-
1 donner
I vt.1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilibII vi.1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoqIII se donner vpr.1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq. -
2 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
3 agrément
nm. rozi bo‘lish, rozilik, ma'qullash; donner son agrément à qqch. biror narsaga rozilik bermoq; demander l'agrément pour uchun roziligini so‘ramoq; obtenir l'agrément de qqn. birovning roziligini olmoq.nm.1. mamnun bo‘lish, xursandchilik, o‘yin-kulgi, huzurhalovat; se donner de l'agrément o‘zini-o‘zi xursand qilish2. joziba, sehr, yoqimlilik, jozibalilik, dilbarlik, istarasi issiqlik; l'agrément d'une maison de campagne dala hovlining sehri, jozibasi. -
4 approbation
nf.1. ma'qullash, rozilik; qabul qilish; donner son approbation rozi bo‘lmoq, rozilik bermoq; avoir l'approbation de qqn. biror kimsaning ma'qullashiga sazovor bo‘ lmoq, biror kimsa tomonidan ma'qullanmoq; donner son approbation à qqch. biror narsaga rozilik bermoq; l'approbation d'une loi qonunning ma'qullanishi, qabul qilinishi; qonunni ma'qullash, qabul qilish2. ijobiy baho, maqtov, tahsin; sa conduite est digne d'approbation uning yurish-turishi maqtovga loyiq. -
5 mesure
nf.1. o‘lchash; la mesure d'une grandeur kattalikni o‘lchash; système de mesure o‘ lchash tartibi2. o‘lchov, kattalik; les mesures d'un meuble mebelning kattaligi; les mesures d'une personne kishining jussa o‘lchovi, kattaligi; sur mesure loyiq, mos, mos keladigan, moslashtirilgan; costume (fait) sur mesure loyiq qilib tikilgan ust-bosh; fig. rôle sur mesure o‘zi bop rol3. qodirlik, qudrat; la mesure de ses forces o‘z kuchining qudrati; donner sa mesures o‘zning nimaga qodirligini ko‘rsatmoq; biron kishini, uning qobiliyatlarini baholamoq, aniq bahosini bermoq4. loc. à la mesure de loyiq, mos, munosib; un adversaire à sa mesure o‘ziga munosib raqib; dans la mesure de, où darajasida; dans la mesure du possible imkoniyat darajasida; dans la mesure où nous le pourrons bunga ilojimiz yetgancha; il a raison, dans une certaine mesure u ma'lum darajada haq; à mesure que, au fur et à mesure que asta-sekin, sekinasta, bora-bora, tobora; bo‘lishiga qarab; -ga muvofiq; -gan sari; on s'aime à mesure qu'on se connaît mieux bir-birini yaxshiroq tanishgan sari sevishib boradi5. o‘lchov, miqdor; mesures de longueur, de capacité uzunlik, sig‘im o‘lchovlari6. chora (g‘alla, don o‘lchovi va shunday o‘lchovli g‘alvirsimon idish); donner deux mesures d'avoine à un cheval otga ikki chora suli bermoq7. commune mesure moslik, muvofiqlik, munosiblik, loyiqlik, to‘g‘ri, mos kelishlik; il n'y a pas de commune mesure entre ces quantités, elles sont incommensurables bu miqdorlar bir-biriga mos kelmaydi, ular o‘lchab bo‘lmaydigan; il n'y a aucune commune mesure entre Shakespeare et ses contemporains Shekspir zamondoshlari orasida unga mos keladigani yo‘q; c'est sans commune mesure buning tengi yo‘q8. had, me'yor, chegara, chek; me'yorida; loc. outre mesure haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq; ortiq darajada9. ehtiyotkorlik, ehtiyotkorlik bilan, keyinini o‘ylab ish tutish; avoir de la mesure ehtiyotkor bo‘lmoq; dépenser avec mesure keyinini o‘ylab sarflamoq10. chora, tadbir, iloj; prendre des mesures d'urgence shoshilinch choralar ko‘rmoq11. mus. takt, vazn birligi, musiqa asbobining baravar vaqt davom etadigan har bir bo‘lagi, o‘lchov; mesure à quatre temps to‘rt chorakli takt; loc. en mesure monand, mos12. être en mesure de qila olmoq, qodir bo‘lmoq, qo‘lidan kelmoq, qurbi yetmoq, imkoniyatga ega bo‘lmoq; je ne suis pas en mesure de te répondre men senga javob berishga qurbim yetmaydi. -
6 pouce
