Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

au+mouvement

  • 1 mouvement

    nm.
    1. harakat; le mouvement d'un corps tananing harakati; direction d'un mouvement harakatning yo‘nalishi; force, intensité d'un mouvement harakat kuchi, tezligi; mouvement rapide, lent tez, sekin harakat
    2. harakat, qimirlash; attitudes, positions, postures, et mouvements holatlar, joylashishlar, turishlar va harakatlar; mouvements vifs, lents, aisés, maladroits dadil, sekin, yengil, qo‘pol harakatlar; un mouvement du bras, du cou, de la jambe qo‘l, bo‘yin, oyoq harakati; loc. faire un faux mouvement og‘ritadigan harakat qilmoq; mouvements de gymnastiques, de nage gimnastik, suzish harakatlari; mouvement inconscient, automatique beixtiyor, g‘ayriixtiyoriy harakat; loc. en deux temps, trois mouvements hash-pash deguncha; le mouvement harakatchanlik; aimer le mouvement harakatchanlikni yaxshi ko‘rmoq
    3. harakat, joyini o‘zgartirish, ko‘chib yurish; le mouvement d'une foule olomonning ko‘chib yurishi; le mouvement des avions sur un aérodrome samolyotlarning ayerodromdagi harakati; mouvements de marchandises tovarlar harakati; il y a du mouvement dans cette ville bu shaharda jonlanish bor; mouvements de troupes harbiy qismlarning harakatlari
    4. en mouvement harakatga, harakatda; mettre un mécanisme en mouvement biror mexanizmni harakatga keltirmoq; toute la maison est en mouvement butun uy harakatda
    5. jon, jonlilik; il y a du mouvement dans ce film bu filmda jonlilik bor
    6. mus. marom, maqom
    7. notekislik, baland-pastlik; mouvement de terrain yerning baland-pastligi
    8. techn. harakat, yurish; mouvement d'horlogerie soat mexanizmlarining yurishi
    9. kechinmalar, tuyg‘ular, ehtiroslar; litt. les mouvements de l'âme, du coeur qalb, yurak kechinmalari, junbushi; mouvements intérieurs ichki kechinmalar; loc. un bon mouvement yaxshi ish, qiliq; mouvements divers katta ta'sir
    10. ijtimoiy tuzimdagi o‘zgarishlar, harakatlar; le parti du mouvement harakat partiyasi; fam. être dans le mouvement urf bo‘ lgan g‘oyalarga ergashmoq
    11. kollektiv harakatlar; mouvement révolutionnaire, syndical revolutsion, kasabachilar harakatlari; mouvement littéraire, artistique adabiy, ba'diy harakatlar
    12. o‘zgarish; mouvements de la population aholining o‘zgarishi; mouvements des prix narx-navoning o‘zgarishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mouvement

  • 2 activer

    I vt.
    1. jonlantirmoq, faollashtirmoq; activer le feu o‘ tni jonlantirmoq, kuchaytirmoq
    2. tezlatmoq, kuchaytirmoq aktivlashtirmoq; activer le mouvement harakatni tezlatmoq; activer les préparatifs tayyorgarlikni kuchaytirmoq
    II s'activer vpr. shoshmoq, shoshilmoq, oshiqmoq; yugirib yelmoq, kuymanmoq; elle s'active à préparer le repas u ovqat tayyorlashga oshiqardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > activer

  • 3 apparent

    -ente
    adj.
    1. aniq, oshkora, ochiq-oydin, ko‘rinib turgan; porter un insigne d'une manière apparente ordenni oshkora taqmoq, taqib yurmoq
    2. aniq, shubhasiz; ayon, o‘z-o‘zidan ko‘rinib turgan; sans cause apparente hech qanday sababsiz; yaqqol ko‘rinib turgan sababsiz
    3. yuzaki, sirtdan ko‘rinadigan; faqat ko‘rinishidagi, bo‘lib ko‘rinadigan, tuyuladigan, zohiriy; soxta, yolg‘on, yolg‘ondakam; le mouvement apparent du Soleil autour de la Terre Quyoshning Yer atrofida sodir bo‘layotganday ko‘rinadigan, tuyuladigan harakati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > apparent

