-
1 vif
-viveI adj.1. jonli, tirik, hayot; plus mort que vif taxtaday qotib qolgan, serrayib, angrayib qolgan; brûlée vive tiriklay o‘ tda kuydirilgan; eau vive buloq suvi; air vif salqin, musaffo havo; plaie vive yangi kesilgan, paydo bol'gan yara, jarohat2. sho‘x, tinib-tinchimas; serg‘ayrat, chaqqon, qizg‘in, bardam, serharakat, chopqir; oeil vif chaqnoq, o‘ynoqi ko‘z; marcher d'un pas vif ildam qadam bosmoq3. tez, serjahl, jahldor, jizzaki, qo‘pol; échanger des propos très vifs bir-biridan qo‘pol gaplarni ayamaslik, birbirini haqoratlamoq4. tiyrak, zehni o‘tkir, aqlli, idrokli; intelligence vive o‘ tkir zehn5. jonli, yorqin, qaynoq, chaqnoq, yarqiragan, ko‘zni oladigan; kuchli, o‘tkir; couleurs vives yorqin, ko‘zni oladigan ranglar; froid vif qattiq sovuq, ayoz; une vive douleur qattiq, kuchli og‘riq; vifs reproches qattiq ta'na, gina-kudurat, yozg‘iriq; vive discussion qizg‘in, jo‘shqin munozara; vive fusillade shiddatli otishmaII nm.1. jonzot, jonli, tirik odam; piquer au vif nozik, qaltis yeridan ushlamoq, qattiq tegmoq; plaie à vif ochiq yara; entrer dans le vif du sujet masalaning mohiyatiga yetmoq; peindre sur le vif asliga qarab chizmoq2. tirik yem, xo‘rak (baliq ovlashda). -
2 vif-argent
nm.chim. simob; fig. c'est du vif-argent u tinib-tinchimas, chaqqon odam. -
3 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
4 argent
nm.1. kumush (metall); en argent, d'argent kumush, kumushdan, kumushdan tayyorlangan; avoir des reflets d'argent kumushdek tovlanmoq2. vif-argent simob3. pul; avoir besoin d'argent puldan qiynalmoq; une grosse somme d'argent katta miqdordagi pul; argent liquide naqd pul; avance d'argent avans pul, bo‘nak; l'argent de poche choy puli, kundalik mayda xarajatlar uchun pul; jeter l'argent par les fenêtres pulni ko‘kka sovurmoq, pulni isrof qilmoq. -
5 couper
I vt.1. kesmoq, qirqmoq, to‘g‘ramoq, tilmoq, kesib, to‘g‘rab, maydalab tashlamoq, kesib, qirqib olmoq, kesib tushirmoq, kallaklamoq, butamoq, chopmoq, yormoq, qiymalamoq; couper en pièces, couper en morceaux mayda-mayda qilib kesmoq; couper en deux ikkiga teng qirqmoq; couper dans le vif tirik yeridan qirqmoq, dadil harakat qilmoq; couper bras et jambes yiqitmoq, o‘ldirmoq, nobud, halok qilmoq; couper l'appétit ishtaxani bo‘g‘moq; couper le souffle shikastlamoq, yaralamoq, urmoq, tegizmoq; j'ai eu le souffle coupé nafasim giribonimga keldi, nafasim tiqilib qoldi, entikib, bo‘g‘ilib qoldim; couper à qqn. son effet bor taassurotni buzmoq; ça te la coupe arg. nima jinni bo‘ldingmi?2. sochini, yungini olmoq, olib, qirqib qo‘ymoq3. bichmoq (ko‘ylak)4. aralashtirmoq, qo‘shmoq (vino, sut)5. uzmoq, to‘xtatib, kesib, uzib qo‘ymoq; couper la parole à qqn. gapini kesib, to‘xtatib qo‘ymoq; couper court à tamom qilmoq, bitirmoq, tugatmoq; couper court aux bruits mish-mishlarga chek qo‘ymoq; couper la respiration nafasini uzmoq6. to‘smoq, g‘ov solmoq, oldini olmoq, barham bermoq, yo‘qotmoq, uzib, to‘xtatib, kesib qo‘ymoq; couper les attaches aloqani uzib qo‘ymoq; couper les ponts ko‘priklarni kesib qo‘ymoq; fig. chekinishga yo‘lni kesmoq; couper les communications aloqalarni qirqib qo‘ymoq; couper le courant elektr tokini uzmoq; couper le circuit zanjirini uzmoq; couper les gaz matorni o‘chirib qo‘ymoq; ne coupez pas! telefonda gapni uzib qo‘ymang! couper la vivres à ta'minlashni to‘xtatib qo‘ymoq; fig. bir burda nondan mahrum qilmoq7. kuzir bilan bosmoq (qarta o‘yinida)8. ko‘tarmoq (qarta o‘yinida)9. (tennisda) kesib