-
1 hiver
nm. qish; d'hiver qishki; poét. l'hiver de la vie keksalik, qarilik; poét. il compte soixante hivers u oltmish yoshda. -
2 amener
I vt.1. olib kelmoq, keltirmoq, boshlab olib kelmoq; amener qqn. chez qqn. à qqn. birovni birovninkiga, birov oldiga olib kelmoq; amenez votre soeur singlingizni, opangizni olib keling2. tashimoq, tashib kelmoq; amener des marchandises en bateau tovarlarni kemada tashib kelmoq3. olib bormoq yoki olib kelmoq; le taxi vous amènera directement à la gare taksi sizni to‘g‘ri vokzalga olib boradi; amener l'eau dans la ville shaharga suv keltirmoq; on a amené le courant électrique jusqu'au village qishloqqa elektr chirog‘ini olib bordilar4. (sur qqch) burmoq; il a amené la conversation sur son sujet favori u gapni o‘zi yoqtirgan mavzuga burib yubordi5. keltirib chiqarmoq, olib kelmoq; sabab bo‘lmoq; l'hiver amène des souffrances pour les sans-abri qish uysizlarga tashvish olib keladi; son métier l'amène à voyager uning kasbi uni sayohat qilishiga sabab bo‘lmoqda6. mar. tushirmoq; amener les voiles yelkanlarni tushirmoqII s'amener vpr.fam. kelmoq; tu t'amènes? kelyapsanmi? -
3 après
I prép.1. so‘ng, keyin; ketma-ket, birin-ketin, navbatma-navbat (zamonda); le printemps vient après l'hiver qishdan keyin bahor keladi; ces événements sont arrivés les uns après les autres bu hodisalar birinketin ro‘y berdi; ils président l'un après l'autre ular navbatma-navbat raislik qilyaptilar; loc.conj. après que -gach, -gandan so‘ng, keyin; il est arrivé après que je sois parti men ketgach, u keldi; d'après binoan, muvofiq2. so‘ng, keyin, orqada (makonda); après le pont ko‘prikdan keyin; passez après moi mendan keyin, mening orqamdanII adv. keyin, o‘ tgach, so‘ngra; vingt ans après yigirma yildan keyin, yigirma yil o‘tgach. -
4 arriver
vi.1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam. -
5 avancer
I vt.1. oldinga siljitmoq, surmoq, surib qo‘ymoq; oldinga uzatmoq; avancer une chaise kursini oldinga surmoq2. qo‘ymoq, taklif qilmoq, ko‘tarmoq, ko‘ tarib chiqmoq, o‘rtaga tashlamoq; olg‘a surmoq; avancer une thèse biror tezisni olg‘a surmoq; avancer une idée g‘oyani ko‘tarib chiqmoq3. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq, yurishtirmoq; avancer son retour qaytishini tezlashtirmoq4. rivojlantirmoq, taraqqiy ettirmoq, yuksaltirmoq, tezlashtirmoq; avancer son travail ishini rivojlantirmoq5. qarz bermoq; avancer de l'argent pul qarz bermoqII vi.1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq; avancer lentement asta-sekin oldinga yurmoq; l'armée avance qo‘shin olg‘a siljiyapti2. turib, do‘ppayib, bo‘rtib, qappayib chiqib turmoq3. ulgurmoq, ilgarilab ketmoq; avancer dans son travail ishida ilgarilab ketmoq4. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (vaqt); le jour avance kun oxirlab qoldi; l'été avance yoz o‘ tib ketyapti5. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (narsalar); le travail avance ish oxirlamoqda6. tez yurmoq, oldin ketmoq (soat); ma montre avance de dix minutes soatim o‘n minut oldin ketmoqdaII s'avancer vpr.1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq2. fig. s'avancer trop tavakkal, tavakkalchilik qilmoq, xavfli, qaltis ish qilmoq3. yaqinlashmoq; boshlanmoq, kelmoq, kirmoq (vaqt); l'hiver s'avance qish yaqinlashmoqda, boshlanmoqda. -
6 clément
-enteadj.1. rahmdil, shafqatli, marhamatli, iltifotli, lutfan, mehrli, muruvvatli, olijanob, himmatli2. yumshoq, bo‘sh, yuvvosh, muloyim; hiver clément yumshoq qish. -
7 coeur
nm.1. yurak, dil; avoir le coeur barbouillé ko‘ngli aynimoq, ozmoq2. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir; il la serra tendrement sur (contre) son coeur u uni avaylab bag‘riga bosdi3. tappon (qarta o‘yinida)4. o‘rta, markaz; le coeur d'un fruit mevaning o‘rtasi; au coeur de la forêt o‘rmonning qoq o‘rtasida; en plein coeur de l'hiver qishning qoq yarmida, o‘rtasida5. jon, dil, qalb, ko‘ngil; le coeur a ses raisons qalbning o‘z qonuniyati bor; il a du (bon) coeur uning ko‘ngli pok; un homme de coeur olijanob, muruvvatli, himmatli odam; c'est le cri du coeur bu qalb nidosi; fam. il a le coeur sur la main u oliyhimmat, bag‘rikeng, saxiy6. jur'at, jasorat, jasurlik, dadillik; le coeur lui manque uning jur'ati yetishmaydi; j'ai pris un cognac pour me donner du coeur, au ventre dadillik uchun bir rumka konyak ichdim; avoir le coeur bien accroché jasur bo‘lmoq; par coeur yod, yoddan, yodaki. -
