-
1 analyse
nf. analiz, tahlil; tahlil qilish; tekshirish; soumettre à une analyse analiz, tahlil qilmoq; faire une analyse de sang qonni, qon tarkibini analiz qilmoq, tekshirmoq; procéder par voie d'analyse analitik usulda yondoshmoq; faire l'analyse d'un roman romanni tahlil qilmoq; avoir l'esprit d'analyse tahlil qilish, mushohada qila olish qobiliyatiga ega bo‘lmoq; en dernière analyse pirovardida, oqibatda, natijada; oxirida. -
2 observation
nf.1. amal qilish, rioya qilish; observation d'un règlement qoidaga amal qilish2. kuzatish, o‘rganish, tekshirish; avoir l'esprit d'observation kuzatuvchan bo‘lmoq3. kuzatishlar, mulohazalar, fikrlar; une observation très juste juda to‘g‘ri kuzatishlar4. e'tiroz; ta'na, tanbeh, yuziga solish; son père lui fait sans cesse des observations otasi unga doim tanbeh beradi5. ilmiy kuzatish; observations météorologiques, astronomiques astronomik, metereologik kuzatishlar; induire qqch. de ses observations o‘z kuzatishlaridan xulosa chiqarmoq6. kuzatish, nazorat; il est à l'hôpital, en observation u kasalxonada, nazoratda7. kuzatish, nazorat (shubhali odamni, dushmanni va hokazo). -
3 organisation
nf.1. tashkilotchilik, uyushtirish; manque d'organisation tashkilotchilikning yo‘qligi; avoir l'esprit d'organisation tashkilotchilik qobiliyati bo‘lmoq2. tuzum; tuzilish; l'organisation judiciaire sud tuzilishi3. tashkilot, uyushma; organisation politique siyosiy tashkilot; organisation de tourisme, de voyage turizm, sayohat tashkiloti; organisation des nations unies birlashgan millatlar tashkiloti. -
4 troubler
vt.1. loyqalatmoq, xiralashtirmoq2. buzmoq, qutqu solmoq, og‘dar-to‘ntar qilmoq3. xalaqit bermoq4. adashtirmoq; avoir l'esprit troublé par qqch. biror narsa esini adashtirgan, xayolini olgan5. bezovta qilmoq, asabiylashtirmoq; la voix de cette femme le troublait bu ayol ovozi uni bezovta qilardi. -
5 opération
nf.1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm. -
6 léger
-èreadj.1. yengil; poids léger yengil vazn (boksda)2. yengil, singishli; yengil-yelpi; prendre un repas léger yengil ovqat yeb olmoq3. yengil, bo‘sh; avoir l'estomac léger oshqozoni bo‘sh bo‘lmoq4. yengil, harakatchan, chaqqon; être, se sentir léger, alerte yengil, bardam bo‘lmoq; o‘zini yengil, bardam his qilmoq; loc. avoir la main légère hukmronlikni yumshog‘lik bilan o‘ tkazmoq5. yengil, nafis, nozik; tableau peint par touches légères nozik uslubda chizilgan rasm6. sommeil léger qush uyqusi7. yengil, yupqa, suyuq; légère couche de neige yupqa qor qatlami8. sezilar sezilmas, bilinar-bilinmas; un léger mouvement sezilar-sezilmas harakat; bruit léger kuchsiz shovqin; un léger goût bilinar-bilinmas ta'm9. yengiltak; caractère, esprit léger yengiltaklik; être, se montrer léger dans sa conduite yengiltaklik qilmoq10. yengiltabiat; femme légère yengiltabiat ayol11. jiddiy bo‘ lmagan, yuzaki, shunchaki; un exposé très léger juda ham yuzaki bayon. -
7 mot
nm.1. so‘z; phrase de six, de dix mots olti, o‘n so‘zli gap; articuler, manger ses mots so‘zlarni talaffuz qilmoq, yamlamoq; ne pas dire un seul mot biror og‘iz ham so‘z aytmaslik; mot nouveau, courant, rare yangi, iste'moldagi, noyob so‘z; mot mal écrit, illisible yomon yozilgan, o‘qib bo‘lmaydigan so‘z; loc. les grands mots balandparvoz so‘z; gros mot qo‘pol so‘z; se donner le mot bir biriga so‘z bermoq; rapporter un propos mot pour mot ma'lumotni so‘zma-so‘z yetkazmoq; mot à mot so‘zma-so‘z, aynan2. so‘z, gap (ma'nodan xoli); ce ne sont que des mots bu