-
1 barbe
nf.1. soqol; barbe de bouc echki soqol; se faire faire la barbe soqolini qirdirmoq; barbe grise qari, oqsoqol2. qiltanoq (g‘allada). -
2 broussaille
nf. qalin butazor; barbe en broussaille chigal, tartibsiz, chalkash soqol, patak soqol. -
3 fleuri
-ieadj.1. gullab yashnovchi2. gulli, guldor, gullab turgan; une barbe fleurie soqoli oqargan. -
4 fou
-fol, folleI adj.1. jinni, tentak, esi past, es-hushini yo‘qotgan, telba, devona, majnun, ahmoq, kaltafahm, to‘mtoq, befahm, befarosat, beaql; devenir fou aqldan ozmoq; rendre fou telba, jinni bo‘ lib qolmoq; fou à lier fe'li tez, battol, to‘polonchi, bebosh jinni; il est fou d'elle uning ishqida devona, majnun bo‘ldi; vous êtes fou aqlingiz joyidami? esingiz o‘zingizdami? jinni bo‘libsiz; une tête folle yerga ursa ko‘kka sakraydigan odam, ovbosh; un fou rire to‘xtatib bo‘lmaydigan kulgi, o‘zini to‘xtata olmay kulish; prov. qui fol naquit jamais ne guérit bukrini go‘r to‘g‘rilaydi2. ahmoqona, bema'ni, o‘ylamay qilingan, muhokama, mulohaza qilib ko‘rmay, telbalarcha, tentaklarcha; une idée folle ahmoqona fikr3. haddan ortiq, juda, o‘tak kuchli, ko‘p, qattiq; succès fou juda katta muvaffaqiyat4. harakati noaniq, noto‘g‘ri ishlayotgan; chalkash, ayqash-uyqash; balance folle buzuq, noto‘g‘ri ishlaydigan tarozi; barbe folle o‘sib ketgan, o‘siq soqol; herbes folles yovvoyi, begona o‘tlar; fam. une patte folle cho‘loq oyoqII n.1. jinni, telba, savdoyi, es-hushini yo‘qotgan, telba odam, majnun; maison de fous jinnixona; fam. histoire de fous jinnilar to‘g‘risida latifa; ahmoqona hikoya2. tentak, esi past, esi yo‘q, ahmoq, kaltafahm, to‘mtoq, befahm, befarosat; faire le fou ahmoqlik, maynavozchilik, jinnilik qilmoq3. qiziqchi, masxaraboz, maynavoz (shox saroyida)4. nm. fil (shahmatda); le fou de la reine farzin fil. -
5 fourni
-ieadj.1. ta'minlangan, to‘la, qalin, mo‘l-ko‘l; une table bien fournie to‘la-to‘kis dasturxon2. qalin, zich, tig‘iz, quyuq, to‘q, serob; une barbe fournie quyuq soqol. -
6 naissant
-anteadj. tug‘ ilayotgan, paydo bo‘layotgan; barbe naissante chiqib kelayotgan soqol; jour naissant boshlanayotgan kun. -
7 neige
nf. qor; bonhomme de neige qorbobo; neige carbonique qattiq uglekislota, quruq muz; oeufs à la neige shakar qo‘shib ko‘pirtirilgan tuxum oqi; barbe, cheveux de neige oppoq soqol, soch. -
8 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
9 savon
nm.1. sovun; le savon de toilette iroqi sovun; un savon à barbe soqol olish uchun ishlatiladigan sovun2. loc.fam. passer un savon à qqn. biror kishining ta'zirini berib qo‘ymoq.
См. также в других словарях:
barbe — 1. (bar b ) s. f. 1° Poil du menton et des joues. Poils de la barbe. Barbe naissante. Ce garçon prend de la barbe. Il lui poussera bientôt de la barbe. Se faire couper la barbe. Laisser croître ou pousser la barbe. • Enorgueillis d audace en… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
barbe — Barbe, f. penacut. Est proprement le poil qui croist aux joües, levres et menton, soit à l homme, soit à la femme, quand par grande virilité elle est ainsi velue, Barba, dont ledit mot est prins, car le poil qui croist en la teste et autres… … Thresor de la langue françoyse
Barbe — or Barbé is a surname, and may refer to:* David Barbe * François Barbé Marbois * Ghislain Barbe * Henri Barbé * Jane Barbe * Koen Barbé * Ursula St. Barbe … Wikipedia
barbé — barbé, ée (bar bé, bée) adj. Dans le blason, barbé se dit de quelques animaux à barbe, lorsque la barbe est d un autre émail. Terme de botanique. Qui est muni d une barbe. ÉTYMOLOGIE Barbatus, de barba, barbe … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
barbe — joubarbe rhubarbe sainte barbe sous barbe ébarbe … Dictionnaire des rimes
barbe — BARBE: Signe de force. Trop de barbe fait tomber les cheveux. Utile pour protéger les cravates … Dictionnaire des idées reçues
Barbe — Sf (Flußfisch) per. Wortschatz fach. (12. Jh.), mhd. barbe m./f., ahd. barbo m Entlehnung. Entlehnt aus l. barbus m., das seinerseits eine Zugehörigkeitsbildung zu l. barba Bart ist (nach den Barteln Bartfäden dieser Fische). Ebenso nndl.… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
barbė — sf. etnogr. įnagis grūdams į krūvą sustumti: Iškulti grūdai į pakraštį būdavo sustumiami stūma, arba barbe rš … Dictionary of the Lithuanian Language
Barbe — Barbe: Der Name des karpfenartigen Fisches (mhd. barbe, ahd. barbo) ist aus lat. barbus entlehnt, das zu lat. barba »Bart« gehört. Der Fisch ist nach den vier Bartfäden am Maul als »der Bärtige« benannt … Das Herkunftswörterbuch
Barbe [1] — Barbe (la B.), Insel inmitten der Saone mit altem Schloß im französischen Departement Rhône, nahe bei Lyon; ungefähr 3000 Fuß lang u. mit Spaziergängen durchschnitten; Vergnügungsort der Lyoner. Hier erste Büchersammlung von Karl d. Gr … Pierer's Universal-Lexikon
Barbe [2] — Barbe (Cyprinus Barbus), Art aus der Gattung Karpfen, od. eigene Untergattung (Barbus) von Karpfen; Rücken u. Afterflosse gleich lang; der 2. Strahl der Rückenflosse ist gesägt, Afterflosse mit 7 Strahlen u. 4 Bartfasern; Art: Gemeine B.… … Pierer's Universal-Lexikon