Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

au+cœur+de+l'hiver

  • 1 hiver

    nm. qish; d'hiver qishki; poét. l'hiver de la vie keksalik, qarilik; poét. il compte soixante hivers u oltmish yoshda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hiver

  • 2 amener

    I vt.
    1. olib kelmoq, keltirmoq, boshlab olib kelmoq; amener qqn. chez qqn. à qqn. birovni birovninkiga, birov oldiga olib kelmoq; amenez votre soeur singlingizni, opangizni olib keling
    2. tashimoq, tashib kelmoq; amener des marchandises en bateau tovarlarni kemada tashib kelmoq
    3. olib bormoq yoki olib kelmoq; le taxi vous amènera directement à la gare taksi sizni to‘g‘ri vokzalga olib boradi; amener l'eau dans la ville shaharga suv keltirmoq; on a amené le courant électrique jusqu'au village qishloqqa elektr chirog‘ini olib bordilar
    4. (sur qqch) burmoq; il a amené la conversation sur son sujet favori u gapni o‘zi yoqtirgan mavzuga burib yubordi
    5. keltirib chiqarmoq, olib kelmoq; sabab bo‘lmoq; l'hiver amène des souffrances pour les sans-abri qish uysizlarga tashvish olib keladi; son métier l'amène à voyager uning kasbi uni sayohat qilishiga sabab bo‘lmoqda
    6. mar. tushirmoq; amener les voiles yelkanlarni tushirmoq
    II s'amener vpr.fam. kelmoq; tu t'amènes? kelyapsanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amener

  • 3 après

    I prép.
    1. so‘ng, keyin; ketma-ket, birin-ketin, navbatma-navbat (zamonda); le printemps vient après l'hiver qishdan keyin bahor keladi; ces événements sont arrivés les uns après les autres bu hodisalar birinketin ro‘y berdi; ils président l'un après l'autre ular navbatma-navbat raislik qilyaptilar; loc.conj. après que -gach, -gandan so‘ng, keyin; il est arrivé après que je sois parti men ketgach, u keldi; d'après binoan, muvofiq
    2. so‘ng, keyin, orqada (makonda); après le pont ko‘prikdan keyin; passez après moi mendan keyin, mening orqamdan
    II adv. keyin, o‘ tgach, so‘ngra; vingt ans après yigirma yildan keyin, yigirma yil o‘tgach.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > après

  • 4 arriver

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq
    2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq
    3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi
    4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim
    5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs
    6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman
    7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman
    8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi
    9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi
    10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi
    11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda
    12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun
    13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arriver

  • 5 avancer

    I vt.
    1. oldinga siljitmoq, surmoq, surib qo‘ymoq; oldinga uzatmoq; avancer une chaise kursini oldinga surmoq
    2. qo‘ymoq, taklif qilmoq, ko‘tarmoq, ko‘ tarib chiqmoq, o‘rtaga tashlamoq; olg‘a surmoq; avancer une thèse biror tezisni olg‘a surmoq; avancer une idée g‘oyani ko‘tarib chiqmoq
    3. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq, yurishtirmoq; avancer son retour qaytishini tezlashtirmoq
    4. rivojlantirmoq, taraqqiy ettirmoq, yuksaltirmoq, tezlashtirmoq; avancer son travail ishini rivojlantirmoq
    5. qarz bermoq; avancer de l'argent pul qarz bermoq
    II vi.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq; avancer lentement asta-sekin oldinga yurmoq; l'armée avance qo‘shin olg‘a siljiyapti
    2. turib, do‘ppayib, bo‘rtib, qappayib chiqib turmoq
    3. ulgurmoq, ilgarilab ketmoq; avancer dans son travail ishida ilgarilab ketmoq
    4. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (vaqt); le jour avance kun oxirlab qoldi; l'été avance yoz o‘ tib ketyapti
    5. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (narsalar); le travail avance ish oxirlamoqda
    6. tez yurmoq, oldin ketmoq (soat); ma montre avance de dix minutes soatim o‘n minut oldin ketmoqda
    II s'avancer vpr.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq
    2. fig. s'avancer trop tavakkal, tavakkalchilik qilmoq, xavfli, qaltis ish qilmoq
    3. yaqinlashmoq; boshlanmoq, kelmoq, kirmoq (vaqt); l'hiver s'avance qish yaqinlashmoqda, boshlanmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avancer