  • 4 ascendant

    -ante
    adj. yuqoriga yo‘nalgan, ko‘tariladigan, ko‘ tarilayotgan, ko‘tariluvchi, ko‘payib boruvchi; un mouvement ascendant yuqoriga yo‘nalgan harakat, ko‘ tarilish; progression ascendante math. ko‘payib ketuvchi sonlar qatori.
    nm.
    1. ta'sir, ta'sir etish, ko‘rsatish; nufuz, e' tibor, obro‘; qudrat, quvvat; avoir l'ascendant sur qqn. biror kimsaga ta'siri bo‘lmoq; exercer un ascendant ta'sir etmoq, ko‘rsatmoq; subir l'ascendant de qqn. biror kimsaning ta'sirida bo‘lmoq
    2. pl. qavm-qarindoshlar; avlod-ajdodlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ascendant

  • 5 associatif

    -ive
    adj.
    1. psych. assotsiatsiya orqali hosil qilinadigan (tasavvur, his-tuyg‘u, fikr kabilarning bir-birini eslatadigan o‘zaro bog‘lanishi); mémoire associative assotsiativ xotira
    2. assotsiatsiya, ittifoq, uyushmacha, jamiyatga oid; le mouvement associatif uyushma, jamiyat tuzish uchun harakat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > associatif

  • 6 astre

    nm. samoviy jism, yulduz; yoritqich; xurshid; le mouvement des astres osmon yoritqichlarining harakati; être né sous un astre favorable baxtli, omadli bo‘lib, baxt yulduzi ostida tug‘ilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > astre

  • 7 circulaire

    I adj.
    1. yumaloq, dumaloq, to‘garak, doirasimon; surface circulaire dumaloq yuza
    2. aylana, aylanma, doiraviy, halqa shaklidagi; mouvement circulaire aylanma harakat
    3. dunyo bo‘ylab; voyage circulaire dunyo bo‘ylab sayohat
    II nf. sirkulyar xat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > circulaire

  • 8 colère

    I nf. g‘azab, nafrat, qahr, jahl, zarda, jaholat; accès (crise, mouvement) de colère nafrat huruji; passer sa colère sur qqn. birovga zahrini, g‘azabini solmoq; être, se mettre en colère jahllanmoq; la mer est en colère dengiz quturayotibdi
    II adj. g‘azablangan, jahllangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colère

  • 9 convergent

    -ente
    adj.
    1. mos keladigan, o‘xshash; efforts convergents bir maqsadga qaratilgan kuchlar
    2. math.phys. bir nuqtaga qaratilgan, bir yo‘nalishda uchrashadigan; lentille convergente nur yig‘adigan shisha linza; mouvement convergent bir yo‘nalishda uchrashadigan harakat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > convergent

  • 10 coopératif

    -ive
    adj. kooperatsiyaga, shirkatga oid; mouvement coopératif kooperatsiya harakati; société coopérative kooperativ do‘stlik, birodarlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coopératif

  • 11 déclencher

    I vt.
    1. ishga tushirib yubormoq, ishlatmoq, harakatga keltirmoq, solmoq
    2. fig. boshlamoq, boshlab yubormoq; déclencher une offensive hujumga o‘ tmoq; déclencher le feu; o‘ t ochmoq, otmoq; déclencher une guerre urush boshlamoq; déclancher une grève ish tashlamoq; déclencher une campagne yurish boshlamoq; déclencher un mouvement olg‘a siljimoq; harakat boshlamoq; déclencher les rires kulgisini qistamoq, keltirmoq
    II se déclencher vpr. boshlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déclencher

  • 12 ferveur

    nf. tirishish, g‘ayrat qilish, qizg‘inlik, qiziqqonlik, ilhomlanish; avec ferveur g‘ayrat bilan; dans un mouvement de ferveur qizishib.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ferveur