urmoqII vi.1. o‘tmoq, o‘ tkir bo‘lmoq2. olmoq (qarta to‘pini)3. qisqartirib kesib chiqmoq (yo‘lni); couper par le plus court eng qisqa yo‘ldan kesib chiqmoq; couper au plus court eng yaqin yo‘ldan yurmoq, to‘g‘ri kesib chiqmoq (yo‘lni)4. (à) qochib qutulmoq, xolos bo‘lmoq, qochmoq, bo‘yin tovlamoq, dangasalik qilib yurmoq, yo‘q bo‘lmoq; couper à une visite doktor nazoratidan qochmoq; tu n'y couperas pas qochib qutilolmaysanIII se couper vpr.1. biror joyini kesib olmoq, tilib olmoq2. kesib chiqishmoq (yo‘lni), bir-birini kesib o‘tmoq3. mil. ot chalishib oyog‘ini chaqa qilmoq4. fam. zid, qarshi bo‘lmoq, e' tiroz bildirmoq, yangilishib qolmoq, chuvalamoq, adashmoq, chalg‘imoq, tilidan, og‘zidan, gapidan ilinmoq, o‘z sirini fosh qilib qo‘ymoq. -
6 intérêt
nm.1. qiziqish, diqqat, e' tibor, havas, manfaatdorlik, manfaat, foyda, naf; l'intérêt public xalq manfaati; d'intérêt local mahalliy ahamiyati; il est de votre intérêt sizning foydangizga; par intérêt manfaatidan; n'avoir aucun intérêt à hech bir qiziqqan bo‘lmaslik2. qatnashish, ishtirok etish, ishtirok, aralashish; hamdardlik, achinish, diqqat e' tibor; prendre intérêt à qqn. qatnashmoq, aralashmoq; avec intérêt hamdard, achinish; avec un vif intérêt zo‘r qiziqish bilan3. pl. foyda, daromad; sans intérêt foyda, daromadsiz. -
7 nerf
nm.1. asab tolasi; le nerf sciatique quymuch nervi2. asablar, nervlar; avoir les nerfs fragiles, irritables asablari bo‘sh, jirraki bo‘lmoq; c'est un paquet de nerfs uning turgan bitgani jahl; porter, taper sur les nerfs jig‘iga, g‘ashiga tegmoq; tu me tapes sur les nerfs sen mening jig‘ imga tegayapsan; avoir les nerfs à vif, en boule tajang bo‘lmoq; être, vivre sur les nerfs hushi tutsa, hushiga kelsa; passer ses nerfs sur qqn. birovga zahrini sochmoq; être à bout de nerfs asablari tugamoq; crise de nerfs jazava; il a fait une crise de nerfs uning jazavasi tutib qoldi; maladie de nerfs tutqanoq, quyonchiq kasalligi3. pay, chandir; elle s'est froissé un nerf u payini uqaladi; nerf de boeuf tayoq, kaltak4. g‘ayrat, shijoat, kuch, quvvat; avoir du nerf g‘ayratli bo‘ lmoq; manquer de nerf shijoatsiz bo‘lmoq. -
8 piquant
-anteI adj.1. sanchiladigan, o‘ tkir, tikanli2. achchiq, o‘ tkir, jizillatadigan, achitadigan, jiz-jiz uzib oladigan; l'air était vif et piquant havo sovuq va achitadigan edi; sauce piquante o‘ tkir sous3. litt. jozibali, yoqimli, dilkash; une petite brune piquante jozibali kichkinagina qorasochli qiz; la rencontre est piquante! uchrashuv yoqimli!II nm. le piquant de l'aventure sarguzashtning mohiyati, qiziq joyi.nm. tikan, tikanak, nayza, igna (o‘simlik va hayvonlarda); les piquants des cactus, des oursins kaktusning tikani, dengiz tipratikanining ignasi. -
9 rose
nf.1. atirgul, qizilgul; des roses rouges, blanches qizil, oq atirgullar; bouton de rose atirgul g‘unchasi; rose sauvage namatak, itburun; loc. être frais, fraîche comme une rose gulday yashnab turgan bo‘lmoq; pas de roses sans épines gul tikonsiz bo‘lmas2. rose trémière gulxayri3. rose des vents muayan bir joyda esuvchi shamollar yo‘nalishini ko‘rsatadigan sxema yoki tasvir.I adj.1. pushti, och qizil, qizg‘ ish; un robe rose pushti ko‘ylak; son visage devenait tout rose yuzi qip-qizil bo‘lib ketgandi; loc. ce n'est pas rose bu oson ish emas2. qizil; la vague rose qizil to‘lqinII nm. pushti, och qizil, qizg‘ish rang; être habillé de rose pushti rang kiyim kiygan bo‘lmoq; traditionnellement le rose est pour les filles, le bleu pour les garsons an'ana bo‘yicha pushti rang qizlar uchun, havo rang o‘g‘il bolalar uchun; une écharpe d'un rose vif, pâle ochiq, bo‘g‘iq pushti rangli sharf; voir la vie en rose, voir tout en rose olam ko‘ziga guliston bo‘lib ko‘rinmoq. -
