Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

chemin+m

  • 1 chemin

    nm.
    1. yo‘l
    2. masofa
    3. le chemin de fer temir yo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chemin

  • 2 mi-chemin

    loc.adv. yarim yo‘lda; fig. yarim yo‘lda, chala; s'arrêter à mi-chemin yarim yo‘lda to‘xtamoq, ishni chala qoldirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mi-chemin

  • 3 ouvrir

    I vt.
    1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!
    2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq
    3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq
    4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq
    5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq
    6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq
    7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq
    8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq
    9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq
    10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoq
    II vi.
    1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)
    2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadi
    III s'ouvrir vpr.
    1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi
    2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim
    3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvrir

  • 4 pente

    nf.
    1. bir tomoni baland, bir tomoni past joylashish; qiyalik; pente douce, raide, rapide d'un chemin, d'un terrain sekin-asta pastlab boradigan, tik qiyalik, yo‘lning, joyning qiyaligi; une pente de quinze pour cent o‘n besh gradusli qiyalik
    2. qiya, qiyalik, nishab, o‘r; suivre la pente du terrain yerning qiyaligi bo‘ylab ketmoq; loc.fig. suivre sa pente o‘z mayliga qarab ish qilmoq
    3. en pente gorizontal bo‘ lmagan, qiya, nishab; qiya yer; chemin en pente douce, raide sekin-asta pastlab bordigan, tik qiya yo‘ l
    4. qiya, qiyalik, qiya yuza, yon bag‘ir, nishab; descendre, monter une pente qiyalikdan tushmoq, qiyalikdan ko‘ tarilmoq; en haut, en bas de la pente qiyaning tepasida, pastida; la pente d'une colline tepalikning yon bag‘ri; la pente d'un toit tomning nishabi
    5. mayl, havas, ishtiyoq; être sur une mauvaise pente yomon odati bo‘lmoq; remonter la pente yomon odatini tashlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pente

  • 5 rebrousser

    vt.
    1. teskari taramoq, teskari silamoq, teskarisiga yotqizmoq (sochni, junni); rebrousser les poils d'un tapis gilamning tukini teskarisiga silamoq
    2. loc. rebrousser chemin orqasiga qaytmoq; la rue était barrée, il dut rebrousser chemin yo‘l to‘siq edi, uning orqasiga qaytishiga to‘g‘ri keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rebrousser

  • 6 aiguille

    nf.
    1. nina, igna; sim; aiguille à coudre tikuv mashinasining ignasi; enfiler une aiguille ignaga ip o‘ tkazmoq; loc. chercher une aiguille dans une botte de foin somon ichidan nina qidirmoq, foydasiz ishga urinmoq; aiguille à tricoter spitsa, sim
    2. strelka, mil; les aiguilles d'une pendule osma soat strelkasi; la grande, la petite aiguille minutni, soatni ko‘rsatuvchi strelka; aiguille de chemin de fer temir yo‘l strelkasi (bir izni boshqa izga ulashga xizmat qiladigan, temir yo‘lning harakatga keladigan bir qismi)
    3. bot. tikanak, igna; aiguilles de pin qarag‘ay ignalari, igna barglari
    4. archit. shpil (gumbaz, minora, tom kabilarning nayzasimon ishlangan usti, uchi)
    5. géol. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aiguille

