Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

à-dieu-va

  • 1 dieu

    nm. xudo, tangri, olloh, parvardigor; homme de Dieu ibodat qiluvchi, dindor, ruhoniy, taqvodor, xudojo‘y odam; le bon Dieu fam. iloh, xudoyim, muqaddas in'om; manger le bon Dieu muqaddas suv bilan yuvish marosimida qatnashmoq; Dieu le veuille! Plaise à Dieu, plût à Dieu xudo bersin, xudo yarlaqasin, xudo xohlasa; Dieu sait! Xudo biladi! Dieu (en) soit loué, grâce à Dieu, Dieu merci xudoga shukur, yaxshi joyida; Dieu m'en préserve, Dieu m'en garde o‘zing saqlagin, xudo; xudo o‘z panohida asrasin, xudo ko‘rsatmasin; bon Dieu, juste Dieu voy xudoimey, tavba, astog‘ furullo! ce que femme veut, Dieu le veut xotin nimani xohlasa xudo ham shuni xohlaydi!
    2. jonona, nozanin, sanam, ma'buda; ko‘ngil orzusi; jurer ses grands dieux xudo nomi bilan qasam, ont ichmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dieu

  • 2 hôtel-Dieu

    nm.pl. des hôtels-Dieu markaziy shifoxona; l'Hôtel-Dieu Parij markaziy shifoxonasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hôtel-Dieu

  • 3 prie-dieu

    nm.inv. sig‘inish vaqtida o‘ tiriladigan eshakcha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prie-dieu

  • 4 louer

    I vt.
    1. maqtamoq, ko‘klarga ko‘tarmoq, madh qilmoq, hamdu-sano o‘qimoq
    2. louer qqn. de, pour qqch. birovni biror narsa uchun maqtamoq, tabriklamoq; on le loua, on l'a beaucoup loué pour son courage uni maqtadilar, jasurligi uchun unga ko‘p hamdu-sanolar aytishdi
    3. louer Dieu, le Seigneur Ollohga, egamga hamdu-sanolar aytmoq; loc. Dieu soit loué! Xudoga shukur!
    II se louer vpr. (de qqch) o‘zini baxtli deb hisoblamoq, xursand bo‘lmoq; je me loue d'avoir accepté son offre men uning taklifiga rozi bo‘ lganligimdan xursandman; se louer de qqn. biror kishidan juda xursand bo‘lmoq.
    I vt. ijaraga bermoq; maison à louer ijaraga beriladigan uy
    2. ijaraga, kiraga, olmoq; louer un appartement bir uyni ijaraga olmoq
    3. oldindan chipta olib qo‘ymoq; louer sa place dans un train poyezdga oldindan chipta olib qo‘ymoq
    II se louer vpr. ijaraga berilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > louer

  • 5 merci

    nf. à la merci de himoyasida, g‘amxo‘rligida, marhamati ostida, ixtiyorida; tenir qqn. à sa merci birovni o‘z himoyasiga olmoq; loc. dieu merci xudoga shukur; il n'est pas au courant, Dieu merci! uning xabari yo‘q; xudoga shukur! sans merci rahmsiz, shafqatsiz, beomon, ayovsiz; une lutte sans merci shafqatsiz kurash.
    I nm. rahmat, tashakkur, minnatdorchilik
    II intj. merci beaucoup ko‘p rahmat, tashakkur; merci pour, de votre lettre xatingiz uchun rahmat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > merci

  • 6 adorer

    vt.
    1. relig. sig‘inmoq, sajda qilmoq; adorer Dieu xudoga sig‘inmoq
    2. g‘oyat sevmoq, sidqidildan yaxshi ko‘rmoq; adorer son mari erini g‘oyat, ortiq darajada sevmoq
    3. yoqtirmoq, suymoq, yaxshi ko‘rmoq; adorer le chocolat shokoladni yoqtirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adorer

  • 7 aider

    I vt.
    1. yordam bermoq, ko‘mak bermoq, yordamlashmoq; aider qqn. dans son travail birovga ishda yordam bermoq; aider qqn. de ses conseils birovga maslahatlari bilan yordam bermoq; aider qqn. à se relever birovga o‘rnidan turishga yordam bermoq; Dieu vous aide! hormang! Хudo yor bo‘lsin!
    2. aider à qqch. osonlashtirmoq, imkon, imkoniyat tug‘dirmoq, yordam bermoq, ko‘rsatmoq, qilmoq; ses conseils aidèrent à la réussite du projet uning maslahatlari rejaning muvaffaqiyatiga yordam berdi
    II s'aider vpr.
    1. foydalanmoq; ishlatmoq, yordamida harakat qilmoq; s'aider d'un bâton hassa yordamida yurmoq, hassadan foydalanmoq; s'aider d'un dictionnaire lug‘atdan foydalanmoq
    2. bir-biriga yordamlashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aider

