-
1 claustra
claustra ( clostra, Cato, R. R. 13, 3; 135, 2), ōrum, n. (in sing.: claustrum, i, rare, Caes. Germ. Arat. 197; Curt. 4, 5, 21; 7, 6, 13; Petr. 89, 2, 7; Gell. 14, 6, 3; Luc. 10, 509; App. M. 4, 10, p. 146 fin.; Amm. 23, 4, 6; 26, 8, 8: clostrum, Sen. Ben. 7, 21, 2) [clausum, claudo], that by which any thing is shut up or closed, a lock, bar, bolt.I.Prop.: claves, claustra, Varr. ap. Non. p. 545, 12:B.claustra revellere,
Cic. Verr. 2, 4, 23, § 52; Liv. 5, 21, 10: januae pandere, * Cat. 61, 76:laxare,
Verg. A. 2, 259:relaxare,
Ov. Am. 1, 6, 17:rumpere,
Verg. A. 9, 758:diu claustris retentae ferae,
Liv. 42, 59, 2:ferae claustris fractae,
Plin. Pan. 81, 3:claustra pati,
to submit to confinement, Col. 8, 17, 8:discutere,
Petr. 11, 2:reserare,
Sil. 7, 334:portarum ingentia claustra,
Verg. A. 7, 185; Val. Fl. 3, 53:ferrea,
Mart. 10, 28, 8:sub signo claustrisque rei publicae positum vectigal,
Cic. Agr. 1, 7, 21. —Trop., a bar, band, barrier, bounds:II.arta portarum naturae effringere,
i. e. to disclose its secrets, Lucr. 1, 72; cf.:tua claustra fregerunt tui versus,
i. e. have become known, public, Plin. Ep. 2, 10, 3:pudoris et reverentiae refringere,
id. ib. 2, 14, 4:vitaï claustra resolvere,
to loose the bands of life, Lucr. 1, 416; 3, 397; 6, 1152:temporum,
Vell. 1, 17, 4:(animus) amat spatiis obstantia rumpere claustra (the figure drawn from the bounds of a racecourse),
Hor. Ep. 1, 14, 9.—In a more extended sense, a door or gate that shuts up any place, a dam, dike; meton., a place that is shut up:B.urbis relinquant,
Ov. M. 4, 86; cf.Thebarum,
Stat. Th. 10, 474.—Of sunken ships, closing a port, Liv. 37, 14, 7; cf.:ubi demersis navibus frenassent claustra maris,
id. 37, 15, 1:maris,
i.e. a harbor, haven, Sil. 12, 442:undae,
a dam, id. 5, 44; cf.:Lucrino addita,
Verg. G. 2, 161; cf. id. A. 1, 56:Daedalea,
i. e. the Labyrinth, Sen. Hippol. 1166 al. —In milit. lang., a barricade, bulwark, key, defence, fortress, wall, bank, etc., for warding off an enemy:C.claustra loci,
Cic. Verr. 2, 5, 32, § 84:Corinthus in faucibus Graeciae, sic ut terra claustra locorum teneret,
id. Agr. 2, 32, 87:Sutrium, quae urbs socia Romanis velut claustra Etruriae erat,
Liv. 9, 32. 1:Aegypti,
id. 45, 11, 5; Tac. H. 2, 82; Suet. Vesp. 7:tutissima praebet,
Liv. 42. 67, 6; cf. id. 6, 9, 4; 44, 7, 9; Tac. A. 2, 61 al.:montium,
id. H. 3, 2:Caspiarum,
id. ib. 1, 6:maris,
id. ib. 3, 43; cf. Sil. 12, 442; Tac. A. 2, 59: suis claustris ( walls, intrenchments) impeditos turbant, id. ib. 12, 31; cf. id. ib. 4, 49:regni claustra Philae,
Luc. 10, 312:Africae,
Flor. 4, 2, 70.—Trop.:cum ego claustra ista nobilitatis refregissem, ut aditus ad consulatum pateret,
Cic. Mur. 8, 17:annonae Aegyptus,
Tac. H. 3, 8. -
2 clostra