10 rouge
I adj.1. qizil, alvon, qirmizi; corriger un texte au crayon rouge matnni qizil qalam bilan tuzatmoq; le drapeau rouge qizil, alvon bayroq; vin rouge qizil vino2. qizil (eng so‘l; revolutsion); l'armée rouge qizil armiya3. qip-qizil, cho‘g‘day; fer rouge qip-qizil qilib qizdirilgan temir4. être rouge comme un coq, un coquelicot, une pivoine xo‘rozning tojisiday, loladay, anorday qizil; être rouge de colère g‘azabdan qizarib-bo‘zarib ketmoq; adv. se fâcher tout rouge g‘azabdan tutoqib ketmoq; voir rouge ko‘zi qonga to‘lmoqII nm.1. qizil, alvon, qirmizi rang; un rouge vif, foncé och, to‘q qizil rang2. qizil rang; rouge à lèvre labga surtiladigan pomada3. yuzning qizilligi; le rouge lui montait aux joues, au front uning yanoqlari anorday qizarib ketgan edi, u qulog‘igacha qizarib ketgan edi; être dans le rouge loc.fig. qiyin ahvolga tushib qolmoq; entreprise qui sort du rouge qiyin ahvoldan chiqayotgan korxona.
См. также в других словарях:
vif — vif, vive [ vif, viv ] adj. et n. m. • 980; lat. vivus I ♦ 1 ♦ Vivant, en vie (dans quelques expr.). « Les prendre morts ou vifs » (Vigny). Plus mort que vif. Écorchée, brûlée vive. Fig. Un écorché vif. « La vestale impure est enterrée vive »… … Encyclopédie Universelle
vif — vif, vive (vif, vi v ) adj. 1° Qui est en vie. • Ayant ouvert la poitrine d un animal vif, DESC. Foetus, 2. • Mais que vif aux enfers je sois précipité, Si jamais je consens à cette lâcheté, MAIR. Sophon. IV, 3. • D un loup écorché vif… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Vif (Isere) — Vif (Isère) Vif Pays France … Wikipédia en Français
vif-argent — [ vifarʒɑ̃ ] n. m. sing. • XIIIe; de vif « vivant » et argent ♦ Anciennt Mercure. L eau « miroitait comme du vif argent » (Gautier). Fig. C est du vif argent, se dit d une personne très vive. ● vif argent, vifs argents nom masculin ( … Encyclopédie Universelle
vif — Vif, vive. adj. Qui est en vie. Du poisson vif. une carpe vive. l arrest porte qu il sera pris mort ou vif. il fut rompu vif, bruslé vif, tout vif. le Chirurgien a coupé jusqu à la chair vive. On appelle, Cheveux vifs, Les cheveux d une perruque … Dictionnaire de l'Académie française
Vif (Francia) — Vif Escudo … Wikipedia Español
Vif-Argent (Vengeurs) — Vif Argent (comics) Vif Argent Personnage de Quicksilver Alias Pietro Maximoff, Pietro Frank Naissance Wundagore Mountain, Transia … Wikipédia en Français
Vif-argent (comics) — Vif Argent Personnage de Quicksilver Alias Pietro Maximoff, Pietro Frank Naissance Wundagore Mountain, Transia … Wikipédia en Français
Vif — may refer to: Vif (Proper Name) * VIF Internet, an Internet service provider in Montreal * Vålerenga IF Fotball, a Norwegian football club * Vif, a commune of the Isère département in France Vif (Word) * Vif, a French tempo marking meaning lively … Wikipedia
Vif — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. VIF, sigle composé des trois lettres V, I et F, peut faire référence à : Virus de l immunodéficience féline, Vif peut faire référence à : Vif,… … Wikipédia en Français
Vif-Argent (comics) — Vif Argent Personnage de fiction apparaissant dans Quicksilver Alias Pietro Maximoff, Pietro Frank Naissance Wundagore Mount … Wikipédia en Français