  • 8 connaître

    I vt.
    1. bilmoq, xabardor bo‘lmoq, tushunmoq, fahmlamoq; je ne connais qu'une chose, c'est, je ne connais que cela men faqat shuni bilaman-ki; ne connaître que ses intérêts faqat o‘z maqsadini ko‘zlamoq; ne connaître que son devoir burch amri bilan ish tutmoq; ne connaître ni Dieu ni diable xudoga ham shaytonga ham ishonmaslik; fam. ça me connaît buni yaxshi bilaman, besh qo‘ldek bilaman, ish egasidan qo‘rqadi, chumchuq so‘ysa ham qassob so‘ysin; connaître la bride jilov, tizginga itoat etmoq (it haqida)
    2. bilmoq, tanimoq, tanish bo‘ lmoq; connaître de nom ismini bilmoq; connaître de vue aftidan tanimoq; je ne le connais ni d'Eve ni d'Adam men uni butunlay tanimayman; se faire connaître o‘zini tanimoq
    3. kechirmoq, boshdan o‘ tkazmoq, ko‘rmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq (muhtojlik)
    II vi. (de qqch) dr. yetarli bilimga ega bo‘lmoq, huquq, vakolatga ega bo‘lmoq
    III se connaître vpr.
    1. tanish bo‘lmoq
    2. o‘zini bilmoq; connais toi toi-même o‘zingni bil; ne plus se connaître o‘zini tanimay qolmoq (jahldan)
    3. (en qqch. à qqch) bilimdon bo‘lmoq, donishmand bo‘lmoq; il s'y connaît u buning qadriga yetadi, u buni yaxshi biladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > connaître

  • 9 gloire

    nf.
    1. shon, sharaf, shon-shuhrat, faxr, iftixor, dovruq, maqtov, madhiya; hamdu-sano; rendre gloire à Dieu Xudoga hamdu-sano aytmoq
    2. faxr, iftixor, g‘urur; être la gloire de qqn. birovning faxri bo‘lmoq; se faire gloire de faxrlanmoq, iftixor qilmoq, gerdaymoq, kerilmoq, kekkaymoq
    4. yog‘du, yorug‘ doira, chambarak (rasmda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gloire

  • 10 grâce

    nf.
    1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!
    2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!
    3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil
    4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!
    5. relig. xudoning marhamati
    6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grâce

  • 11 jugé

    nm. voir juger
    II jugement nm.
    1. sud majlisi, sudda ishning ko‘rilishi, sud hukmi; le jugement du tribunal sud hukmi; le jugement de Dieu qilingan gunohlar uchun xudo tomonidan berilgan jazo; prononcer un jugement sud hukmini e'lon qilmoq; rendre un jugement hukm qilmoq; confirmer, casser un jugement hukmni tasdiqlamoq, bekor qilmoq; faire appel d'un jugement hukmdan norozi bo‘lib shikoyat arizasi bermoq; mettre en jugement sudga bermoq
    2. fikr, mulohaza; un jugement juste to‘g‘ri, haq fikr; jugement favorable ma'qul, ijobiy fikr; exprimer un jugement o‘z fikrini aytmoq; je soumets cela à votre jugement buni sizning ixtiyoringizga havola qilaman
    3. to‘g‘ri, sog‘lom fikr; un homme de jugement sog‘ lom fikrli odam; manquer de jugement sog‘lom fikrlashdan mahrum bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jugé

  • 12 nom

    nm.
    1. ot, ism, nom, familiya; avoir, porter tel nom ismi, oti shunday bo‘lmoq; nom de famille familiya; nom de baptême yoki petit nom bolani cho‘qintirishda berilgan ism, ot; nom de jeune fille qizlik familiyasi; prendre un nom d'emprunt o‘ziga boshqa nom, taxallus, laqab qo‘yib olmoq; agir au nom de qqn. en son nom biron kishi nomidan, o‘z nomidan ish ko‘rmoq
    2. ot, nom (hayvon, narsa); atalish, so‘z; nom de rues ko‘chalarning nomi; nom déposé mahsulotning nomi; loc. appeler les choses par leur nom narsalarni o‘z nomi bilan atamoq; une laideur sans nom ta'rifiga so‘z yo‘q xunuklik; au nom de nomi bilan; au nom de la loi qonun nomi bilan; au nom de notre amitié do‘stligimiz haqqi
    3. shuhrat, dong; se faire un nom ot, nom chiqarmoq, dong taratmoq, shuhrat qozonmoq, mashhur bo‘lmoq, tanilmoq; laisser un nom ot, nom qoldirmoq
    4. intj. nom de dieu! voy xudoyimey! fam. nom de nom! nom d'une pipe! nom d'un chien! jin ursin!
    5. gram. ot; noms propres, communs atoqli, turdosh otlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nom

