Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

fait+à+la+maison

  • 1 petit

    -ite
    I adj.
    1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi
    2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq
    3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar
    4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi
    5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism
    6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi
    7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlik
    II n.
    1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber
    2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)
    3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).
    adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar
    2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > petit

  • 2 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 3 défendre

    I vt.
    1. himoya qilmoq, mudofaa qilmoq, qo‘riqlamoq, saqlamoq, yoqlamoq
    2. oqlamoq, himoya qilmoq (sudlanuvchini)
    3. taqiqlamoq, man qilmoq, taqiqlab qo‘ymoq; défendre sa maison, sa porte à qqn. qabul qilmaslik, uyga hech kimni kiritmaslik; il est défendu de man etiladi, taqiqlanadi
    II se défendre vpr.
    1. himoyalanmoq, mudofaalanmoq, qo‘riqlanmoq, saqlanmoq, o‘zini ehtiyot qilmoq; à son corps défendant loc.adv. himoyalanib, hayotini saqlab; fam. xohlamay, ixtiyorsiz ravishda
    2. o‘zini oqlamoq, oqlash uchun sabab, vaj ko‘rsatmoq; se défendre de qqch. tonmoq, qaytmoq, inkor etmoq, bosh tovlamoq; il se défend d'avoir fait cela u buni qilganligini inkor qiladi, bundan bosh tortadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défendre

  • 4 promesse

    nf.
    1. va'da, so‘z; il m'a fait une promesse u menga va'da berdi; elle tient toujours ses promesses u doim va'dasiga vafo qiladi; tu a manqué à ta promesse sen va'dangga vafo qilmading, sen so‘zingni ustidan chiqmading; je te fais la promesse de venir men senga kelishga so‘z beraman; ce sont des promesses en l'air bu quruq va'da
    2. ahdnoma, ahd; nous avons signé une promesse de vente avec les propriétaires de la maison biz uy egalari bilan uyni sotish haqidagi ahdnomaga qo‘l qo‘ydik
    3. pl. istiqbol, kelajak, umid; ce jeune musicien a devant lui une carrière plaine de promesse bu yosh muzikachining oldida istiqbolga to‘la martaba turibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > promesse

  • 5 réparation

    nf.
    1. tuzatish, sozlash, yamash, remont; la réparation d'une montre soatni tuzatish; en réparation remontda, ustada, tuzatishda; l'ascenseur est en réparation lift remontda; pl. ta'mirlash; il a fait de grosses réparations dans sa maison u uyida katta ta'mirlash ishlarini qildi
    2. bartaraf qilish, tuzatish; la réparationd'une avarie, d'une panne avariyani, buzilishni bartaraf qilish
    3. surface de réparation jarima maydonchasi
    4. reparatsiya, tovon; réparations imposées à un pays vaincu yengilgan davlatga solingan tovon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réparation

  • 6 répugnant

    -ante
    adj.
    1. ko‘ngilni aynitadigan, jirkanch, xunuk, yoqimsiz; une maison d'une saleté répugnante ko‘ngilni aynitadigan darajada iflos uy; une laideur répugnante yoqimsiz bashara; il fait un travail répugnant u xunuk ish qilyapti
    2. jirkanch, yaramas, razil, qabih, murdor, iflos; un individu répugnant jirkanch shaxs.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répugnant

  • 7 rêver

    I vi.
    1. tush ko‘rmoq; je rêve rarement men kamdan-kam tush ko‘raman; loc. je me demande si je rêve tushimmi, o‘ngimmi? on croit rêver tush ko‘rayotganday; rêver de tushiga kirmoq; rêver d'une personne, d'une chose biror kishi, narsa tushiga kirmoq; il en rêve la nuit bu uning tushlariga kirib chiqadi
    2. xayol, o‘y surmoq; un élève qui rêve au fond de la classe sinfning to‘rida xayol surib o‘ tirgan o‘quvchi; rêver à orzu qilmoq, shirin xayol surmoq; à quoi rêvez-vous? nima haqida xayol suryapsiz? je rêve aux vacances men ta' til haqida shirin xayol suryapman; on rêve, on fait des châteaux en Espagne orzular qanotida uchishadi; rêver de orzu qilmoq; la maison dont je rêve men orzu qilgan uy
    II vt.
    1. tushida ko‘rmoq; nous avons rêvé la même chose biz tushimizda bir xil narsani ko‘ribmiz; j'ai rêvé que je m'envolais men tushimda uchib yurgan emishman
    2. litt. orzu qilmoq, niyat qilmoq; ce n'est pas la vie que j'avais rêvée bu men orzu qilgan hayot emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rêver

См. также в других словарях:

  • Amasser par saison, dépenser par raison fait la bonne maison. — (se régler sur sa bourse). См. Протягивай ножки по одежке …   Большой толково-фразеологический словарь Михельсона (оригинальная орфография)

  • maison — [ mɛzɔ̃; mezɔ̃ ] n. f. • v. 980; lat. mansio, mansionem, de manere « rester »; a remplacé en gallo roman casa I ♦ 1 ♦ Bâtiment d habitation (⇒ habitation ), spécialt Bâtiment construit pour loger une seule famille, ou maison individuelle (opposé… …   Encyclopédie Universelle

  • maison — MAISON. s. f. Logis, bastiment fait pour y loger, pour y habiter. Maison commode, bien logeable. belle mai son. grande maison. maison à porte cochere. petite maison. maison basse. maison elevée, exhaussée. maison à un estage, à plusieurs estages …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Maison Royale De Saint-Louis — Localisation Localisation Saint Cyr l École, France Informations …   Wikipédia en Français

  • Maison royale de saint-louis — Localisation Localisation Saint Cyr l École, France Informations …   Wikipédia en Français

  • Maison qui danse — Maison dansante Vue du pont Jirásek. La maison dansante, ou maison qui danse (en tchèque : Tančící dům), est le surnom donné à l immeuble Nationale Nederlanden, un immeuble de bureaux du centre de Prague, en Républi …   Wikipédia en Français

  • Maison du cardinal Jouffroy — Présentation Date de construction XVe siècle Destination initiale …   Wikipédia en Français

  • Maison forte de Bron — Maison forte de Bron, vue générale Début construction XIIIe siècle Fin construction XXe siècle …   Wikipédia en Français

  • Maison Du Danemark — La Maison du Danemark est un institut culturel promouvant le Danemark à Paris, qui fut inauguré en 1955 au 142 avenue des Champs Élysées dans le 8e arrondissement. Sommaire 1 Présentation de la Maison du Danemark 1.1 Le bâtiment …   Wikipédia en Français

  • Maison du danemark — La Maison du Danemark est un institut culturel promouvant le Danemark à Paris, qui fut inauguré en 1955 au 142 avenue des Champs Élysées dans le 8e arrondissement. Sommaire 1 Présentation de la Maison du Danemark 1.1 Le bâtiment …   Wikipédia en Français

  • Maison Des Métallos — 48°52′03.75″N 2°22′39.75″E / 48.8677083, 2.3777083 Au départ manufacture des instrum …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»