quruq so‘zlar xolos; les mots et les actes so‘z va ish3. gap, ibora; je lui en dirai, toucherai un mot men unga bir og‘iz gap aytib qo‘yaman; en un mot bir gap bilan; avoir son mot à dire gapirishga huquqi bo‘lmoq; je m'en vais lui dire deux mots men unga ikki og‘iz gap aytib qo‘yaman; c'est mon dernier mot bu mening oxirgi, qat' iy gapim; avoir le dernier mot boshqa gap yo‘q; prendre qqn. au mot birovni tilidan tutmoq4. ikki enlik xat, noma; je lui ai glissé un mot sous sa porte men uning eshigining ostiga ikki enlik xat qistirib qo‘ydim; écrire un mot à qqn. birovga ikki enlik xat yozmoq5. so‘z, ibora; mots célèbres, historiques mashhur, tarixiy iboralar; mot d'enfant yosh bolaning so‘zi, gapi; mot d'auteur muallif so‘zi; loc. le mot de la fin xulosaviy so‘z; bon mot, mot d'esprit qizziq so‘z; il a toujours le mot pour rire u doim qizziq so‘zlar topib yuradi. -
8 rouiller
I vi. ou se rouiller vpr. zanglamoq, zang bilan qoplanmoq; ces outilles ont rouillé sous la pluie bu asboblar yomg‘irda zanglab ketdi; la grille commence à se rouiller panjara zanglay boshladi; les gonds de la fenêtre sont tout rouillés derazaning oshiq-moshig‘i butunlay zanglab ketibdi; un clou rouillé zanglagan mix; fig. avoir les jambes rouillées oyoqlari uyushgan bo‘lmoq; avoir la mémoire rouillée xotirasi o‘tmaslashgan bo‘lmoq; être rouillé sustlashib ketgan bo‘lmoqII vt.1. zanglatmoq; l'humidité rouille le fer namlik temirni zanglatadi2. fig. zaiflashtirmoq, sustlashtirmoq, pasaytirmoq, o‘ tmaslashtirmoq; la paresse rouille l'esprit dangasachilik aqlni o‘ tmaslashtiradi. -
9 creux
-euseI adj.1. kovak, teshik, havol, ichi bo‘sh, bo‘sh, quruq, puch; arbre creux kovak yog‘och; assiette creuse chuqur tarelka, kosa; chemin creux chuqurlikdagi yo‘l; ventre creux, estomac creux och, bo‘sh qorin, oshqozon; avoir le nez creux fam. nozik didli, sezgir, farosatli, tuyg‘uli bo‘lmoq, ega bo‘lmoq; prov. il n'y en a pas pour sa dent creuse bu yerda unga hech vaqo yo‘q, unga moli-mardumxo‘rlik qiladigan hech narsa yo‘q2. botiq, cho‘kik, ichiga botib, kirib ketgan, kirtaygan; yeux creux kirtaygan, botiq ko‘zlar; joues creuses ichiga kirib ketgan yuz3. fig. ichi bo‘sh, uncha chuqur bo‘lmagan, sayozroq, past, sayoz, bema'ni, mazmunsiz, suyuq, puch, ma'nosi yo‘q; formule creuse ma'nosiz so‘zlar; esprit creux, tête creuse bo‘sh kalla, past aql, puch kalla, suyuq odam; cerveau creux xayolparastII adv. sonner creux bo‘g‘iq, unsiz, tovushsiz jiringlamoqIII nm.1. cho‘nqir yer, ichiga botgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, kovak, ichi bo‘shlik, o‘yilgan joy; soylik, pastlik, jarlik, soy; creux d'un arbre daraxt kovagi; creux du genou tizza chuquri; creux de la main kaft, hovuch, siqim; j'ai un creux dans l'estomac ko‘krak chuqurcham achishyapti2. fam. bo‘sh soat (jadvalda). -
10 doigt
nm.1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi. -
11 droit
nm.1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.-droiteI adj.1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoyaII nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlarIII adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.-droiteI adj.1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dilII nf.1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga2. o‘ng qo‘l3. o‘ng qanot, o‘ng tomon4. polit. o‘ng partiyalarIII nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda). -
12 méditatif
