-
1 abouler
arg.I vt. bermoq, cho‘zmoqII vi. ou s'abouler vpr. kelmoq; alors, tu t'aboules? qani, kelasanmi, yo‘qmi? -
2 au
arg.déf.prép. voir à. -
3 la
arg.déf.f. la pendule de la cuisine oshxonaning osma soati.pron.pers.f. je te la prête si tu me la rends agar sen menga uni qaytarib bersang, men senga uni berib turaman.nm.inv.mus. lya; donner le la avec un diapason lyani keng ovozda bering. -
4 des
1. arg.pl. (de+les)2. arg.indéf.pl. voire un, une; voyager dans des pays peu connus mashhur bo‘lmagan mamlakatlar bo‘ylab sayohat qilmoq. -
5 du
I prép. et arg.déf. (de l', de la, de mon) le livre de mon père otamning kitobiII arg. partitif manger du fromage et boire du vin pishloq yemoq va vino ichmoq. -
6 râle
nm.1. xirillash, g‘arg‘ara; les râles d'un agonisant o‘layotganning g‘arg‘arasi2. o‘pkadagi xirillash, xir-xir. -
7 arpion
nm.arg. oyoq. -
8 balançoire
nf. arg‘imchoq, halinchak. -
9 boîte
nf.1. quti; boîte à malices sehrgar qutisi, boîte aux lettres pochta qutisi, boîte d'allumettes gugurt qutisi, boîte à musique ochilganda musiqa chalinadigan quticha; boîte crânienne miya qopqog‘i2. fam.péj. uy, bino, ishxona, ish joyi; boîte de nuit ou ellipt. boîte tungi ko‘ngil ochish joyi, diskoteka3. arg. litsey. -
10 bourre
nf.1. yung, jun; yostiq, ko‘rpalarga tiqiladigan paxta, yung, jun kabilar2. pij, tiqin (ov miltig‘i o‘qida)3. kurtak ustidagi tuk.nm.arg. agent, politsya. -
11 brique
nf.1. g‘isht; brique réfractaire o‘ tga chidamli g‘isht; brique cuite pishgan g‘isht; brique brute xom g‘isht2. bo‘lak; brique de savon sovun bo‘lagi3. arg. o‘n ming frank. -
12 calot
nm.1. mirshablar bosh kiyimi, shapkasi2. shar, zoldir, soqqa; arg. ko‘z. -
13 casseur
-eusen.1. maydalovchi2. buzuvchi, sindiruvchi, parchalovchi, ushatuvchi4. nm.arg. o‘g‘ri. -
14 corde
nf.1. ip, arqon; arg‘amchi, chilvir; tizimcha, ingichka arqon, kanop, yo‘g‘on arqon; corde à noeuds tugunli tirmashib chiqish arqoni; corde lâche ehtiyot arqoni; rendre la corde arqonni bo‘shatmoq, qo‘yib yubormoq; cet habit montre la corde ko‘ylak ishqalanib yirtildi; tenir la corde yaxshi, manfaatdor vaziyatda bo‘lmoq2. sim, ip; his-tuyg‘u, kayfiyat; toucher les cordes simlarni tortmoq, sozlamoq; toucher la corde sensible sezgir histuyg‘ uga ta'sir qilmoq, tegmoq3. pl. simli, torli cholg‘u asboblari4. kamalak, yoy ipi; avoir plusieurs cordes à son arc har xil hiyla nayrang ishlatmoq, maqsadga erishish uchun har xil yo‘l-yo‘riqqa, imkonga ega bo‘ lmoq5. géom. xorda, egri chiziqning ikki nuqtasini birlashtiruvchi to‘g‘ri chiziq6. arqon sarjin (3 gaz yoki 2134 metrga teng o‘ lchov birligi; uzunlik). -
15 cordelette
nf. ingichka ip, bog‘ich, chilvir, arqoncha, arg‘amchi, tanob. -
16 cordelière
nf.1. tugunli arqon, arg‘amchi (tushish, chiqish uchun)2. to‘qilgan, eshilgan, o‘rilgan, gajakli kamar, belbog‘, bog‘ich, chilvir, arqon. -
17 cordon