8 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
9 entrée
nf.1. kirish, ichiga, ichkarisiga kirish; l'entrée des troupes dans la ville armiyaning shaharga kirishi; l'entrée en fonction vazifani bajarishga kirishish; faire son entrée en scène sahnaga chiqish; fig. birinchi marta yuzaga kelmoq, paydo bo‘lmoq, kelib chiqmoq; tug‘ilmoq; l'entrée en vigueur kuchga kirish, amalda qo‘llanila boshlash2. kirish, kiraverish, kiradigan joy, eshik, darvoza; la porte d'entrée kirish eshigi3. kirish, kira olish, ijozat, ruxsat, imkon; l'entrée à l'université universitetga kirish, qabul qilinish; une carte d'entrée kirish pattasi, ruxsatnoma; entrée libre kirish bepul4. dahliz5. boshi, boshlanishi, debocha; à l'entrée de l'hiver qishni boshida, qish boshlanishi bilanoq; d'entrée birdaniga, boshidan6. birinchi ovqat, birinchisi7. écon. chetdan tashib kiritish, tashqaridan ichkariga olib kirish, keltirish (mahsulot, tovar)8. tushim, kirim, daromad. -
10 gros
-grosseI adj.1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoqII nm.1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bariIII adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki. -
11 messager
-èren.1. chopar, xabarchi2. litt. darakchi, xabarchi, alomat, nishona; les oiseaux migrateurs, messagers de l'hiver ko‘chmanchi qushlar, qish darakchilari. -
12 moumoute
nf.1. fam. yasama soch, parik; il porte une moumoute u yasama soch kiyib yuradi2. qo‘y terisidan qilingan kalta po‘stin; elle s'est acheté une moumoute pour l'hiver u qishga o‘ziga kalta po‘stin sotib oldi. -
13 offensif
-iveadj.1. hujumkor; tajovuzkor, agressiv; armes offensives hujum qurollari; guerre offensive tajovuzkor urush2. bostirib keluvchi, kirib keluvchi, xuruj qiluvchi; le retour offensif de l'hiver, d'une épidémie qishning, epidemiyaning qayta xuruji. -
14 olympique
adj. olimpiadaga oid; olimpiada; les jeux olympiques d'hiver qishki olimpiada o‘yinlari. -
15 prémices
nf.pl.1. vieilli nishona, yerning ilk hosili; podadagi birinchi tug‘ilganlar2. litt. boshlanishi, birinchi qadamlar, birinchi narsa, debocha, nishonalar; les prémices de l'hiver qishning birinchi nishonalari. -
16 provision
nf.1. zapas, qo‘r, g‘amlab qo‘yilgan narsa; il a une grosse provision de bois pour l'hiver qishga uning katta o‘ tin zaxirasi bor, u qishga ko‘p o‘tin g‘amlab qo‘ygan; le navigateur fait provision d'eau douce suzuvchi chuchuk suv g‘amlab oldi2. pl. oziq-ovqat, qilingan bozor; elle fait ses provisions chaque semaine au supermarché u bozorni har shanba supermarketda qiladi3. keyingi to‘lov hisobiga qo‘yiladigan pul; chèque sans provision qoplanmaydigan chek. -
17 quartier
nm.1. to‘rtdan bir qismi, bo‘lagi; un quartier de pomme olmaning to‘rtdan bir qismi, bo‘lagi; un quartier de boeuf mol go‘shtining bir qismi, to‘rtdan bir qismi2. oyning choragi; premier, dernier quartier oyning birinchi, so‘nggi choragi3. kvartal; mahalla; okrug; le Quartier latin Lotin kvartali; cinéma de quartier kvartal kinoteatri4. pl. quartiers d'hiver qishlov joyi (qo‘shinning); quartier général armiya shtabi, bosh shtab; avoir quartier libre kazarmadan chiqish vakolatiga ega bo‘lmoq; ne pas faire de quartier qirmoq, shafqat qilmaslik. -
18 ramassage
nm.1. to‘plash, yig‘ish; le ramassage du foin, des ordures ménagères pichan to‘plash, axlat yig‘ ish2. yig‘ish (ishchi, o‘quvchi kabilarni); yig‘ib keltirish; en hiver, le car de ramassage scolaire est souvent retardé par la neige ou le verglas qishda bolalarni yig‘ ib keluvchi avtobus ko‘pincha qor yoki muzlama tufayli kech qoladi. -