  • 13 gagner

    I vt.
    1. ishlab topmoq, mehnat qilib, peshona teri to‘kib topmoq, mehnat bilan erishmoq, qo‘lga kiritmoq; gagner sa vie kun ko‘rmoq, ishlab yashamoq, kun kechirmoq; gagner sa vie à ishlamoq; gagner gros katta pul yutmoq, ko‘p ishlab topmoq
    2. yutmoq, yutib olmoq, qo‘lga olmoq, qo‘lga kiritmoq, qozonmoq, erishmoq, sazovor bo‘lmoq, orttirmoq; gagner du temps vaqtdan yutmoq; gagner du terrain oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, tarqalmoq, ovoza bo‘lmoq, yoyilmoq
    3. sazovor bo‘lmoq, loyiq bo‘lmoq, erishmoq, qozonmoq; gagner l'amitié, gagner l'estime hurmatiga, do‘stligiga sazovor bo‘lmoq, erishmoq; il l'a bien gagné u bunga loyiq
    4. yuqtirmoq, orttirmoq
    5. tortmoq, jalb qilmoq, o‘z tomoniga og‘dirmoq, ko‘nglini topmoq, sotib olmoq
    6. sotib olmoq, bormoq, yetmoq, erishmoq, muvaffaq bo‘lmoq, qozonmoq; jo‘namoq, yo‘l olmoq; gagner le large ochiq dengizga chiqib olmoq; fig. orqasiga qaramay qochmoq; av. gagner de la hauteur yuqoriga ko‘ tarilmoq
    7. o‘ramoq, qurshamoq, qamrab olmoq, yoyilmoq, tarqalmoq; le mouvement de grève a gagné toutes les entreprises ish tashlash harakati hamma korxonalarga tarqaldi; le sommeil me gagne meni uyqu eltdi, bosyapti
    II vi.
    1. yutmoq, foyda ko‘rmoq, zafar qozonmoq; gagner dans un fauteuil, gagner les doigts dans le nez fam. musobaqada o‘ynab-o‘ynab g‘alaba qozonmoq
    2. ustidan chiqmoq, borib qolmoq, duch kelmoq, yo‘liqmoq, tarqalmoq, yoyilmoq; le feu gagne olov, alanga tarqalayotibdi
    III se gagner vpr.
    1. ko‘p ishlamoq; ega, molik bo‘lmoq, kasb etmoq
    2. yuqmoq, o‘tmoq, yoyilmoq, tarqalib ketmoq (kasallik).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gagner

  • 14 giratoire

    adj. aylanma, aylanadigan; un mouvement giratoire aylanma harakat; un sens giratoire harakatning aylana bo‘ylab yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > giratoire

  • 15 impatience

    nf. besabrlik, betoqatlik, sabrsizlik; un mouvement d'impatience betoqat harakat; avoir des impatiences achchiqlanmoq, g‘azab, jahllanmoq, sabr kosasi to‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > impatience

  • 16 léger

    -ère
    adj.
    1. yengil; poids léger yengil vazn (boksda)
    2. yengil, singishli; yengil-yelpi; prendre un repas léger yengil ovqat yeb olmoq
    3. yengil, bo‘sh; avoir l'estomac léger oshqozoni bo‘sh bo‘lmoq
    4. yengil, harakatchan, chaqqon; être, se sentir léger, alerte yengil, bardam bo‘lmoq; o‘zini yengil, bardam his qilmoq; loc. avoir la main légère hukmronlikni yumshog‘lik bilan o‘ tkazmoq
    5. yengil, nafis, nozik; tableau peint par touches légères nozik uslubda chizilgan rasm
    6. sommeil léger qush uyqusi
    7. yengil, yupqa, suyuq; légère couche de neige yupqa qor qatlami
    8. sezilar sezilmas, bilinar-bilinmas; un léger mouvement sezilar-sezilmas harakat; bruit léger kuchsiz shovqin; un léger goût bilinar-bilinmas ta'm
    9. yengiltak; caractère, esprit léger yengiltaklik; être, se montrer léger dans sa conduite yengiltaklik qilmoq
    10. yengiltabiat; femme légère yengiltabiat ayol
    11. jiddiy bo‘ lmagan, yuzaki, shunchaki; un exposé très léger juda ham yuzaki bayon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > léger

