Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

avoir+l'esprit

  • 1 analyse

    nf. analiz, tahlil; tahlil qilish; tekshirish; soumettre à une analyse analiz, tahlil qilmoq; faire une analyse de sang qonni, qon tarkibini analiz qilmoq, tekshirmoq; procéder par voie d'analyse analitik usulda yondoshmoq; faire l'analyse d'un roman romanni tahlil qilmoq; avoir l'esprit d'analyse tahlil qilish, mushohada qila olish qobiliyatiga ega bo‘lmoq; en dernière analyse pirovardida, oqibatda, natijada; oxirida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > analyse

  • 2 observation

    nf.
    1. amal qilish, rioya qilish; observation d'un règlement qoidaga amal qilish
    2. kuzatish, o‘rganish, tekshirish; avoir l'esprit d'observation kuzatuvchan bo‘lmoq
    3. kuzatishlar, mulohazalar, fikrlar; une observation très juste juda to‘g‘ri kuzatishlar
    4. e'tiroz; ta'na, tanbeh, yuziga solish; son père lui fait sans cesse des observations otasi unga doim tanbeh beradi
    5. ilmiy kuzatish; observations météorologiques, astronomiques astronomik, metereologik kuzatishlar; induire qqch. de ses observations o‘z kuzatishlaridan xulosa chiqarmoq
    6. kuzatish, nazorat; il est à l'hôpital, en observation u kasalxonada, nazoratda
    7. kuzatish, nazorat (shubhali odamni, dushmanni va hokazo).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > observation

  • 3 organisation

    nf.
    1. tashkilotchilik, uyushtirish; manque d'organisation tashkilotchilikning yo‘qligi; avoir l'esprit d'organisation tashkilotchilik qobiliyati bo‘lmoq
    2. tuzum; tuzilish; l'organisation judiciaire sud tuzilishi
    3. tashkilot, uyushma; organisation politique siyosiy tashkilot; organisation de tourisme, de voyage turizm, sayohat tashkiloti; organisation des nations unies birlashgan millatlar tashkiloti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > organisation

  • 4 troubler

    vt.
    1. loyqalatmoq, xiralashtirmoq
    2. buzmoq, qutqu solmoq, og‘dar-to‘ntar qilmoq
    3. xalaqit bermoq
    4. adashtirmoq; avoir l'esprit troublé par qqch. biror narsa esini adashtirgan, xayolini olgan
    5. bezovta qilmoq, asabiylashtirmoq; la voix de cette femme le troublait bu ayol ovozi uni bezovta qilardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > troubler

  • 5 opération

    nf.
    1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi
    2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari
    3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)
    4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli
    5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi
    6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opération

  • 6 léger

    -ère
    adj.
    1. yengil; poids léger yengil vazn (boksda)
    2. yengil, singishli; yengil-yelpi; prendre un repas léger yengil ovqat yeb olmoq
    3. yengil, bo‘sh; avoir l'estomac léger oshqozoni bo‘sh bo‘lmoq
    4. yengil, harakatchan, chaqqon; être, se sentir léger, alerte yengil, bardam bo‘lmoq; o‘zini yengil, bardam his qilmoq; loc. avoir la main légère hukmronlikni yumshog‘lik bilan o‘ tkazmoq
    5. yengil, nafis, nozik; tableau peint par touches légères nozik uslubda chizilgan rasm
    6. sommeil léger qush uyqusi
    7. yengil, yupqa, suyuq; légère couche de neige yupqa qor qatlami
    8. sezilar sezilmas, bilinar-bilinmas; un léger mouvement sezilar-sezilmas harakat; bruit léger kuchsiz shovqin; un léger goût bilinar-bilinmas ta'm
    9. yengiltak; caractère, esprit léger yengiltaklik; être, se montrer léger dans sa conduite yengiltaklik qilmoq
    10. yengiltabiat; femme légère yengiltabiat ayol
    11. jiddiy bo‘ lmagan, yuzaki, shunchaki; un exposé très léger juda ham yuzaki bayon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > léger

