv., class. pauci « en petit nombre » I ♦ ( po XIIe) En fonction de nom ou de nominal Faible quantité considérée soit comme simplement « petite », soit comme « … Encyclopédie Universelle
plus — [ plys ] adv. • 980; mot lat. « une grande quantité » ♦ Mot servant de comparatif à beaucoup et entrant dans la formation des comparatifs de supériorité et dans celle du superlatif relatif de supériorité. I ♦ (Compar.; cf. aussi III) A ♦… … Encyclopédie Universelle
peu — (peu) s. m. 1° Une petite quantité. Peu construit avec l article défini, ou avec l adjectif possessif, ou un pronom démonstratif. • Si je t abandonnais à ton peu de mérite, CORN. Cinna, v, 1. • Quand je dis point, je veux dire très peu ; … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
peu — Peu. Il vient de Paulum ou de Paucum. Les Hannoyers prononcent Pou, autres prononcent Pau, Parum, Paulum, Modicum. Peu de gens sont entrez, Modici introierunt. Un peu plus, Paulo amplius. Un peu moins qu il ne faut, Paulo minus. Peu plus, peu… … Thresor de la langue françoyse
plus — PLUS. adv. de comparaison. Davantage. J ay plus d interest à cela qu un autre. Personne n y a plus d interest que luy. il est plus content qu un Roy. il travaille plus que personne. il est à qui plus luy donne. il va où il y a plus à gagner. qui… … Dictionnaire de l'Académie française
plus — Plus, Magis. Plus ou moins, Peu plus, peu moins, Plus minus. Je l aime plus que moy, Ante me illum diligo. Beaucoup plus, Multo magis. Plus que tous les autres, Singulariter, Praeter alios. Il a estudié plus que tous les autres és lettres… … Thresor de la langue françoyse