  • 7 amuser

    I vt.
    1. ko‘ngil ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq, ovuntirmoq; amuser les spectateurs tomoshabinlarni vaqtini chog‘ qilmoq; sa conversation m'amuse toujours uni gaplari meni har doim ovuntiradi
    2. diqqatini boshqa narsaga burmoq; alahsitmoq, chalg‘ itmoq
    II s'amuser vpr.
    1. ko‘nglini ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq; ovunmoq, o‘ynamoq, ermak qilmoq; les enfants s'amusent dans le jardin bolalar bog‘da o‘ynamoqdalar, vaqtichog‘lik qilmoqdalar; le chat s'amuse avec la souris mushuk sichqon bilan o‘ynayapti; il ne pense qu'à s'amuser u faqat vaqtini chog‘ qilishni o‘ylaydi; il s'amuse au lieu de travailler u ishlash o‘rniga ko‘ngil ochish bilan mashg‘ul; il s'amuse à dessiner u jon-dili bilan rasm solmoqda; les enfants s'amusent à lancer la balle contre le mur bolalar koptokni devorga urib o‘ynamoqdalar; amusez-vous bien vaqtni ko‘ngilli o‘tkazishingizni tilayman
    2. (de qqn) ustidan kulmoq, masxara qilmoq
    3. alahsimoq, chalg‘ib ketmoq, shu tariqa vaqtini yo‘qotmoq; ne vous amusez pas en chemin yo‘lda alahsib qolmanglar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amuser

  • 8 aplanir

    I vt.
    1. tekislamoq, baravarlamoq; tep-tekis qilmoq; aplanir un chemin yo‘ lni tekislamoq
    2. fig. yo‘qotmoq; bartaraf qilmoq; aplanir des difficultés qiyinchiliklarni yo‘qotmoq
    II s'aplanir vpr.
    1. tekislanmoq, baravarlashmoq
    2. bartaraf bo‘lmoq, yo‘qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aplanir

  • 9 caillou

    nm.
    1. chag‘irtosh, chaqmoqtosh, shag‘al, maydatosh
    2. casser des cailloux mashaqqatli ish; chemin jonché de cailloux mashaqqatli yo‘l, qiyin yo‘l
    3. qimmatbaho tosh, olmos
    4. bosh, kalla; il n'a pas un poil sur le caillou boshida, kallasida bir dona ham tuki yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > caillou

  • 10 caillouteux

    -euse
    adj. toshloq, shag‘alli; chemin caillouteux tosh yo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > caillouteux

  • 11 carrossable

    adj. mashina yura oladigan joy; chemin carrossable o‘ tish mumkin bo‘lgan yo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > carrossable

  • 12 ceinture

    nf.
    1. belbog‘, kamar, qayish
    2. loc. se serrer, se mettre la ceinture kamarni siqib bog‘lamoq, och qolmoq
    3. ceinture de judo dzudo kamari
    4. ceinture de natation, de sauvetage suzish, qutqarish kamari
    5. bel (belning siqib bog‘langan joyi); entrer dans l'eau jusqu'à la ceinture belgacha suvga tushmoq
    6. devor, to‘siq, g‘ov, panjara, ihota; chemin de fer de ceinture temir yo‘l g‘ovi, aylanma temir yo‘l; ceinture verte yashil ihota.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ceinture

  • 13 crémaillère

    nf.
    1. ilmoq, ilgak, changak, changal (qozon osish uchun); pendre la crémaillère yangi uyga ko‘chib kirishni bayram qilmoq, nishonlamoq
    2. techn. tishli reyka (ensiz taxtacha)
    3. tishli reys; chemin de fer à crémaillère tishli temir yo‘l
    4. mil. tishli tizma, burtik chizish, shakl, tashqi ko‘rinish
    5. mar. vintli, aylanma yuk ko‘ targich (qurilma).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crémaillère