  • 6 clément

    -ente
    adj.
    1. rahmdil, shafqatli, marhamatli, iltifotli, lutfan, mehrli, muruvvatli, olijanob, himmatli
    2. yumshoq, bo‘sh, yuvvosh, muloyim; hiver clément yumshoq qish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > clément

  • 7 coeur

    nm.
    1. yurak, dil; avoir le coeur barbouillé ko‘ngli aynimoq, ozmoq
    2. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir; il la serra tendrement sur (contre) son coeur u uni avaylab bag‘riga bosdi
    3. tappon (qarta o‘yinida)
    4. o‘rta, markaz; le coeur d'un fruit mevaning o‘rtasi; au coeur de la forêt o‘rmonning qoq o‘rtasida; en plein coeur de l'hiver qishning qoq yarmida, o‘rtasida
    5. jon, dil, qalb, ko‘ngil; le coeur a ses raisons qalbning o‘z qonuniyati bor; il a du (bon) coeur uning ko‘ngli pok; un homme de coeur olijanob, muruvvatli, himmatli odam; c'est le cri du coeur bu qalb nidosi; fam. il a le coeur sur la main u oliyhimmat, bag‘rikeng, saxiy
    6. jur'at, jasorat, jasurlik, dadillik; le coeur lui manque uning jur'ati yetishmaydi; j'ai pris un cognac pour me donner du coeur, au ventre dadillik uchun bir rumka konyak ichdim; avoir le coeur bien accroché jasur bo‘lmoq; par coeur yod, yoddan, yodaki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coeur

  • 8 en

    prép.
    1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga
    2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda
    3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda
    4. une chaise en bois yog‘och kursi
    5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma
    6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha
    7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib
    8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan
    9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.
    adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.
    pron.
    1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor
    2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > en

  • 9 entrée

    nf.
    1. kirish, ichiga, ichkarisiga kirish; l'entrée des troupes dans la ville armiyaning shaharga kirishi; l'entrée en fonction vazifani bajarishga kirishish; faire son entrée en scène sahnaga chiqish; fig. birinchi marta yuzaga kelmoq, paydo bo‘lmoq, kelib chiqmoq; tug‘ilmoq; l'entrée en vigueur kuchga kirish, amalda qo‘llanila boshlash
    2. kirish, kiraverish, kiradigan joy, eshik, darvoza; la porte d'entrée kirish eshigi
    3. kirish, kira olish, ijozat, ruxsat, imkon; l'entrée à l'université universitetga kirish, qabul qilinish; une carte d'entrée kirish pattasi, ruxsatnoma; entrée libre kirish bepul
    4. dahliz
    5. boshi, boshlanishi, debocha; à l'entrée de l'hiver qishni boshida, qish boshlanishi bilanoq; d'entrée birdaniga, boshidan
    6. birinchi ovqat, birinchisi
    7. écon. chetdan tashib kiritish, tashqaridan ichkariga olib kirish, keltirish (mahsulot, tovar)
    8. tushim, kirim, daromad.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entrée

  • 10 gros

    -grosse
    I adj.
    1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq
    2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq
    3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar
    4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq
    5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli
    6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoq
    II nm.
    1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam
    2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bari
    III adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gros

  • 11 messager

    -ère
    n.
    1. chopar, xabarchi
    2. litt. darakchi, xabarchi, alomat, nishona; les oiseaux migrateurs, messagers de l'hiver ko‘chmanchi qushlar, qish darakchilari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > messager

