Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

en+répondre

  • 1 répondre

    vt.
    1. (à qqn) biror kishiga javob qaytarmoq, javob bermoq; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; répondez-moi franchement menga ochiqchasiga javob bering; répondre séchement, distraitement quruq, parishonxotir javob qaytarmoq; répondre par un sourire istehzoli jilmayib, javob qaytarmoq; il répond à son père u otasiga javob qaytardi
    2. (à qqch) biror narsaga javob bermoq; répondre à une question, à une lettre savolga, xatga javob bermoq, javob qaytarmoq; répondre à des objection, à des attaques e' tirozlarga, hujumlarga javob qaytarmoq
    3. sado bermoq
    4. javob bermoq, javob qaytarmoq (biror chaqiriqqa); nous avons sonné, personne n'a répondu biz qo‘ng‘iroqni chaldik, lekin hech kim javob bermadi; répondre au nom de Jean Jan deb chaqirsa javob bermoq
    5. biror kishiga biror narsa deb javob bermoq; et que répondrez-vous? xo‘p, unga nima deb javob berasiz? il ne sait que répondre u nima deb javob berishini bilmaydi; répondre que, de+ inf. javob bermoq, demoq, aytmoq; je vais lui répondre que je ne peux pas venir men unga kelolmayman deb aytaman; il m'a répondu de faire ce que je voulais u menga nima xohlasam shuni qilaverishligimni aytdi.
    vt.
    1. muvofiq bo‘lmoq, mos kelmoq; loyiq, munosib bo‘lmoq; javob bermoq; sa voix répondait à sa physionomie uning ovozi uning yuziga munosib edi; cette politique répond à un besoin bu siyosat talabga mos keladi
    2. javob bermoq, javob qaytarmoq, javob qilmoq; répondre à la force par la force zo‘rlikka zo‘rlik bilan javob bermoq; répondre à un salut salomga alik olmoq
    3. tegishli, yarasha javob qaytarmoq; l'rganisme répond aux excitations extérieures organizm tashqi ta'sirlarga tegishli javob qaytaradi
    4. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, javobgarlikni o‘z ustiga, bo‘yniga olmoq; je réponds de lui men unga kafil bo‘laman; répondre de l'innocence de qqn. biror kishining aybsizligiga kafolat bermoq; je ne réponds pas des dettes de ma femme men xotinimning qarzlari uchun javobgarlikni o‘z ustimga olmayman
    5. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, ishontirmoq, javob bermoq; je ne réponds de rien men hech narsaga kafolat bermayman; fam. je vous en réponds men sizning oldingizda bunga kafolat beraman; je vous réponds que ça ne se passera pas comme cela! men sizni ishontirib aytamanki, bu shunday o‘ tib ketmaydi!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répondre

  • 2 appel

    nm.
    1. chaqiriq ovozi; chaqiriq, chaqirish; un appel à l'aide yordamga chaqirish; yordam chaqirgan qichqiriq; l'appel d'une cloche qo‘ng‘iroqning da'vat etgan ovozi; répondre à un appel chaqiriqqa javob bermoq; accourir au premier appel birinchi chaqiriqqayoq, birinchi so‘ragandayoq yugurib yetib kelmoq, chopib yetib kelmoq; faire un appel du pied ishora, shama qilmoq; appel aux armes (à l'insurrection) qurolli qo‘zg‘olonga chaqiriq; envoyer un appel téléphonique telefonda gaplashish uchun chaqiriq, chaqiriq qog‘ozi jo‘natmoq; l'appel de la conscience vijdon amri
    2. mil. chaqirish; l'appel sous les drapeaux harbiy xizmatga, armiya safiga chaqirish; devancer l'appel harbiy xizmatga muddatidan oldin kirmoq; l'âge de l'appel chaqiriq yoshi
    3. xitobnoma, murojaatnoma; murojaat, xitob, chaqiriq; faire appel murojaat qilmoq, undamoq, da'vat qilmoq
    4. yo‘qlama; faire l'appel yo‘qlama qilmoq; répondre, être présent à l'appel yo‘qlamada hozir bo‘lmoq
    5. dr. apellatsiya, shikoyat arizasi; la cour d'appel shikoyat sudi, apellatsion sud; faire appel d'un jugement sud qaroriga shikoyat arizasini bermoq; sans appel shikoyat qilish huquqisiz; fig. apellatsiyasiz, shikoyatga, norozilik arizasiga yo‘l qoldirmaydigan, qat'iy; un refus sans appel qat' iy bosh tortish, rad qilish
    6. techn. havo tortish kuchi, havo tortish; un appel d'air havo tortish; havo tortish joyi (mo‘ri, pech kabilar)
    7. sport. ko‘ tarish, otish yoki sakrash uchun qilingan keskin harakat, zarb.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appel