  • 13 offenser

    I vt.
    1. haqoratlamoq, tahqirlamoq, xafa qilmoq, nafsoniyatga, izzat-nafsga, shaxsiyatga tegmoq, kamsitmoq; je ne voulais pas vous offenser men sizni xafa qilmoqchi emas edim
    2. offenser Dieu xudoning qahrini keltirmoq
    3. mensimaslik, to‘g‘ri kelmaslik, amal qilmaslik; sa conduite offense le bon sens, le bon goût uning xatti-harakatlari aqlga, odobga to‘g‘ri kelmaydi
    4. litt. qiynamoq, azoblamoq, azob bermoq; sa voix criarde offensait nos oreilles uning baqiroq ovozi quloqlarimizni qomatga keltirib yubordi
    II s'offenser vpr. o‘ziga og‘ir olmoq, qattiq ranjimoq, xo‘rlanib ketmoq; elle s'est offensée à mes paroles u mening gaplarimni o‘ziga og‘ir oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > offenser

  • 14 omniprésence

    nf.litt. har yerda hozirlik; l'omniprésence de Dieu xudoning har yerda hozirligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > omniprésence

  • 15 ou

    conj.
    1. yoki, ya'ni, boshqacha aytganda; la coccinelle, ou bête à dieu xonqizi yoki tugmacha qo‘ng‘iz
    2. yo, yoki; son père ou sa mère pourra (ou pourront) l'accompagner uni yo onasi yo otasi kuzatib qo‘ya oladi; un groupe de quatre ou cinq hommes besh yoki olti kishili guruh; acceptezvous, oui ou non? rozimisiz, ha yoki yo‘q?
    3. yo‘q esa, yo bo‘lmasa, aks holda, yoinki; donnez-moi ça ou je me fâche, ou alors je me fâche menga buni bering, aks holda mening achchig‘im chiqib ketadi; ou… ou… yoki… yoki…, yo… yo…; ou plutôt yoki, balki yaxshisi; je vais y aller, ou plutôt non, vas-y, toi hozir u yerga boraman, yoki yaxshisi bormayman, u yerga sen bor; ou même balki, hattoki; on partira dimanche ou même lundi yakshanba kuni ketishadi, balki dushanba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ou

  • 16

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 17 oui

    I intj.
    1. ha; ha shunday, xuddi shunday, balli; ha; ha shunday, xuddi shunday; êtes-vous satisfait? oui et non ko‘nglingiz to‘ldimi? ha ham deyolmayman, yo‘q ham; mais oui ha, albatta; mon dieu oui e xudoyim-e, ha; oui, bien sûr ha, albatta; ma foi, oui rost gapim, ha; eh! oui e! ha; ah oui alors! ha, endi! eh bien oui juda yaxshi, ha; il dit toujours oui u har doim ha deb javob beradi; ne dire ni oui, ni non na ha na yo‘q demaslik; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; en voulez-vous? undan xohlaysizmi? si oui, prenez-le agar ha desangiz, uni oling; sont-ils français? lui, oui, mais elle, non ular fransuzlarmi? erkak kishi, yo‘q, lekin ayol kishi, ha
    2. shundaymi? shunday emasmi? a? ah oui? shundaymi? fam. tu viens, oui? sen borasan, shundaymi? est-ce lui, oui ou non? bu o‘shami, shundaymi yoki yo‘q?
    II nm.inv. tarafdarlar, halar; les millions de oui d'un référendum referendumdagi millionlab tarafdorlar; loc. pour un oui pour un non asossiz, arzimagan narsa uchun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oui

  • 18 palsambleu

    intj.vx. par le sang de dieu! xudo haqi, azbaroyi xudo! iborasining yumshatilgan ko‘rinishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > palsambleu

  • 19 personnification

    nf.
    1. shaxslantirish; la personnification de Dieu xudoni shaxslantirish
    2. timsol, namuna (real shaxs); Néron fut la personnification de la cruauté Neron zolimlik timsoli bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > personnification