nm.1. bosh barmoq; loc. mettre les pouces rozi bo‘lmoq; tan bermoq, bo‘ysunmoq; fam. manger un morceau sur le pouce naridan-beri tik turib tamaddi qilib olmoq; se tourner les pouces bekor o‘ tirmoq, yulduz sanamoq, it sug‘ormoq; donner le coup de pouce ishga oxirgi qo‘lni solmoq, urmoq; il a donner un coup de pouce à l'histoire u haqiqatni biroz o‘zgartirdi; pouce! chiqding! (bolalar o‘yinida); pouce cassé! o‘yin buzuldi!2. oyoqning bosh barmog‘i3. 2,54 smga teng anglo-sakson uzunlik o‘lchov birligi; 2,707 smga teng qadimiy uzunlik o‘lchov birligi; loc. ne pas reculer, bouger, avancer d'un pouce bir enlik ham chekinmaslik, qimirlamaslik, ilgarilamaslik. -
7 signe
nm.1. belgi, alomat, nishon, aks; un mot est un signe arbitraire de la chose signifiée so‘z ifodalangan narsaning erkin belgisigir; signes extérieurs de richesse ma'murlikning tashqi alomati; donner des signes de fatigue, de nervosité charchaganlik, jahli chiqqanlik alomatini bildirmoq; loc. ne pas donner signe de vie tiriklik nishonasini bermaslik; c'est bon signe bu yaxshi alomat; il est sorti, c'est signe qu'il va mieux u chiqdi, bu uning tuzalayotganidan nishona; son visage ne présente pas de signes particuliers uning yuzida alohida belgilari yo‘q; un signe des temps zamon taqozosi2. imo, ishora, belgi; communiquer par signes imo-ishora bilan muloqotda bo‘lmoq; un signe de tête affirmatif, négatif bosh bilan tasdiq, inkor ishorasi; je te ferai signe men senga belgi beraman; en signe de belgi, ishora sifatida; agiter son mouchoir en signe d'adieux xayrlashish belgisi sifatida ro‘molchasini silkitmoq3. harf; belgi, alomat; le noir, signe de deuil qora rang, motam belgisi; math. le signe "plus" (+), le signe "moins" (-) "qo‘shuv" (+), "ayiruv" (-) belgisi; les mots sont des signes so‘zlar belgidir; le signe de la croix xoch belgisi; faire le signe de (la) croix cho‘qinmoq4. burj, zodiak belgilari; être né sous le signe de Bélier, être du signe du Bélier Qo‘y burjida tug‘ilgan bo‘lmoq; fam. sous le signe de la bonne humeur yaxshi kayfiyat ostida. -
8 voix
nf.1. ovoz, tovush, sas, un, sado; à pleine voix ovozining boricha, bor ovozi bilan, baralla; à mi voix, à demi voix past ovozda, sekin, pichirlab; élever la voix ovozini ko‘ tarmoq, balandlatmoq; fig. o‘dag‘aylamoq, baqirmoq, dag‘dag‘a qilmoq2. hayvonlarning qichqirig‘i, ovozi; la voix des oiseaux qushlarning sayrashi; donner de la voix hurmoq; fig. e' tiroz, norozilik bildirmoq qarshilik qilmoq3. ovoz (saylovda); voix délibérative hal qiluvchi ovoz; obtenir la majorité des voix ko‘pchilik ovozni olmoq; donner sa voix ovoz bermoq4. fikr, qarash; la voix publique jamoatchilik fikri5. ichki nido, amr; la voix de la conscience vijdon amri6. gram. nisbat, daraja; voix causative, voix factitive orttirma nisbat; voix passive majhul nisbat; voix réciproque birgalik nisbat. -
9 accolade
nf.1. quchoqlash; donner l'accolade quchoqlamoq2. katta qavs (bir necha qatorni birlashtirishga xizmat qiladigan belgi). -
10 adhésion
nf.1. qo‘shilish, kirish, a'zo bo‘lish2. rozilik, fikrga qo‘shilish, madad berish, ko‘mak; donner son adhésion à un projet biror rejaga qo‘shilmoq (biror rejani qo‘llab-quvvatlamoq); recueillir l'adhésion de qqn. biror kishining ko‘magini olmoq3. a'zolik; a'zo bo‘lib turish vaqti; staj, muddat; 20 ans d'adhésion au parti 20 yillik partiya staji. -
11 affaire