  • 7 mot

    nm.
    1. so‘z; phrase de six, de dix mots olti, o‘n so‘zli gap; articuler, manger ses mots so‘zlarni talaffuz qilmoq, yamlamoq; ne pas dire un seul mot biror og‘iz ham so‘z aytmaslik; mot nouveau, courant, rare yangi, iste'moldagi, noyob so‘z; mot mal écrit, illisible yomon yozilgan, o‘qib bo‘lmaydigan so‘z; loc. les grands mots balandparvoz so‘z; gros mot qo‘pol so‘z; se donner le mot bir biriga so‘z bermoq; rapporter un propos mot pour mot ma'lumotni so‘zma-so‘z yetkazmoq; mot à mot so‘zma-so‘z, aynan
    2. so‘z, gap (ma'nodan xoli); ce ne sont que des mots bu quruq so‘zlar xolos; les mots et les actes so‘z va ish
    3. gap, ibora; je lui en dirai, toucherai un mot men unga bir og‘iz gap aytib qo‘yaman; en un mot bir gap bilan; avoir son mot à dire gapirishga huquqi bo‘lmoq; je m'en vais lui dire deux mots men unga ikki og‘iz gap aytib qo‘yaman; c'est mon dernier mot bu mening oxirgi, qat' iy gapim; avoir le dernier mot boshqa gap yo‘q; prendre qqn. au mot birovni tilidan tutmoq
    4. ikki enlik xat, noma; je lui ai glissé un mot sous sa porte men uning eshigining ostiga ikki enlik xat qistirib qo‘ydim; écrire un mot à qqn. birovga ikki enlik xat yozmoq
    5. so‘z, ibora; mots célèbres, historiques mashhur, tarixiy iboralar; mot d'enfant yosh bolaning so‘zi, gapi; mot d'auteur muallif so‘zi; loc. le mot de la fin xulosaviy so‘z; bon mot, mot d'esprit qizziq so‘z; il a toujours le mot pour rire u doim qizziq so‘zlar topib yuradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mot

  • 8 rouiller

    I vi. ou se rouiller vpr. zanglamoq, zang bilan qoplanmoq; ces outilles ont rouillé sous la pluie bu asboblar yomg‘irda zanglab ketdi; la grille commence à se rouiller panjara zanglay boshladi; les gonds de la fenêtre sont tout rouillés derazaning oshiq-moshig‘i butunlay zanglab ketibdi; un clou rouillé zanglagan mix; fig. avoir les jambes rouillées oyoqlari uyushgan bo‘lmoq; avoir la mémoire rouillée xotirasi o‘tmaslashgan bo‘lmoq; être rouillé sustlashib ketgan bo‘lmoq
    II vt.
    1. zanglatmoq; l'humidité rouille le fer namlik temirni zanglatadi
    2. fig. zaiflashtirmoq, sustlashtirmoq, pasaytirmoq, o‘ tmaslashtirmoq; la paresse rouille l'esprit dangasachilik aqlni o‘ tmaslashtiradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rouiller

  • 9 creux

    -euse
    I adj.
    1. kovak, teshik, havol, ichi bo‘sh, bo‘sh, quruq, puch; arbre creux kovak yog‘och; assiette creuse chuqur tarelka, kosa; chemin creux chuqurlikdagi yo‘l; ventre creux, estomac creux och, bo‘sh qorin, oshqozon; avoir le nez creux fam. nozik didli, sezgir, farosatli, tuyg‘uli bo‘lmoq, ega bo‘lmoq; prov. il n'y en a pas pour sa dent creuse bu yerda unga hech vaqo yo‘q, unga moli-mardumxo‘rlik qiladigan hech narsa yo‘q
    2. botiq, cho‘kik, ichiga botib, kirib ketgan, kirtaygan; yeux creux kirtaygan, botiq ko‘zlar; joues creuses ichiga kirib ketgan yuz
    3. fig. ichi bo‘sh, uncha chuqur bo‘lmagan, sayozroq, past, sayoz, bema'ni, mazmunsiz, suyuq, puch, ma'nosi yo‘q; formule creuse ma'nosiz so‘zlar; esprit creux, tête creuse bo‘sh kalla, past aql, puch kalla, suyuq odam; cerveau creux xayolparast
    II adv. sonner creux bo‘g‘iq, unsiz, tovushsiz jiringlamoq
    III nm.
    1. cho‘nqir yer, ichiga botgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, kovak, ichi bo‘shlik, o‘yilgan joy; soylik, pastlik, jarlik, soy; creux d'un arbre daraxt kovagi; creux du genou tizza chuquri; creux de la main kaft, hovuch, siqim; j'ai un creux dans l'estomac ko‘krak chuqurcham achishyapti
    2. fam. bo‘sh soat (jadvalda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > creux