nm.1. arqon, ip, chilvir, tizimcha, arg‘amchi, bog‘ich, to‘qilgan tasma, uqa, jiyak; tenir les cordons de la bourse uy xarajatlarini boshqarmoq; tirer le cordon eshik ochmoq2. orden tasmasi, lentasi; grand cordon yelkadan oshirib taqadigan tasma3. hoshiya, jiyak, mag‘iz4. chegarachilar, soqchilar zanjiri, otryadi; cordon sanitaire sanitar5. anat. cordon ombilical kindik, kindik tizimchasi6. géog. cordon littoral qumloq, sayoz yer, sayozlik. -
18 corniche
nf.1. archit. karniz, araqi2. tog‘ karnizi (yon bag‘irdagi kirdichiqdi joylar), tog‘ yo‘li3. arg. Sen-sir harbiy oliy maktabidagi tayyorlov kursi (Fransiyada). -
19 couic
intj.onomat. kvik, qush sayrashiga taqlid qilish; faire couic arg. o‘lmoq, qazo, vafot qilmoq, olamdan o‘ tmoq. -
20 couper
I vt.1. kesmoq, qirqmoq, to‘g‘ramoq, tilmoq, kesib, to‘g‘rab, maydalab tashlamoq, kesib, qirqib olmoq, kesib tushirmoq, kallaklamoq, butamoq, chopmoq, yormoq, qiymalamoq; couper en pièces, couper en morceaux mayda-mayda qilib kesmoq; couper en deux ikkiga teng qirqmoq; couper dans le vif tirik yeridan qirqmoq, dadil harakat qilmoq; couper bras et jambes yiqitmoq, o‘ldirmoq, nobud, halok qilmoq; couper l'appétit ishtaxani bo‘g‘moq; couper le souffle shikastlamoq, yaralamoq, urmoq, tegizmoq; j'ai eu le souffle coupé nafasim giribonimga keldi, nafasim tiqilib qoldi, entikib, bo‘g‘ilib qoldim; couper à qqn. son effet bor taassurotni buzmoq; ça te la coupe arg. nima jinni bo‘ldingmi?2. sochini, yungini olmoq, olib, qirqib qo‘ymoq3. bichmoq (ko‘ylak)4. aralashtirmoq, qo‘shmoq (vino, sut)5. uzmoq, to‘xtatib, kesib, uzib qo‘ymoq; couper la parole à qqn. gapini kesib, to‘xtatib qo‘ymoq; couper court à tamom qilmoq, bitirmoq, tugatmoq; couper court aux bruits mish-mishlarga chek qo‘ymoq; couper la respiration nafasini uzmoq6. to‘smoq, g‘ov solmoq, oldini olmoq, barham bermoq, yo‘qotmoq, uzib, to‘xtatib, kesib qo‘ymoq; couper les attaches aloqani uzib qo‘ymoq; couper les ponts ko‘priklarni kesib qo‘ymoq; fig. chekinishga yo‘lni kesmoq; couper les communications aloqalarni qirqib qo‘ymoq; couper le courant elektr tokini uzmoq; couper le circuit zanjirini uzmoq; couper les gaz matorni o‘chirib qo‘ymoq; ne coupez pas! telefonda gapni uzib qo‘ymang! couper la vivres à ta'minlashni to‘xtatib qo‘ymoq; fig. bir burda nondan mahrum qilmoq7. kuzir bilan bosmoq (qarta o‘yinida)8. ko‘tarmoq (qarta o‘yinida)9. (tennisda) kesib urmoqII vi.1. o‘tmoq, o‘ tkir bo‘lmoq2. olmoq (qarta to‘pini)3. qisqartirib kesib chiqmoq (yo‘lni); couper par le plus court eng qisqa yo‘ldan kesib chiqmoq; couper au plus court eng yaqin yo‘ldan yurmoq, to‘g‘ri kesib chiqmoq (yo‘lni)4. (à) qochib qutulmoq, xolos bo‘lmoq, qochmoq, bo‘yin tovlamoq, dangasalik qilib yurmoq, yo‘q bo‘lmoq; couper à une visite doktor nazoratidan qochmoq; tu n'y couperas pas qochib qutilolmaysanIII se couper vpr.1. biror joyini kesib olmoq, tilib olmoq2. kesib chiqishmoq (yo‘lni), bir-birini kesib o‘tmoq3. mil. ot chalishib oyog‘ini chaqa qilmoq4. fam. zid, qarshi bo‘lmoq, e' tiroz bildirmoq, yangilishib qolmoq, chuvalamoq, adashmoq, chalg‘imoq, tilidan, og‘zidan, gapidan ilinmoq, o‘z sirini fosh qilib qo‘ymoq.