  • 3 affirmative

    nf. tasdiq, ijobiy javob; je penche pour l'affirmative men “ha” deb o‘ylayman; répondre par l'affirmative ijobiy javob bermoq; dans l'affirmative ijobiy javob olgan taqdirda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affirmative

  • 4 amen

    I nm. fotiha, omin
    II adv. omin; dire amen à, répondre amen rozi bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amen

  • 5 aménité

    nf. xushmuomalalik, ochiq yuzlik; mehribonlik; répondre sans aménité qo‘pollik bilan javob bermoq; échanger des aménités bir-biriga shirin gaplar gapirishmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aménité

  • 6 anticipation

    nf.
    1. boshqalardan oldin payqash, oldindan sezish, payqash, oldinroq bilib qolish; bashorat qilish; les anticipations de Jules Verne Jul Vernning bashoratlari
    2. fantastika asosidagi adabiy asarlar; un roman d'anticipation ilmiy, fantastik roman
    3. par anticipation oldin, avvalroq; ilgariroq; oldindan, barvaqt; muddatidan oldin; un paiement par anticipation muddatidan oldin to‘ lash; répondre par anticipation avvalroq javob bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > anticipation

  • 7 attente

    nf.
    1. kutish; kutish uchun sarflangan vaqt; l'attente n'a pas été longue kutish uzoqqa cho‘zilmadi
    2. salle, salon d'attente kutish zali
    3. umid, ishonch, orzu, tilak; répondre à l'attente de qqn. biror kimsaning umidini ro‘yobga chiqarmoq; contre toute attente ishonchiga qaramasdan; dépasser l'attente de qqn. biror kimsaning kutganidan ham afzal bo‘lib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attente

  • 8 échappatoire

    nf. hiyla, nayrang; gapni aylantirish, chalg‘itish; trouver une échappatoire pour ne pas répondre javob bermaslik uchun gapni chalg‘ itmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échappatoire

  • 9 embarrassé

    -ée
    adj.
    1. uyib tashlagan, liq to‘ldirgan, to‘lgan; g‘aram qilib tashlangan; to‘silgan, tirband bo‘lgan; une pièce embarrassée de meubles mebel to‘la xona; mebel uyib tashlangan xona
    2. tang, cheklangan, erkin bo‘lmagan, siqiq, ziq (harakat haqida)
    3. méd. buzilgan (me'da haqida); j'ai l'estomac embarrassé mening me'dam buzilibdi
    4. fig. mushkul, qiyin ahvolga tushgan; hijolatda qolgan, hijolat tortgan, uyalib qolgan; je suis très embarrassé pour vous répondre sizga javob berishim mushkul
    5. chalkash, chigal, chigallashgan, chatoq, tushunib bo‘lmaydigan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embarrassé

  • 10 empressement

    nm.
    1. g‘ayrat, intilish, xizmatga tayyorlik; tirishish, g‘ayrat qilish; qunt; xohish, istak; ishtiyoq, havas, mayl montrer peu d'empressement pour qqch. biror narsaga sovuqqonlik bilan qaramoq; avec empressement jon deb, ishtiyoq bilan, qiziqib; répondre avec empressement jon deb javob bermoq
    2. shoshish, shoshilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empressement