nf.1. ish, yumush; c'est mon affaire et non la vôtre bu mening ishim, sizniki emas; ce n'est pas une petite affaire bu mayda ish emas, bu hazil ish emas; c'est une vilaine affaire bu qabih ish; étouffer l'affaire ishni bosti-bosti qilmoq; ne vous mêlez pas de mes affaires! mening ishlarimga aralashmang! tirer une affaire au clair ishni oydinlashtirmoq; vaquer à ses affaires o‘z ishi bilan band bo‘lmoq; l'affaire est dans le lac ishlar pachava; l'affaire est dans le sac hamma narsa joyida; avoir affaire à kimdadir ishi bo‘lmoq; connaître son affaire o‘z ishini yaxshi bilmoq, o‘z ishiga aqli yetmoq; faire l'affaire to‘g‘ri kelmoq; munosib, loyiq bo‘lmoq; mos kelmoq; cela ne fait pas l'affaire bu to‘g‘ri kelmaydi; tirer qqn. d'affaire biror kishini qiyin sharoitdan olib chiqmoq, birovga yordam bermoq; se tirer d'affaire qiyinchilikdan chiqmoq2. masala, ish, gap; une affaire d'honneur ornomus masalasi, duel; c'est l'affaire d'une minute bu bir daqiqali, masala, gap3. pl. narsa, kiyim-kechak; ranger ses affaires kiyim-kechaklarni tartibga keltirmoq; donner ses affaires à nettoyer kiyimlarni tozalatishga bermoq4. jamoatga oid ishlar; les affaires de l'Etat davlat ishlari; ministère des affaires étrangères tashqi ishlar vazirligi5. savdo yoki sanoat korxonasi; une grosse affaire industrielle katta sanoat korxonasi; un homme d'affaires ishbilarmon kishi; faire des affaires avec qqn. biror kishi bilan savdo qilmoq6. dr. ish (sudda ko‘riladigan ish, sudlanish, sud jarayoni); plaider une affaire sudda ishni himoya qilmoq7. mil. jang, urush8. hiyla, nayrang. -
12 aile
nf.1. qanot; ailes d'un oiseau qush qanoti; aile d'un avion samolyot qanoti; battre les ailes qanotlarini qoqmoq; loc. avoir des ailes tez chopmoq; avoir de plomb dans l'aile qiyin ahvolda, sharoitda bo‘lmoq; voler de ses propres ailes mustaqil bo‘lmoq; rogner les ailes à qqn. birovning popugini pasaytirib qo‘ymoq; donner des ailes qanot bag‘ishlamoq, ruhlantirmoq; prendre qqn. sous son aile birovni o‘z qanotiga, panohiga olmoq2. kurak, parrak, qanot (eshkak, suv parragi, havo vinti kabilarning qismi); ailes d'un moulin tegirmon qanoti, parragi3. mil.sport. qanot, flang, yon tomon4. qanot (g‘ildirak tepasida)5. qanot, tomon (bino); ailes d'un pont ko‘prik qanotlari, tomonlari6. anat. ailes du nez burunning solinchagi. -
13 alarme
nf.1. trevoga (xavf-xatarni bildiruvchi signal); sonner, donner l'alarme trevoga e'lon qilmoq; signal d'alarme to‘xtatish krani (temir yo‘lda)2. tashvish, vahima, xavotirlik; être en alarme vahimada bo‘lmoq; tenir en alarme tashvish, vahimada tutib turmoq. -
14 alerte
I adj. tetik, chaqqon, harakatchan; un petit vieux alerte et gai tetik va xushchaqchaq qariyaII nf. trevoga signali; alerte aérienne havo trevogasi; donner l'alerte trevoga ko‘ tarmoq. -
15 ampleur
nf.1. kenglik, to‘kislik; donner de l'ampleur à une robe ko‘ylakni kengaytirmoq; le veston manque d'ampleur aux épaules kostumning yelkalari tor2. fig. kenglik; bepoyonlik, cheksizlik, har taraflamalik; jarangdorlik; tebranish kengligi; grande ampleur de vues qarashlarning kengligi; ampleur de la voix ovozning jarangdorligi3. katta hajm, ko‘lam; faoliyat doirasining kengligi, ko‘lami, miqyos, keng yoyilish; ampleur des moyens des informations axborot vositalarining katta miqdori; ampleur des dégâts zararning hajmi; manifestation d'une ampleur exceptionnelle g‘oyat keng quloch yoygan namoyish; prendre de l'ampleur keng yoyilmoq, keng quloch yoymoq. -
16 apaisement
nm.1. tinchlanish, tinchish, to‘xtatish, yupatish, ovunish, taskin, orom topish; l'apaisement du Vent shamolning tinchishi; l'apaisement de la douleur og‘riqning to‘xtashi, bosilishi2. taskin berish; tinchlantirish; donner des apaisements à qqn. birovga taskin bermoq. -
17 aspect
nm.1. manzara, ko‘rinish; à l'aspect de ko‘rib; au premier aspect birinchi qarashdan2. ko‘rinish, qiyofa, vajohat, rang, tus, siyoh, chehra, aft, bashara, ruxsor; ahvol, holat; des fruits de bel aspect ko‘rinishi chiroyli mevalar; donner l'aspect de ko‘rinishiga, qiyofaga ega bo‘lmoq; un homme d'aspect misérable bechora ko‘rinishli kishi3. taraf, tomon; jihat, xususiyat; nuqtai nazar; envisager la question sous tous les aspects masalani har taraflama o‘rganmoq4. gram. tur. -
18 assaut