  • 20 plaire

    I vi.
    1. plaire à birovga yoqmoq; chercher à plaire à qqn. birovga yoqishni istamoq; cet individu ne me plait pas du tout bu odam menga umuman yoqmaydi
    2. yoqib qolmoq, ko‘ngliga o‘ tirib qolmoq; elle lui plut, il l'épousa u qiz unga yoqib qoldi, u unga uylandi
    3. ko‘ngilni topmoq
    4. yoqmoq, xush kelmoq, ma'qul bo‘lmoq; si ça vous plaît agar bu sizga ma'qul bo‘lsa
    5. muvaffaqiyatli chiqmoq
    6. impers. il… plaît yoqmoq, yaxshi ko‘rmoq, xohlamoq; il me plaît de commander menga buyruq berish yoqadi; tant qu'il vous plaira xohlaganingizcha; s'il te plaît, s'il vous plaît marhamat qilib, bemolol bo‘lsa, xizmat bo‘lmasa, iltimos; vx. plaît-il? nima dedingiz?
    7. litt. plaise, plût à dieu, au ciel que xudo xohlasa, xudo bersa
    II se plaire vpr.
    1. o‘ziga yoqmoq, o‘z-o‘ziga ma'qul bo‘lmoq
    2. bir biriga yoqmoq
    3. (à) yaxshi ko‘rmoq, rohatlanmoq; il se plaît au travail, à travailler u mehnatdan, mehnat qilishdan rohatlanadi
    4. huzur qilmoq, rohat qilmoq; il se plaît beaucoup à la campagne u qishloqda juda rohat qiladi; je me plais avec (auprès de) toi men sening oldingda huzur qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaire

См. также в других словарях:

  • DIEU - L’affirmation de Dieu — Le mot «Dieu» désigne la réalité mystérieuse que les hommes cherchent à tâtons depuis les origines. L’histoire des religions peut permettre de repérer les conditions concrètes qui ont favorisé cette fonction théogénique dont l’origine renvoie à… …   Encyclopédie Universelle

  • DIEU — LE TERME «Dieu» (au singulier et avec une majuscule) renvoie dans notre culture pénétrée de christianisme à l’affirmation monothéiste de l’Ancien et du Nouveau Testament (la Bible juive, plus les premiers écrits chrétiens que les Églises tiennent …   Encyclopédie Universelle

  • dieu — (dieu) s. m. 1°   Nom du principe, unique ou multiple, qui, dans toutes les religions, est placé au dessus de la nature. 2°   L être infini créateur et conservateur du monde dans la religion chrétienne, et aussi dans le mahométisme, dans le… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • dieu — DIEU. s. m. Le premier et le souverain Être, par qui tous les autres existent et sont gouvernés. Dieu est le Créateur du Ciel et de la Terre. Dieu est tout puissant, tout bon, tout miséricordieux. Dieu est la souveraine sagesse. Dieu est appelé… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • dieu — DIEU. s. m. Le premier & le souverain estre par qui tous les autres sont & subsistent. Dieu est tout puissant, tout bon, tout misericordieux. Dieu est la souveraine sagesse. Dieu est appellé dans l Escriture le Dieu des Armées, le Dieu des… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • DIEU - La négation de Dieu — L’affirmation est un acte simple; visant intentionnellement un donné de l’expérience, sujet d’une proposition, elle lui confère les attributs qui lui reviennent; pré interrogative, l’existence de cet homme, de cet arbre, de cette maison fait… …   Encyclopédie Universelle

  • DIEU - Problématique philosophique — Au nom de Dieu, les philosophies ont toujours tenté de juxtaposer, voire de substituer, un concept. Qu’il s’agisse du divin ou de l’humain, le rôle de la philosophie est en effet de déployer des notions pour rendre notoires des significations. On …   Encyclopédie Universelle

  • DIEU — DIEU, DIEUX. SECTION PREMIÈRE.     On ne peut trop avertir que ce Dictionnaire n est point fait pour répéter ce que tant d autres ont dit.     La connaissance d un Dieu n est point empreinte en nous par les mains de la nature; car tous les hommes …   Dictionnaire philosophique de Voltaire

  • Dieu Est Mort (Friedrich Nietzsche) — Pour les articles homonymes, voir Dieu est mort. « Dieu est mort » (en allemand : « Gott ist tot ») est une citation bien connue de Friedrich Nietzsche. Cette phrase apparaît pour la première fois sous sa plume dans Le… …   Wikipédia en Français

  • Dieu est mort (friedrich nietzsche) — Pour les articles homonymes, voir Dieu est mort. « Dieu est mort » (en allemand : « Gott ist tot ») est une citation bien connue de Friedrich Nietzsche. Cette phrase apparaît pour la première fois sous sa plume dans Le… …   Wikipédia en Français

  • dieu — Dieu, Deus. C est son Dieu, Genius est eius. B. ex Plauto. Dieu mercy, Deum benignitate. B. ex Liu. Graces à Dieu, Gratia Diis. Ouid. De par Dieu, A bien vienne tout, Deus bene vertat. Bud. ex Terentio. Dieu trespuissant, Praepotens Deus. Dieu… …   Thresor de la langue françoyse

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»