  • 10 doigt

    nm.
    1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin
    2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doigt

  • 11 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 12 méditatif

    -ive
    I adj. o‘ylashga molik, xayolchan, kuzatuvchan, o‘ychan; esprit méditatif kuzatuvchan aql-idrok; avoir un air méditatif o‘ychan ko‘rinmoq
    II n. xayolparast odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méditatif

  • 13 original

    -aux
    nm. asl nusxa, original; copie conforme à l'original ko‘chirma asl nusxaga mos; la traduction est fidèle à l'original tarjima asl nusxani aks ettiradi
    2. asli, o‘zi; la ressemblance du portrait et de l'original est frappante portretning va aslining bir biriga o‘xshashligi juda hayratli.
    -ale, aux
    I adj.
    1. litt. birinchi, asl; le sens original d'un mot so‘zning birinchi ma'nosi
    2. asl, chin, haqiqiy; documents originaux haqiqiy hujjat, hujjatning asl nusxasi; édition originale ou originale nf. birinchi bosmasi; asl nusxa
    3. o‘ziga xos, boshqalarga o‘xshamaydigan, o‘zgacha; boshqacha, yangicha; avoir des vues, des idées originales o‘ziga xos qarashlarga, fikrlarga ega bo‘ lmoq; esprit très original o‘ziga xos aql egasi; artiste original o‘ziga xos artist
    4. g‘alati, qiziq; elle est très originale u juda g‘alati
    II n. o‘ziga xos, g‘alati, qiziq, qiziq tabiatli odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > original

  • 14 pétillant

    -ante
    adj.
    1. ko‘piklanadigan, qaynab, vijillab turadigan; le feu pétille vijillab turadigan mineral suv
    2. chaqnagan, porlagan, zukko, yiltillagan, miltillagan; avoir le regard pétillant de malice ko‘zlari ayyorlikdan yiltillagan bo‘ lmoq; un esprit pétillant zukko aql.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pétillant

  • 15 revendre

    vt.
    1. sotib yubormoq, olingan narsasini; j'ai pu revendre ma voiture avtomobilimni sotib yuborishga erishdim
    2. loc. avoir qqch. à revendre to‘lib-toshib yotmoq; il a de l'esprit à revendre uning aqli to‘libtoshib yotibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > revendre

См. также в других словарях:

  • Avoir l'esprit à — ● Avoir l esprit à être dans des dispositions propices pour : Je n ai pas l esprit à rire …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir mauvais esprit — ● Avoir mauvais esprit avoir tendance à juger les autres avec malveillance, à ne pas accepter la règle commune ; interpréter les choses d une manière négative …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir bon esprit — ● Avoir bon esprit être dans de bonnes dispositions envers les autres ; se soumettre volontiers aux conditions imposées ; interpréter les choses d une manière positive …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir l'esprit clair, les idées claires — ● Avoir l esprit clair, les idées claires savoir démêler les traits essentiels de quelque chose, être capable de comprendre, de réfléchir, ne pas avoir l esprit confus …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir l'esprit détraqué, être détraqué — ● Avoir l esprit détraqué, être détraqué être fou, avoir ses facultés mentales perturbées …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir l'esprit ailleurs — ● Avoir l esprit ailleurs être distrait, penser à autre chose …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir l'esprit de l'escalier — ● Avoir l esprit de l escalier ne trouver ses reparties que trop tard quand l occasion de répondre est passée …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir l'esprit large, étroit — ● Avoir l esprit large, étroit être libéral, ouvert, sans préjugés ou sectaire, sans générosité …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir l'esprit mal tourné — ● Avoir l esprit mal tourné être porté aux interprétations malveillantes ou grivoises …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir l'esprit, la tête à l'envers — ● Avoir l esprit, la tête à l envers ne plus savoir exactement ce qu on fait …   Encyclopédie Universelle

  • ESPRIT — Le concept d’«esprit», dont la spécificité a sans cesse fluctué à travers les différentes cultures et tout au long de l’histoire des idées, semble de nos jours être pris à nouveau comme référence majeure, notamment par des biologistes, qui y… …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»