  • 12 moumoute

    nf.
    1. fam. yasama soch, parik; il porte une moumoute u yasama soch kiyib yuradi
    2. qo‘y terisidan qilingan kalta po‘stin; elle s'est acheté une moumoute pour l'hiver u qishga o‘ziga kalta po‘stin sotib oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moumoute

  • 13 offensif

    -ive
    adj.
    1. hujumkor; tajovuzkor, agressiv; armes offensives hujum qurollari; guerre offensive tajovuzkor urush
    2. bostirib keluvchi, kirib keluvchi, xuruj qiluvchi; le retour offensif de l'hiver, d'une épidémie qishning, epidemiyaning qayta xuruji.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > offensif

  • 14 olympique

    adj. olimpiadaga oid; olimpiada; les jeux olympiques d'hiver qishki olimpiada o‘yinlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > olympique

  • 15 prémices

    nf.pl.
    1. vieilli nishona, yerning ilk hosili; podadagi birinchi tug‘ilganlar
    2. litt. boshlanishi, birinchi qadamlar, birinchi narsa, debocha, nishonalar; les prémices de l'hiver qishning birinchi nishonalari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prémices

  • 16 provision

    nf.
    1. zapas, qo‘r, g‘amlab qo‘yilgan narsa; il a une grosse provision de bois pour l'hiver qishga uning katta o‘ tin zaxirasi bor, u qishga ko‘p o‘tin g‘amlab qo‘ygan; le navigateur fait provision d'eau douce suzuvchi chuchuk suv g‘amlab oldi
    2. pl. oziq-ovqat, qilingan bozor; elle fait ses provisions chaque semaine au supermarché u bozorni har shanba supermarketda qiladi
    3. keyingi to‘lov hisobiga qo‘yiladigan pul; chèque sans provision qoplanmaydigan chek.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > provision

  • 17 quartier

    nm.
    1. to‘rtdan bir qismi, bo‘lagi; un quartier de pomme olmaning to‘rtdan bir qismi, bo‘lagi; un quartier de boeuf mol go‘shtining bir qismi, to‘rtdan bir qismi
    2. oyning choragi; premier, dernier quartier oyning birinchi, so‘nggi choragi
    3. kvartal; mahalla; okrug; le Quartier latin Lotin kvartali; cinéma de quartier kvartal kinoteatri
    4. pl. quartiers d'hiver qishlov joyi (qo‘shinning); quartier général armiya shtabi, bosh shtab; avoir quartier libre kazarmadan chiqish vakolatiga ega bo‘lmoq; ne pas faire de quartier qirmoq, shafqat qilmaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quartier

  • 18 ramassage

    nm.
    1. to‘plash, yig‘ish; le ramassage du foin, des ordures ménagères pichan to‘plash, axlat yig‘ ish
    2. yig‘ish (ishchi, o‘quvchi kabilarni); yig‘ib keltirish; en hiver, le car de ramassage scolaire est souvent retardé par la neige ou le verglas qishda bolalarni yig‘ ib keluvchi avtobus ko‘pincha qor yoki muzlama tufayli kech qoladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ramassage

  • 19 rigoureux

    -euse
    adj.
    1. qattiq, jiddiy; une morale rigoureuse qattiq axloq
    2. qattiq, chidash qiyin; un hiver rigoureux qattiq qish
    3. qattiq, mustahkam, qat'iy, aniq; observation rigoureuse des consignes qonunqoidalarga qat'iy amal; une rigoureuse neutralité qat'iy neytralitet; un raisonnement rigoureux aniq xulosa; être rigoureux dans une démonstration bir asosda qat'iy turmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rigoureux