19 rigoureux
-euseadj.1. qattiq, jiddiy; une morale rigoureuse qattiq axloq2. qattiq, chidash qiyin; un hiver rigoureux qattiq qish3. qattiq, mustahkam, qat'iy, aniq; observation rigoureuse des consignes qonunqoidalarga qat'iy amal; une rigoureuse neutralité qat'iy neytralitet; un raisonnement rigoureux aniq xulosa; être rigoureux dans une démonstration bir asosda qat'iy turmoq. -
20 rigueur
nf.1. qattiqlik, shafqatsizlik, og‘irlik; la rigueur de la répression jazo chorasining og‘irligi; punir avec trop de rigueur o‘ta shafqatsizlik bilan jazolamoq; loc. tenir rigueur à qqn. birovga qattiq gina saqlamoq; pl.litt. les rigueurs de l'hiver qishning qattiqligi2. aniqlik, to‘pa-to‘g‘rilik, qat'iylik; la rigueur d'un raisonnement xulosaning aniqligi; son exposé manque de rigueur uning ma'ruzasida aniqlik yetishmaydi3. de rigueur majburiy, zaruriy; tenue de soirée de rigueur bayram libosi majburiy4. à la rigueur loc.adv. boshqa iloji topilmay qolganda; juda bo‘lmaydigan bo‘lsa, juda bo‘lmasa; on peut à la rigueur se passer de lui juda bo‘lmaydigan bo‘lsa, usiz bir ilojini qilamiz.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
hiver — [ ivɛr ] n. m. • iver XIe; bas lat. hibernum, subst. de hibernus « hivernal » ♦ La plus froide des quatre saisons de l année (dans les zones tempérée et polaire), qui succède à l automne. Hiver astronomique, hiver boréal, qui commence au solstice … Encyclopédie Universelle
hiver — HIVER. s. m. (Plusieurs escrivent encore Hyver.) Celle des quatre saisons de l année qui vient aprés l Automne, & qui est la plus froide de toutes. Grand hiver. hiver pluvieux. hiver venteux. hiver sec. hiver bien doux. hiver bien rude. hiver… … Dictionnaire de l'Académie française
Hiver rigoureux en France — Isothermes des températures à 2 mètres du sol sous abri en Europe au matin de l extrême de froid du 19 décembre 1879 … Wikipédia en Français
Hiver rigoureux en France de 1879 à aujourd'hui — Hiver rigoureux en France Isothermes des températures à 2 mètres du sol sous abri en Europe au matin de l extrême de froid du 19 décembre 1879 … Wikipédia en Français
Hiver 2009-2010 en Europe — Anomalie des températures du 11 au 18 décembre 2009 par rapport à la moyenne de 2000 à 2008 Type Vague de froid et tempêtes de neige Date de formation … Wikipédia en Français
Hiver Nucléaire — Un hiver nucléaire est un phénomène climatique hypothétique, de baisse globale des températures de surface, prédit comme pouvant être le résultat d une guerre nucléaire massive. Il serait analogue à l hiver volcanique ou à l hiver d impact.… … Wikipédia en Français
Hiver de la grogne — Hiver du mécontentement L hiver du mécontentement (winter of discontent) est une expression utilisée pour décrire l hiver de 1978 1979 au Royaume Uni, pendant lequel il y a eu de larges grèves menées par des syndicats demandant des augmentations… … Wikipédia en Français
Hiver nucleaire — Hiver nucléaire Un hiver nucléaire est un phénomène climatique hypothétique, de baisse globale des températures de surface, prédit comme pouvant être le résultat d une guerre nucléaire massive. Il serait analogue à l hiver volcanique ou à l hiver … Wikipédia en Français
Hiver Volcanique — Un hiver volcanique est une baisse de la température provoquée par des cendres volcaniques et des gouttelettes d acide sulfurique, dues à une forte éruption volcanique, présents dans l atmosphère et réfléchissant les rayons du soleil. On parle… … Wikipédia en Français
Hiver 60 — est un film de fiction et documentaire belge réalisé par Thierry Michel en 1982, au cœur de la Grève générale de l hiver 1960 1961, grande grève wallonne qui a ébranlé la Belgique au cours de l hiver 1960. C est en grande partie à la Maison du… … Wikipédia en Français
Hiver 1962-1963 en Europe — Anomalie de température de surface pour les mois Décembre, Janvier, et Février de l Hiver 1962/63, par rapport à la moyenne des températures des hivers 1949 à 1978. Type … Wikipédia en Français