  • 11 empresser

    vpr.
    1. tirishmoq, g‘ayrat qilmoq, intilmoq; yoqmoq, ko‘nglini topmoq; ko‘nglini topishga harakat qilmoq; il s'empresse toujours à rendre service u xizmatga har doim tayyor; ils s'empressaient autour du malade ular bemor atrofida parvona bo‘lardilar
    2. shoshmoq, shoshilmoq; je m'empresse de répondre à votre lettre xatingizga javob yozishga shoshilyapman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empresser

  • 12 laconiquement

    adv. qisqa, aniq, lo‘nda qilib; répondre laconiquement aniq-lo‘nda qilib javob bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > laconiquement

  • 13 louvoyer

    vi.
    1. shamolga qarshi ilang-bilang qilib suzmoq
    2. gapni aylantirmoq, ayyorlik qilmoq, vaj ko‘rsatmoq, o‘zini olib qochmoq; il louvoyait pour éviter de répondre u javob berishdan qochish uchun gapni aylantirir edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > louvoyer

  • 14 même

    I adj.
    1. ayni, xuddi, ham, bir; relire les mêmes livres ayni o‘sha kitoblarni qayta o‘qish; il est dans la même classe que moi u ham men o‘qiydigan sinfda; en même temps bir paytda, xuddi bir, o‘sha vaqtda; vous êtes tous du même avis sizlarning hammalaringiz xuddi shu fikrdasizlar; de même valeur xuddi shu qimmatda
    2. o‘zi, xuddi o‘zi, o‘zginasi; ce sont les paroles mêmes qu'il a prononcées bu uning xuddi o‘zi aytgan gaplari; il est la bonté, l'exactitude même u ezgulik, batartiblikning o‘zginasi; elle(s)- même(s) uning, ularning o‘zi, o‘zlari; eux-mêmes ularning o‘zlari
    II pron. (le, la, les dan so‘ng) ce n'est pas le même bu xuddi o‘sha emas; loc. cela revient au même bu o‘shaning o‘zginasi
    III adv.
    1. hatto, hattoki, hatto… ham; tout le monde s'est trompé, même le professeur hamma adashdi, hatto o‘qituvchi ham
    2. xuddi, aynan; je l'ai rencontré ici même men uni aynan shu yerda uchratdim; aujourd'hui même aynan bugun, shu bugunoq; à même to‘g‘ridan-to‘g‘ri, bevosita, naq, qoq; il dort à même le sol u to‘g‘ridan-to‘g‘ri yerda, qoq yerda uxlaydi
    3. adv.loc. de même ham, shuningdek; vous y allez? moi de même o‘sha yerga ketayapsizmi? men ham; tout de même har holda, shunday bo‘lsa ham; quand même hech narsaga qaramasdan; il est malade, mais travaille quand même u kasal, lekin shunga qaramay ishlayapti; il aurait pu le dire quand même! yoki tout de même! u har holda buni aytsa bo‘laverar edi!
    4. loc.prép. de même que xuddi …-day; de même qu'il n'a pas voulu y aller hier, (de même) il n'ira pas demain u xuddi kecha u yerga borishni xohlamaganiday, u ertaga ham bormaydi; même si agar …-sa ham; même si je lui dis, cela ne changera rien agar men unga aytsam ham, bu hech narsani o‘zgartirmaydi; à même de loc.prép. holatda, qodir; il est à même de répondre u javob berishga qodir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > même