  • 20 rigueur

    nf.
    1. qattiqlik, shafqatsizlik, og‘irlik; la rigueur de la répression jazo chorasining og‘irligi; punir avec trop de rigueur o‘ta shafqatsizlik bilan jazolamoq; loc. tenir rigueur à qqn. birovga qattiq gina saqlamoq; pl.litt. les rigueurs de l'hiver qishning qattiqligi
    2. aniqlik, to‘pa-to‘g‘rilik, qat'iylik; la rigueur d'un raisonnement xulosaning aniqligi; son exposé manque de rigueur uning ma'ruzasida aniqlik yetishmaydi
    3. de rigueur majburiy, zaruriy; tenue de soirée de rigueur bayram libosi majburiy
    4. à la rigueur loc.adv. boshqa iloji topilmay qolganda; juda bo‘lmaydigan bo‘lsa, juda bo‘lmasa; on peut à la rigueur se passer de lui juda bo‘lmaydigan bo‘lsa, usiz bir ilojini qilamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rigueur

См. также в других словарях:

  • hiver — [ ivɛr ] n. m. • iver XIe; bas lat. hibernum, subst. de hibernus « hivernal » ♦ La plus froide des quatre saisons de l année (dans les zones tempérée et polaire), qui succède à l automne. Hiver astronomique, hiver boréal, qui commence au solstice …   Encyclopédie Universelle

  • hiver — HIVER. s. m. (Plusieurs escrivent encore Hyver.) Celle des quatre saisons de l année qui vient aprés l Automne, & qui est la plus froide de toutes. Grand hiver. hiver pluvieux. hiver venteux. hiver sec. hiver bien doux. hiver bien rude. hiver… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Hiver rigoureux en France — Isothermes des températures à 2 mètres du sol sous abri en Europe au matin de l extrême de froid du 19 décembre 1879 …   Wikipédia en Français

  • Hiver rigoureux en France de 1879 à aujourd'hui — Hiver rigoureux en France Isothermes des températures à 2 mètres du sol sous abri en Europe au matin de l extrême de froid du 19 décembre 1879 …   Wikipédia en Français

  • Hiver 2009-2010 en Europe — Anomalie des températures du 11 au 18 décembre 2009 par rapport à la moyenne de 2000 à 2008 Type Vague de froid et tempêtes de neige Date de formation …   Wikipédia en Français

  • Hiver Nucléaire — Un hiver nucléaire est un phénomène climatique hypothétique, de baisse globale des températures de surface, prédit comme pouvant être le résultat d une guerre nucléaire massive. Il serait analogue à l hiver volcanique ou à l hiver d impact.… …   Wikipédia en Français

  • Hiver de la grogne — Hiver du mécontentement L hiver du mécontentement (winter of discontent) est une expression utilisée pour décrire l hiver de 1978 1979 au Royaume Uni, pendant lequel il y a eu de larges grèves menées par des syndicats demandant des augmentations… …   Wikipédia en Français

  • Hiver nucleaire — Hiver nucléaire Un hiver nucléaire est un phénomène climatique hypothétique, de baisse globale des températures de surface, prédit comme pouvant être le résultat d une guerre nucléaire massive. Il serait analogue à l hiver volcanique ou à l hiver …   Wikipédia en Français

  • Hiver Volcanique — Un hiver volcanique est une baisse de la température provoquée par des cendres volcaniques et des gouttelettes d acide sulfurique, dues à une forte éruption volcanique, présents dans l atmosphère et réfléchissant les rayons du soleil. On parle… …   Wikipédia en Français

  • Hiver 60 — est un film de fiction et documentaire belge réalisé par Thierry Michel en 1982, au cœur de la Grève générale de l hiver 1960 1961, grande grève wallonne qui a ébranlé la Belgique au cours de l hiver 1960. C est en grande partie à la Maison du… …   Wikipédia en Français

  • Hiver 1962-1963 en Europe — Anomalie de température de surface pour les mois Décembre, Janvier, et Février de l Hiver 1962/63, par rapport à la moyenne des températures des hivers 1949 à 1978. Type …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»