См. также в других словарях:
arg — ärg … Kölsch Dialekt Lexikon
Arg — Arg, ärger, ärgste, adj. et adv. welches in seinen meisten Bedeutungen den Gegensatz von dem was gut ist, ausdrucket. Es bedeutet aber, 1. * Im physischen Verstande, was seiner Bestimmung nicht gemäß ist, schlecht. Diese Bedeutung ist im… … Grammatisch-kritisches Wörterbuch der Hochdeutschen Mundart
ARG — steht für: Aerolíneas Argentinas, eine argentinische Fluggesellschaft nach ICAO Code Alternate Reality Game Amphibious Ready Group, eine Gruppe von Kampfschiffen mit Flugzeugträger Antirassismusgesetz Arbeitsruhegesetz, ein Gesetz aus dem… … Deutsch Wikipedia
arg — »schlimm, böse, schlecht«: Das altgerm. Adjektiv mhd. arc, ahd. arg, niederl. erg, aengl. earg, schwed. arg wurde in den alten Sprachzuständen in den Bed. »ängstlich, feige; geil, wolllüstig; (moralisch) schlecht« verwendet. Es gehört… … Das Herkunftswörterbuch
Arg — »schlimm, böse, schlecht«: Das altgerm. Adjektiv mhd. arc, ahd. arg, niederl. erg, aengl. earg, schwed. arg wurde in den alten Sprachzuständen in den Bed. »ängstlich, feige; geil, wolllüstig; (moralisch) schlecht« verwendet. Es gehört… … Das Herkunftswörterbuch
ArG — steht für: Aerolíneas Argentinas, eine argentinische Fluggesellschaft nach ICAO Code Alternate Reality Game Amphibious Ready Group Antirassismusgesetz Arbeitsruhegesetz, ein Gesetz aus dem österreichischem Arbeits und Sozialrecht Archiv für… … Deutsch Wikipedia
Arg — steht für: Aerolíneas Argentinas, eine argentinische Fluggesellschaft nach ICAO Code Alternate Reality Game Amphibious Ready Group Antirassismusgesetz Arbeitsruhegesetz, ein Gesetz aus dem österreichischem Arbeits und Sozialrecht Archiv für… … Deutsch Wikipedia
ARG — Pour l’article homophone, voir AAARGH. Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. {{{image}}} … Wikipédia en Français
ARG — puede referirse a: ARG, la abreviación de Argentina. ARG, el cógigo FIFA para referirse a la Selección de fútbol de Argentina. ARG, el código IATA del Aeropuerto Regional de Wal … Wikipedia Español
arg — Adj std. (8. Jh.), mhd. arc, ahd. ar(a)g Stammwort. Aus g. * arga Adj. feig ; das Wort gilt in alter Zeit als schlimmes Schimpfwort und hat ersichtlich eine sexuelle Nebenbedeutung, vermutlich beim homosexuellen Geschlechtsverkehr die passive… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
arg — prt. žr. 1 argi: Arg buvo obuolys tada teipo nuodingas APhVIII41 … Dictionary of the Lithuanian Language