  • 15 mesure

    nf.
    1. o‘lchash; la mesure d'une grandeur kattalikni o‘lchash; système de mesure o‘ lchash tartibi
    2. o‘lchov, kattalik; les mesures d'un meuble mebelning kattaligi; les mesures d'une personne kishining jussa o‘lchovi, kattaligi; sur mesure loyiq, mos, mos keladigan, moslashtirilgan; costume (fait) sur mesure loyiq qilib tikilgan ust-bosh; fig. rôle sur mesure o‘zi bop rol
    3. qodirlik, qudrat; la mesure de ses forces o‘z kuchining qudrati; donner sa mesures o‘zning nimaga qodirligini ko‘rsatmoq; biron kishini, uning qobiliyatlarini baholamoq, aniq bahosini bermoq
    4. loc. à la mesure de loyiq, mos, munosib; un adversaire à sa mesure o‘ziga munosib raqib; dans la mesure de, où darajasida; dans la mesure du possible imkoniyat darajasida; dans la mesure où nous le pourrons bunga ilojimiz yetgancha; il a raison, dans une certaine mesure u ma'lum darajada haq; à mesure que, au fur et à mesure que asta-sekin, sekinasta, bora-bora, tobora; bo‘lishiga qarab; -ga muvofiq; -gan sari; on s'aime à mesure qu'on se connaît mieux bir-birini yaxshiroq tanishgan sari sevishib boradi
    5. o‘lchov, miqdor; mesures de longueur, de capacité uzunlik, sig‘im o‘lchovlari
    6. chora (g‘alla, don o‘lchovi va shunday o‘lchovli g‘alvirsimon idish); donner deux mesures d'avoine à un cheval otga ikki chora suli bermoq
    7. commune mesure moslik, muvofiqlik, munosiblik, loyiqlik, to‘g‘ri, mos kelishlik; il n'y a pas de commune mesure entre ces quantités, elles sont incommensurables bu miqdorlar bir-biriga mos kelmaydi, ular o‘lchab bo‘lmaydigan; il n'y a aucune commune mesure entre Shakespeare et ses contemporains Shekspir zamondoshlari orasida unga mos keladigani yo‘q; c'est sans commune mesure buning tengi yo‘q
    8. had, me'yor, chegara, chek; me'yorida; loc. outre mesure haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq; ortiq darajada
    9. ehtiyotkorlik, ehtiyotkorlik bilan, keyinini o‘ylab ish tutish; avoir de la mesure ehtiyotkor bo‘lmoq; dépenser avec mesure keyinini o‘ylab sarflamoq
    10. chora, tadbir, iloj; prendre des mesures d'urgence shoshilinch choralar ko‘rmoq
    11. mus. takt, vazn birligi, musiqa asbobining baravar vaqt davom etadigan har bir bo‘lagi, o‘lchov; mesure à quatre temps to‘rt chorakli takt; loc. en mesure monand, mos
    12. être en mesure de qila olmoq, qodir bo‘lmoq, qo‘lidan kelmoq, qurbi yetmoq, imkoniyatga ega bo‘lmoq; je ne suis pas en mesure de te répondre men senga javob berishga qurbim yetmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mesure

  • 16 mordant

    -ante
    I adj. achchiq, zaharli, zaharxandali, istehzoli; répondre à qqn. d'une manière mordante biror kishiga zaharxandalik bilan javob bermoq; ironie mordante istehzoli qochiriq
    II nm. shiddat, g‘ayrat, shijoat; armée, troupe, équipe sportive qui a du mordant g‘ayratga to‘la armiya, jangovor qism, sport jamoasi; oeuvre qui a du mordant jonli asar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mordant

  • 17 négligemment

    adv.
    1. e' tiborsilik bilan; il travaillait négligemment u e'tiborsizlik bilan ishlar edi
    2. beparvolik bilan; répondre négligemment beparvolik bilan javob bermoq
    3. shunchaki, nomiga; écharpe négligemment nouée de côté shunchaki qiyshaytirib bog‘lagan bog‘ich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > négligemment

  • 18 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

  • 19 pirouette

    nf.
    1. bir nuqtada aylanish, charx urish; pirouettes de danseur raqqosning charx urishlari
    2. fig.fam. to‘g‘ri javobdan qochish, hazil-mutoyiba bilan javob berish, gapni aylantirish, gapni olib qochish; loc.fam. répondre par des pirouettes gapni aylantirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pirouette