  • 14 creux

    -euse
    I adj.
    1. kovak, teshik, havol, ichi bo‘sh, bo‘sh, quruq, puch; arbre creux kovak yog‘och; assiette creuse chuqur tarelka, kosa; chemin creux chuqurlikdagi yo‘l; ventre creux, estomac creux och, bo‘sh qorin, oshqozon; avoir le nez creux fam. nozik didli, sezgir, farosatli, tuyg‘uli bo‘lmoq, ega bo‘lmoq; prov. il n'y en a pas pour sa dent creuse bu yerda unga hech vaqo yo‘q, unga moli-mardumxo‘rlik qiladigan hech narsa yo‘q
    2. botiq, cho‘kik, ichiga botib, kirib ketgan, kirtaygan; yeux creux kirtaygan, botiq ko‘zlar; joues creuses ichiga kirib ketgan yuz
    3. fig. ichi bo‘sh, uncha chuqur bo‘lmagan, sayozroq, past, sayoz, bema'ni, mazmunsiz, suyuq, puch, ma'nosi yo‘q; formule creuse ma'nosiz so‘zlar; esprit creux, tête creuse bo‘sh kalla, past aql, puch kalla, suyuq odam; cerveau creux xayolparast
    II adv. sonner creux bo‘g‘iq, unsiz, tovushsiz jiringlamoq
    III nm.
    1. cho‘nqir yer, ichiga botgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, kovak, ichi bo‘shlik, o‘yilgan joy; soylik, pastlik, jarlik, soy; creux d'un arbre daraxt kovagi; creux du genou tizza chuquri; creux de la main kaft, hovuch, siqim; j'ai un creux dans l'estomac ko‘krak chuqurcham achishyapti
    2. fam. bo‘sh soat (jadvalda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > creux

  • 15 demander

    I vt.
    1. so‘ramoq, iltimos qilmoq; o‘tinmoq, so‘rab, iltimos qilib olmoq; ta'lab qilmoq, qattiq, qat'iy so‘ramoq; demander la parole so‘z so‘ramoq; demander pardon kechirim, afu so‘ramoq; demander l'aumône sadaqa so‘ramoq; demander en mariage qo‘lini so‘ramoq; cela demande explication bu tushuntirishni talab qiladi; sa santé demande beaucoup de soins salomatligiga ko‘ra unga yaxshi parvarish lozim, parvarishga muhtoj; je ne demande pas mieux men xursandman, boshqa hech narsa kerak emas; sans demander son reste uzoq o‘ylab o‘tirmay, ortiqcha so‘zsiz
    2. (à qqn) savol, so‘roq bermoq, so‘rab bilmoq, aniqlamoq, savol bilan murojaat qilmoq, etmoq; demander son chemin à qqn. kimdandir yo‘ lni so‘rab bilmoq; demandez-moi pourquoi men qayoqdan bilay; je vous demande un peu marhamat qilib ayting, o‘zingiz o‘ylab ko‘ring, deb so‘raladi; il demande de vos nouvelles u siz haqingizda so‘rayapdi
    3. (qqn) chaqirmoq, chaqirtirmoq, talab qilmoq; qui demandez-vous? sizga kim kerak?
    II se demander vpr.
    1. bir-biridan so‘rashmoq, o‘zidan talab qilmoq; c'est ce que je me demande men bilishni istardim, men hamon o‘z-o‘zimdan so‘rayman
    2. kerak, lozim bo‘lmoq, zarur, darkor bo‘lmoq; cela se demande partout hamma yerda bu talab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demander

  • 16 desserte

    nf. xizmat qilayotganda idishlar qo‘yiladigan kichkina stol.
    nf. umumiy transportlarda xizmat qilish, ishlash; chemin de desserte qishloq yo‘li.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > desserte

  • 17 disque

    nm.
    1. sport. diska, lappak, to‘garak
    2. gramplastinka; disque compact (C.D.) kompakt disk; loc.fam. change ton disque plastinkani almashtir, gap mavzuini o‘zgartir
    3. doira, aylana, chambarak, shayba; disque de l'automate telefon chambaragi; disque de chemin de fer semafor; disque de la lune oy gardishi (aylanasi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > disque

  • 18 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 19 égal

    -ale
    adj.
    1. baravar, teng, bir xil; c'est égal baribir, farqi yo‘q; cela m'est égal men uchun baribir, farqi yo‘q; des angles égaux teng burchaklar; diviser en parties égales teng bo‘laklarga bo‘ lmoq; être égal à -ga teng, baravar bo‘lmoq; tenglashmoq; égal en droit bir xil huquqqa ega bo‘lmoq
    2. to‘g‘ri; tekis, silliq, bir tekis; chemin égal tekis yo‘l.
    nm. teng keladigan, baravar; il est mon égal u mening tengim; nos égaux bizga teng, biz bilan baravar kishilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > égal

