Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

épingle

  • 1 épingle

    nf. to‘g‘nog‘ich; une épingle à cheveux sochto‘g‘nog‘ich; une épingle à linge qisqich (arqonga yoyilgan kirni qisib qo‘yiladigan moslama) être tiré à quatre épingles sarishta kiyinmoq; tirer son épingle du jeu o‘yindan chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épingle

  • 2 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 3 nourrice

    nf.
    1. emizikli ayol
    2. birovning bolasini emizib boquvchi ayol; mettre un enfant en nourrice bolani emizib boquvchi ayolga topshirmoq
    3. épingle de nourrice to‘g‘nog‘ich.
    nf. suyuqlik quyiladigan idish; une nourrice d'eau, d'essence suv, benzin quyiladigan idish, bidon, kanistr.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nourrice

  • 4 piquer

    I vt.
    1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq
    2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi
    3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi
    4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq
    5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq
    6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq
    7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab
    8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu
    9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv
    10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi
    11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdi
    II vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir edi
    III se piquer vpr.
    1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi
    2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino
    3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.
    vt.
    1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piquer

  • 5 virage

    nm. burilish, aylanish, qayrilish; burilgan joy, muyilish, burilish; virage en épingle à cheveux, virage dangereux keskin, tik, xavfli burilish
    2. burilish, keskin o‘zgarish; prendre le virage yangi shart-sharoitlarga, o‘zgarishlarga moslashmoq
    3. chim. indikator rangining o‘zgarishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > virage

См. также в других словарях:

  • épingle — [ epɛ̃gl ] n. f. • espingle XIIIe; lat. spinula « petite épine », de spina → épine 1 ♦ Petite tige de métal, pointue d un bout, dont l autre bout est garni d une boule (tête) ou replié en triangle, et qu on utilise pour attacher, assembler des… …   Encyclopédie Universelle

  • Épingle — de couture Une épingle est un petit objet filiforme utilisé pour maintenir ensemble des objets. Elle est piquante d un côté et a une tête de l autre côté. Sa qualification, la forme de sa tête et la longueur de sa pointe changent avec sa fonction …   Wikipédia en Français

  • Epingle — Épingle Épingle de couture Épingle de bureau …   Wikipédia en Français

  • Epinglé — Epinglé, feiner Wollenstoff für Sommerüberzieher aus Streichgarn, mit 40 Fäden auf 1 cm. Die Ware wird gewalkt, gerauht und geschoren. Bindung zeigt Fig. 1. Fig. 1. Auch ein Damenkleiderstoff mit 50 Ketten und 34 Schußfäden auf 1 cm. Kette Nr. 78 …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • epingle — epìnglē (epinglȇ) m <G epinglèa> DEFINICIJA fina tkanina od češljane vune ETIMOLOGIJA fr. épinglé …   Hrvatski jezični portal

  • Epinglé — (frz., spr. epängleh), Epingline (spr. epänglihn), ripsartiger Stoff aus Wolle, Seide und Halbseide …   Kleines Konversations-Lexikon

  • ÉPINGLE — s. f. Brin de fil de laiton, ou de cuivre ou de fer, pointu par un bout, ayant une tête à l autre, et dont on se sert pour attacher quelque chose. Petite épingle. Grosse épingle. Épingle jaune. Épingle blanche. Épingle noire. Tête d épingle.… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • ÉPINGLE — n. f. Petite tige de métal (laiton, cuivre, fer, acier, etc.) pointue par un bout, ayant une tête à l’autre. épingle blanche. Tête d’épingle. Pointe d’épingle. Piqûre d’épingle. Attacher avec une épingle. Il s’est enfoncé une épingle dans le… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • épingle — (é pin gl ) s. f. 1°   Petite pointe métallique en fil de laiton garnie d une tête, dont on se sert généralement pour la toilette. La pointe d une épingle. Un quarteron d épingles. S enfoncer une épingle dans le doigt.    Mettre une épingle sur… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • épingle — nf. ÉPINGLyA / E (Cordon.083b, Grand Bornand, Montagny Bozel, Saxel.002b | Albanais.001, Annecy, Doussard, Entrevernes, Thônes), épinga (002a,083a, Chapelle St Mau.). E. : Aiguille, Cadeau. A1) épingle de couturière : ptit épinga <petite… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • épinglé — (é pin glé) adj. Velours épinglé, tissu à petites côtes légères en travers de l étoffe ; ces petites côtes sont faites avec des fils de soie comme s ils avaient été enroulés sur des épingles fines qu on aurait retirées après le tissage fini, ce… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»