  • 20 propos

    nm.inv.
    1. litt. maqsad, niyat, murod, muddao; son propos est de +inf uning maqsadi
    2. so‘z, gap; il lui tint des propos blessants u unga qattiq botadigan gaplar aytdi.
    nm.inv.
    1. to‘g‘risida, xususida, haqida; munosabati bilan; je n'ai rien à ajouter à propos de cette affaire, à ce propos bu ish xususida mening hech qanday qo‘shadigan gapim yo‘q; à quel propos? nima to‘g‘risida? à propos de tout et de rien o‘rinli va o‘rinsiz narsalar haqida; il se met en colère à tout propos uning bo‘lar-bo‘lmas narsalarga ham jahli chiqaveradi; à propos, à ce propos ha aytgancha, aytmoqchi, aytganday; ah! à propos, je voudrais vous demander ha aytgancha, men sizdan so‘ramoqchi edim; mal à propos bemahal, bemavrid; noo‘rin, o‘rinsiz
    2. à propos o‘z vaqtida, joyida, mavridida, zarur paytda; o‘rinli, o‘rnida, jo‘yali; tu arrive à propos nous parlillons justement de toi sen paytida kelding, biz aynan sen haqingda gaplashayotgan edik
    3. hors de propos o‘rinsiz, mavridsiz; il est hors de propos de répondre javob berish o‘rinsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > propos

См. также в других словарях:

  • répondre — [ repɔ̃dr ] v. <conjug. : 41> • respondre 980; lat. respondere, d ab. « s engager en retour » I ♦ V. tr. dir. et ind. A ♦ (Sans objet dir.) 1 ♦ RÉPONDRE À QQN : faire connaître en retour sa pensée, son sentiment (à la personne qui s adresse …   Encyclopédie Universelle

  • Répondre la messe — ● Répondre la messe répondre, pendant la messe, aux paroles prononcées par le prêtre …   Encyclopédie Universelle

  • Répondre aux aides — ● Répondre aux aides pour un cheval, obéir aux indications du cavalier …   Encyclopédie Universelle

  • Répondre de — ● Répondre de se porter garant pour quelqu un, cautionner ses actes : Je réponds de son honnêteté …   Encyclopédie Universelle

  • repondre — Repondre, aidez vous de Pondre …   Thresor de la langue françoyse

  • répondre — (ré pon dr ), je réponds, tu réponds, il répond ; je répondais ; je répondis ; je répondrai ; je répondrais ; réponds, répondons ; que je réponde, que nous répondions ; que je répondisse ; répondant ; répondu, v. a. 1°   Faire une réponse à ce… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • RÉPONDRE — v. a. ( Je réponds, tu réponds, il répond ; nous répondons, etc. Je répondais. Je répondis. Je répondrai. Je répondrais. Que je réponde. Que je répondisse. Etc. ) Faire une réponse à ce qui a été dit ou demandé. Il ne me répondit que deux mots. S …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • RÉPONDRE — v. tr. Faire une réponse à ce qui a été dit ou demandé. Il ne me répondit que deux mots. S’il vous demande telle chose, que lui répondrez vous? Il ne lui répondit rien. Il ne sut que répondre. à cela je réponds que... Répondre une requête se dit… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • répondre — vt. ; répondre avec plus ou moins d impertinence, répliquer : répandre (Giettaz.215, Habère Poche.165, Samoëns.010, Saxel.002, Thônes.004, VillardsFrançais Savoyard 1446 Thônes), répondre (Albanais.001, Annecy.003, Balme Si.020, Bellecombe Bauges …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • repondre —    ; reponse . Il faut toujours mettre et prononcer un accent aigu sur le premier e de ces mots: répondre à quelqu un …   Dictionnaire grammatical du mauvais langage

  • répondre — [ʀepɔ̃dʀ(ə)] ré + pondre (v. 3) Présent : réponds, réponds, répond, répondons, répondez, répondent ; Futur : répondrai, répondras, répondra, répondrons, répondrez, répondront ; Passé : répondis, répondis, répondit, répondîmes …   French Morphology and Phonetics

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»