-iveI adj. o‘ylashga molik, xayolchan, kuzatuvchan, o‘ychan; esprit méditatif kuzatuvchan aql-idrok; avoir un air méditatif o‘ychan ko‘rinmoqII n. xayolparast odam. -
13 original
-auxnm. asl nusxa, original; copie conforme à l'original ko‘chirma asl nusxaga mos; la traduction est fidèle à l'original tarjima asl nusxani aks ettiradi2. asli, o‘zi; la ressemblance du portrait et de l'original est frappante portretning va aslining bir biriga o‘xshashligi juda hayratli.-ale, auxI adj.1. litt. birinchi, asl; le sens original d'un mot so‘zning birinchi ma'nosi2. asl, chin, haqiqiy; documents originaux haqiqiy hujjat, hujjatning asl nusxasi; édition originale ou originale nf. birinchi bosmasi; asl nusxa3. o‘ziga xos, boshqalarga o‘xshamaydigan, o‘zgacha; boshqacha, yangicha; avoir des vues, des idées originales o‘ziga xos qarashlarga, fikrlarga ega bo‘ lmoq; esprit très original o‘ziga xos aql egasi; artiste original o‘ziga xos artist4. g‘alati, qiziq; elle est très originale u juda g‘alatiII n. o‘ziga xos, g‘alati, qiziq, qiziq tabiatli odam. -
14 pétillant
-anteadj.1. ko‘piklanadigan, qaynab, vijillab turadigan; le feu pétille vijillab turadigan mineral suv2. chaqnagan, porlagan, zukko, yiltillagan, miltillagan; avoir le regard pétillant de malice ko‘zlari ayyorlikdan yiltillagan bo‘ lmoq; un esprit pétillant zukko aql. -
15 revendre
vt.1. sotib yubormoq, olingan narsasini; j'ai pu revendre ma voiture avtomobilimni sotib yuborishga erishdim2. loc. avoir qqch. à revendre to‘lib-toshib yotmoq; il a de l'esprit à revendre uning aqli to‘libtoshib yotibdi.
См. также в других словарях:
Avoir l'esprit à — ● Avoir l esprit à être dans des dispositions propices pour : Je n ai pas l esprit à rire … Encyclopédie Universelle
Avoir mauvais esprit — ● Avoir mauvais esprit avoir tendance à juger les autres avec malveillance, à ne pas accepter la règle commune ; interpréter les choses d une manière négative … Encyclopédie Universelle
Avoir bon esprit — ● Avoir bon esprit être dans de bonnes dispositions envers les autres ; se soumettre volontiers aux conditions imposées ; interpréter les choses d une manière positive … Encyclopédie Universelle
Avoir l'esprit clair, les idées claires — ● Avoir l esprit clair, les idées claires savoir démêler les traits essentiels de quelque chose, être capable de comprendre, de réfléchir, ne pas avoir l esprit confus … Encyclopédie Universelle
Avoir l'esprit détraqué, être détraqué — ● Avoir l esprit détraqué, être détraqué être fou, avoir ses facultés mentales perturbées … Encyclopédie Universelle
Avoir l'esprit ailleurs — ● Avoir l esprit ailleurs être distrait, penser à autre chose … Encyclopédie Universelle
Avoir l'esprit de l'escalier — ● Avoir l esprit de l escalier ne trouver ses reparties que trop tard quand l occasion de répondre est passée … Encyclopédie Universelle
Avoir l'esprit large, étroit — ● Avoir l esprit large, étroit être libéral, ouvert, sans préjugés ou sectaire, sans générosité … Encyclopédie Universelle
Avoir l'esprit mal tourné — ● Avoir l esprit mal tourné être porté aux interprétations malveillantes ou grivoises … Encyclopédie Universelle
Avoir l'esprit, la tête à l'envers — ● Avoir l esprit, la tête à l envers ne plus savoir exactement ce qu on fait … Encyclopédie Universelle
ESPRIT — Le concept d’«esprit», dont la spécificité a sans cesse fluctué à travers les différentes cultures et tout au long de l’histoire des idées, semble de nos jours être pris à nouveau comme référence majeure, notamment par des biologistes, qui y… … Encyclopédie Universelle