nm.1. hujum, qattiq hujum; l'assaut d'une forteresse qal'aga hujum; monter, partir à l'assaut qattiq hujumga o‘ tmoq; donner l'assaut qattiq hujum bilan egallamoq2. fig. shiddat, birdan kuchayish (shamol); xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish (kasallik)3. sport. mashq, musobaqa; faire assaut de qqch. avec qqn. biror kimsa bilan biror narsada musobaqalashmoq. -
19 assentiment
nm. rozilik, ma'qullash; donner son assentiment à qqch. biror narsaga o‘z roziligini bermoq, biror narsani ma'qullamoq; obtenir l'assentiment de qqn. birovning roziligini olmoq. -
20 assurance
nf.1. ishonch; en toute assurance to‘liq ishongan holda; perdre son assurance ishonchini yo‘qotmoq2. ishontirish, inontirish; so‘z, so‘z berish; va'da; sur cette assurance bu va'dadan so‘ng; donner à qqn. l'assurance de son amitié biror kimsani o‘zining do‘stligiga ishontirmoq3. ta'minot, sug‘urta; assurance sociale ijtimoiy sug‘urta; assurance contre l'incendie yong‘indan sug‘urta qilmoq, qildirmoq.
См. также в других словарях:
donner — [ dɔne ] v. <conjug. : 1> • 842; lat. donare « faire un don » I ♦ V. tr. REM. Donner, ayant pour complément un subst. qui désigne une action, équivaut généralt au verbe d action. Donner congé (⇒ congédier) , une réponse (⇒ répondre) , un… … Encyclopédie Universelle
donner — DONNER. v. a. Faire don, faire présent à quelqu un, le gratifier de quelque chose. Donner libéralement. C est un homme qui donne tout ce qu il a. Il donne tout son bien aux pauvres. Donner quelque chose pour étrennes. Donner les étrennes. Donner… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
donner — Donner. v. a. Faire don, faire present, gratifier quelqu un de quelque chose. Donner liberalement. c est un homme qui donne tout ce qu il a. il donne tout son bien aux pauvres. donner quelque chose en estreines. donner les estreines. donner une… … Dictionnaire de l'Académie française
Donner — is a variation of Donar, the German name of the god Thor – particularly as a character in the first opera, Das Rheingold of Richard Wagner s opera cycle Der Ring des Nibelungen. In modern German, it means thunder. It can also refer to:… … Wikipedia
donner — Donner, Dare, Donare. Donner à faire, Dare facere. Donner largement et abondamment, Largiri. Donner liberalement; Dilargiri. Que me veux tu donner? Quid conditionis audes ferre? Bud. ex Plauto. Donner la bataille, c est livrer le combat, Certamen … Thresor de la langue françoyse
Donner — ist das krachende, mahlende oder rollende Geräusch, das von einem Blitz während eines Gewitters erzeugt wird. Donner, aufgenommen in Darwin, Australien Entstehung … Deutsch Wikipedia
Donner — Donner. Durch jeden Ausbruch eines elektrischen Funkens wird die Luft getrennt und erschüttert und es erfolgt ein Knall. So bei einem Gewitter nach dem Blitze (s. d.) der Donner. Er ist unschädlich und nur die Folge der plötzlichen Entstehung… … Damen Conversations Lexikon
Donner — Sm std. (9. Jh., donaron 8. Jh.), mhd. doner, toner, ahd. donar, t(h)onar, as. thunar Stammwort. Aus g. * þunra m. Donner (auch Donnergott ), auch in anord. þórr, þunarr, ae. þunor, afr. thuner, tonger, zu einer Schallwurzel, die speziell auch… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Donner [1] — Donner, ein dem Blitze nachfolgender Schall, dadurch entstehend, daß der Blitz bei seiner Fortbewegung die Luft aus der Stelle trieb u. daß letztere gleich nachher mit Gewalt in den leeren Raum stürzte, wie wenn man den Deckel eines genau… … Pierer's Universal-Lexikon
Donner le la — ● Donner le « la » donner l exemple sur lequel les autres modèlent leur comportement ; servir d exemple … Encyclopédie Universelle
Donner — [Aufbauwortschatz (Rating 1500 3200)] Auch: • donnern Bsp.: • Dem Blitz folgte ein lauter Donner(schlag) … Deutsch Wörterbuch