  • 17 masquer

    vt.
    1. niqoblamoq, yashirmoq
    2. maskarad ust-boshini kiydirmoq
    3. ko‘zdan yashirmoq, to‘smoq; cette maison masque le paysage bu uy tabiatni to‘syapti; mil. maskirovka qilmoq, yashirmoq; masquer un mouvement de troupes harbiy qismlarning harakatini yashirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masquer

  • 18 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 19 montant

    -ante
    I adj.
    1. ko‘tariluvchi, ko‘ tarilayotgan, ortib borayotgan; mouvement montant ko‘ tarilayotgan harakat; marée montante ko‘tarilayotgan dengiz; gamme montante ortib borayotgan gamma
    2. ko‘tarilib boruvchi
    II nm.
    1. tirgak, poya, ustun, yondor; les montants d'une fenêtre deraza kesakisining yondorlari
    2. ma'lum miqdor pul, mablag‘, summa, hajm; le montant des frais xarajatlarning umumiy hajmi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > montant

  • 20 ondulatoire

    adj.
    1. to‘lqinli; mouvement ondulatoire du son tovushning to‘lqinli harakati
    2. to‘lqinga oid.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ondulatoire

См. также в других словарях:

  • MOUVEMENT — Certes, la conceptualisation du mouvement ne date pas des débuts de la science moderne. Force est de constater, cependant, que la physique moderne est née à propos de la question du mouvement et en réaction, sur ce point précis, contre la… …   Encyclopédie Universelle

  • Mouvement Démocrate (France) —  Pour l’article homonyme, voir Modem.  Mouvement démocrate (MoDem) …   Wikipédia en Français

  • Mouvement Européen — États comptant un conseil national du Mouvement européen. Création …   Wikipédia en Français

  • Mouvement Raëlien — Le mouvement raëlien a été fondé par le français Claude Vorilhon, dit Raël, en 1974. À l origine, la doctrine du mouvement se base sur le contact qu aurait eu Raël avec des extraterrestres technologiquement avancés, les « elohim », qui… …   Wikipédia en Français

  • Mouvement Raëlien français — Mouvement raëlien Le mouvement raëlien a été fondé par le français Claude Vorilhon, dit Raël, en 1974. À l origine, la doctrine du mouvement se base sur le contact qu aurait eu Raël avec des extraterrestres technologiquement avancés, les… …   Wikipédia en Français

  • Mouvement Wallon — Le mouvement wallon désigne l ensemble des mouvements politiques belges qui revendiquent l existence d une identité wallonne et de la Wallonie et/ou qui défendent la langue et la culture françaises soit dans le cadre du «contrat de 1830» soit… …   Wikipédia en Français

  • Mouvement brownien — d une particule. Le mouvement brownien, ou processus de Wiener, est une description mathématique du mouvement aléatoire d une « grosse » particule immergée dans un fluide et qui n est soumise à aucune autre interaction que des chocs… …   Wikipédia en Français

  • Mouvement democrate (France) — Mouvement démocrate (France)  Pour l’article homonyme, voir Modem.  Mouvement démocrate (MoDem) …   Wikipédia en Français

  • Mouvement démocrate (france) —  Pour l’article homonyme, voir Modem.  Mouvement démocrate (MoDem) …   Wikipédia en Français

  • Mouvement europeen — Mouvement européen Mouvement européen États comptant un conseil national du Mouvement européen. Création …   Wikipédia en Français

  • Mouvement européen — États comptant un conseil national du Mouvement européen. Création 25 oc …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»