  • 20 enfiler

    vt.
    1. ninaga ip o‘ tkazmoq; une aiguille enfilée de blanc oq ip o‘tkazilgan igna
    2. tizmoq, o‘ tkazmoq, taqmoq, termoq, shoda qilmoq
    3. sanchmoq, sanchib teshmoq, suqmoq, sanchib olmoq
    4. yo‘lga tushmoq; enfiler un chemin yo‘l bo‘ylab bormoq; enfiler l'escalier zina bo‘ylab chopmoq
    5. mil. o‘qqa tutmoq
    6. fam. tortib kiymoq (etik, shim).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enfiler

См. также в других словарях:

  • chemin — [ ʃ(ə)mɛ̃ ] n. m. • 1080; du lat. pop. °camminus, mot gaulois I ♦ A ♦ (Concret) 1 ♦ Voie qui permet d aller d un lieu à un autre (⇒ route, voie); spécialt Bande déblayée assez étroite qui suit les accidents du terrain (opposé à route, allée).⇒… …   Encyclopédie Universelle

  • chemin — CHEMIN. sub. masc. Voie, route, par où l on va d un lieu à un autre. Chemin battu, frayé. Beau chemin. Bon chemin. Vilain, mauvais chemin. Chemin uni. Chemin pierreux, raboteux, fangeux. Chemin rompu. Chemin creux. Chemin ferré. Chemin passant,… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • chemin — Chemin, Via, Aditus, Veha. Chemin, ou Ruë, Via. Aisé chemin, Facilis et plana via. Beau chemin où on ne se heurte point, Via inoffensa. Chemin de Paradis, Sacra via. Chemin à quartier, Itinera deuia. Villages qui ne sont pas sur les chemins, Pagi …   Thresor de la langue françoyse

  • chemin — CHEMIN. s. m. Voye, route, espace par lequel on va d un lieu à un autre. Chemin par eau. chemin par terre. Il se dit plus ordinairement d une route battuë & frayée par terre. Chemin battu, frayé. beau chemin. vilain, meschant chemin. chemin plein …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Chemin — ist der Name einer französischen Gemeinde in der Region Franche Comté, siehe: Chemin (Jura) Chemin ist der Familienname folgender Personen: Hans Chemin Petit der Ältere (1864–1917), deutscher Komponist Hans Chemin Petit (1902–1981), deutscher… …   Deutsch Wikipedia

  • Chemin — Chemin …   Wikipedia

  • chemin — DE FER [ŞMEN DÖ FER] s. n. inv. joc de noroc asemănător bacaralei, la care fiecare jucător devine pe rând bancher (2). (< fr. chemin de fer) Trimis de raduborza, 28.09.2007. Sursa: MDN  chemin de fer (fr.) [pron. şmẽ dö fer] s. n. Trimis de… …   Dicționar Român

  • Chemin — Désigne celui qui habite un lieu dit (le) Chemin ou en est originaire. Le sens du toponyme est clair : petite voie de communication. On trouve beaucoup de Chemin dans l Ouest (35, 53) et dans la Seine et Marne …   Noms de famille

  • Chemin — (fr., spr. Schmäng), Weg; Ch. couvert (spr. Sch. kuwähr), Bedeckter Weg, s.d.; Ch. rond (spr. Sch. rongd), Rondensteg, s.d …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Chemin — (frz., spr. sch mäng), Weg; C. à rails (spr. raj), Schienenweg, Pferdebahn; C. de fer, Eisenbahn …   Kleines Konversations-Lexikon

  • CHEMIN — s. m. Voie, route pratiquée pour communiquer, pour aller d un lieu à un autre. Chemin battu, frayé. Beau chemin. Bon chemin. Vilain, mauvais chemin. Chemin uni. Chemin pierreux, raboteux, fangeux. Chemin rompu. Chemin creux. Chemin ferré. Chemin… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»