Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

en+mai

  • 1 mai

    nm. may oyi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mai

  • 2 deux

    I adj.
    1. ikki, ikkita; à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam; tous (les) deux ikkov, ikkovlon, ikki kishi bo‘lib, ikki kishilashib, ikki kishi, ikki ovora; ikkisi, ikkalovi, ikkalasi, ikkovi ham, har ikkisi; deux à deux ikkitaikkita bo‘ lib, juft-juft bo‘lib; de deux en deux ikkitadan keyin; en deux ikkiga, baravar bo‘lib; en deux temps ikki qabul qilishda, tez, tezda; deux fois rien oson, yengil, hech gap emas, behuda, bo‘lmag‘ur gap; prov. promettre et tenir sont deux choses hech narsaga arzimaydi, holva degan bilan og‘iz chuchimaydi
    2. ikkinchi; page deux ikkinchi bet; numéro deux ikkinchi nomer
    II nm.
    1. ikki (son), ikki (baho, qarta o‘yinida); jamais deux sans trois ota xudo, o‘g‘il xudo va muqaddas ruxdan iborat yagona xudo; piquer les deux otni qistovga olmoq, qochib ketmoq; en moins de deux fam. birdan, tezda, juda tez, bir daqiqada, zumda, onda; entre les deux u ham emas, bu ham emas, ora yo‘lda, o‘rtacha, o‘rta-miyona; cela est clair comme deux et deux font quatre ikki karra ikki to‘rtday ravshan, aniq
    2. ikkinchi sana; le deux mai ikkinchi may(da)
    3. ikkovlon (poyga qayig‘i); deux rameurs de couple juft ikkiliklar
    4. (le deux) (teatrda) ikkinchi akt (oraliq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > deux

  • 3 journée

    nf.
    1. kun, kunduz; au début de la journée kunning boshida, ertalab; en fin de journée kunning oxirida, kechqurun; pendant la journée kunduzi, kun davomida; dans la journée d'hier kecha; dans la journée du 1er mai birinchi may kuni; bonne journée xayr, xo‘sh, sog‘ bo‘ling, yaxshi qoling, yaxshi boring, kuningiz xayrli o‘tsin
    2. bir kunlik ish; journée de huit heures sakkiz soatlik ish kuni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > journée

  • 4 muguet

    nm. marvaridgul; offrir un brin de muguet le 1 er mai birinchi mayga bir tutam marvaridgul sovg‘a qilmoq; savonnette au muguet marvaridgulli sovun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > muguet

  • 5 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 6 réponse

    nf.
    1. javob; vous devez me donner, faire une réponse avant lundi siz menga dushanbadan oldin javob berishiningiz kerak; obtenir, recevoir une réponse javob olmoq; notre demande est resté sans réponse bizning so‘rovimiz javobsiz qoldi; réponse affirmative, négative ijobiy, salbiy javob; en réponse à votre lettre du 20 mai sizning 20 maydagi xatingizga javoban; loc. avoir réponse à tout hamma narsaga javobi tayyor turmoq
    2. javob, qo‘yilgan savolga yechim; noter les réponses d'un élève o‘quvchining javoblarini baholamoq
    3. qarshi harakat, qarshi javob, qarshilik; droit de réponse gazetada javob berish huquqi
    4. qarshi javob, qarshi zarba, e' tiroz, qarshilik; ce sera ma réponse à ses manoeuvres bu uning qiliqlariga mening qarshi javobim bo‘ladi
    5. javob (chaqiriqqa); j'ai sonné, mais pas de réponse men qo‘ng‘iroq qildim, lekin javob yo‘q
    6. reaksiya, sezish, ta'sirlanish (organizmning tashqi ta'sirga javobi); réponse musculaire mushaklar reaksiyasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réponse

См. также в других словарях:

  • Mai-68 — est un terme désignant de manière globale l ensemble des mouvements de révolte survenus en France en mai juin 1968. Ces événements constituent une période et une césure marquantes de l histoire contemporaine française, caractérisées par une vaste …   Wikipédia en Français

  • Mai 1968 — Mai 68 Mai 68 est un terme désignant de manière globale l ensemble des mouvements de révolte survenus en France en mai juin 1968. Ces événements constituent une période et une césure marquantes de l histoire contemporaine française, caractérisées …   Wikipédia en Français

  • Mai 1968 (France) — Mai 68 Mai 68 est un terme désignant de manière globale l ensemble des mouvements de révolte survenus en France en mai juin 1968. Ces événements constituent une période et une césure marquantes de l histoire contemporaine française, caractérisées …   Wikipédia en Français

  • mai — [ mɛ ] n. m. • 1080; lat. maius, majus (mensis) « (mois) de la déesse Maia » ♦ Cinquième mois de l année (correspondait à floréal, prairial). Mai a 31 jours. Le joli mois de mai (cf. Le mois de Marie). Muguet du premier mai. Le 1er Mai, fête du… …   Encyclopédie Universelle

  • Mai Shiranui — in NeoGeo Battle Coliseum Series Fatal Fury and The King of Fighters First game Fatal Fury 2 (1992) …   Wikipedia

  • Mai Tokiha — My HiME and My Otome character My HiME s version of Mai Tokiha First appearance My HiME …   Wikipedia

  • Mai Shiranui — Personaje de Fatal Fury, The King of Fighters, serie SNK vs. Primera aparición Fatal Fury 2 Voz original Akoya Sogi Primera aparición en KOF …   Wikipedia Español

  • Mai-HiME — 舞 HiME (mai HiME) Genre action, fantasy, comédie romantique, Magical girl Anime japonais Réalisateur(s) Masakazu Obara Scénariste(s) Hiroyuki Yoshino Studio d’animation …   Wikipédia en Français

  • Mai-Hime — 舞 HiME (mai HiME) Genre action, fantasy, comédie romantique, Magical girl Anime Réalisateur(s) Masakazu Obara Scénariste Hiroyuki Yoshino Studio d animation …   Wikipédia en Français

  • Mai-Mai — Maï Maï Pour les articles homonymes, voir Maï Maï (homonymie). République démocratique du Congo …   Wikipédia en Français

  • Mai-hime — 舞 HiME (mai HiME) Genre action, fantasy, comédie romantique, Magical girl Anime Réalisateur(s) Masakazu Obara Scénariste Hiroyuki Yoshino Studio d animation …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»