claustra ( clostra, Cato, R. R. 13, 3; 135, 2), ōrum, n. (in sing.: claustrum, i, rare, Caes. Germ. Arat. 197; Curt. 4, 5, 21; 7, 6, 13; Petr. 89, 2, 7; Gell. 14, 6, 3; Luc. 10, 509; App. M. 4, 10, p. 146 fin.; Amm. 23, 4, 6; 26, 8, 8: clostrum, Sen. Ben. 7, 21, 2) [clausum, claudo], that by which any thing is shut up or closed, a lock, bar, bolt.I.Prop.: claves, claustra, Varr. ap. Non. p. 545, 12:B.claustra revellere,
Cic. Verr. 2, 4, 23, § 52; Liv. 5, 21, 10: januae pandere, * Cat. 61, 76:laxare,
Verg. A. 2, 259:relaxare,
Ov. Am. 1, 6, 17:rumpere,
Verg. A. 9, 758:diu claustris retentae ferae,
Liv. 42, 59, 2:ferae claustris fractae,
Plin. Pan. 81, 3:claustra pati,
to submit to confinement, Col. 8, 17, 8:discutere,
Petr. 11, 2:reserare,
Sil. 7, 334:portarum ingentia claustra,
Verg. A. 7, 185; Val. Fl. 3, 53:ferrea,
Mart. 10, 28, 8:sub signo claustrisque rei publicae positum vectigal,
Cic. Agr. 1, 7, 21. —Trop., a bar, band, barrier, bounds:II.arta portarum naturae effringere,
i. e. to disclose its secrets, Lucr. 1, 72; cf.:tua claustra fregerunt tui versus,
i. e. have become known, public, Plin. Ep. 2, 10, 3:pudoris et reverentiae refringere,
id. ib. 2, 14, 4:vitaï claustra resolvere,
to loose the bands of life, Lucr. 1, 416; 3, 397; 6, 1152:temporum,
Vell. 1, 17, 4:(animus) amat spatiis obstantia rumpere claustra (the figure drawn from the bounds of a racecourse),
Hor. Ep. 1, 14, 9.—In a more extended sense, a door or gate that shuts up any place, a dam, dike; meton., a place that is shut up:B.urbis relinquant,
Ov. M. 4, 86; cf.Thebarum,
Stat. Th. 10, 474.—Of sunken ships, closing a port, Liv. 37, 14, 7; cf.:ubi demersis navibus frenassent claustra maris,
id. 37, 15, 1:maris,
i.e. a harbor, haven, Sil. 12, 442:undae,
a dam, id. 5, 44; cf.:Lucrino addita,
Verg. G. 2, 161; cf. id. A. 1, 56:Daedalea,
i. e. the Labyrinth, Sen. Hippol. 1166 al. —In milit. lang., a barricade, bulwark, key, defence, fortress, wall, bank, etc., for warding off an enemy:C.claustra loci,
Cic. Verr. 2, 5, 32, § 84:Corinthus in faucibus Graeciae, sic ut terra claustra locorum teneret,
id. Agr. 2, 32, 87:Sutrium, quae urbs socia Romanis velut claustra Etruriae erat,
Liv. 9, 32. 1:Aegypti,
id. 45, 11, 5; Tac. H. 2, 82; Suet. Vesp. 7:tutissima praebet,
Liv. 42. 67, 6; cf. id. 6, 9, 4; 44, 7, 9; Tac. A. 2, 61 al.:montium,
id. H. 3, 2:Caspiarum,
id. ib. 1, 6:maris,
id. ib. 3, 43; cf. Sil. 12, 442; Tac. A. 2, 59: suis claustris ( walls, intrenchments) impeditos turbant, id. ib. 12, 31; cf. id. ib. 4, 49:regni claustra Philae,
Luc. 10, 312:Africae,
Flor. 4, 2, 70.—Trop.:cum ego claustra ista nobilitatis refregissem, ut aditus ad consulatum pateret,
Cic. Mur. 8, 17:annonae Aegyptus,
Tac. H. 3, 8.
Перевод: с латинского на английский
с английского на латинский- С английского на:
- Латинский
- С латинского на:
- Все языки
- Английский
- Немецкий
- Русский