Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(plaisanterie

  • 1 plaisanterie

    nf. hazil; savoir manier la plaisanterie hazil qilishni bilmoq
    2. hazil-mazax; il ne comprend pas la plaisanterie u hazil-mazaxni tushunmaydi
    3. hazilakam ish; ce sera pour lui une plaisanterie de battre ce record bu rekorddan o‘zib ketish uning uchun hazilakam ish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaisanterie

  • 2 entendre

    I vt.
    1. eshitmoq; j'entends des cris men shovqin-suronni eshityapman; shovqin-suron eshitilmoqda; je l'ai entendu de mes oreilles men uni o‘z quloqlarim bilan eshitdim; se faire entendre a) eshitilmoq; une voix se fait entendre kimningdir ovozi eshitildi; b) o‘zini, o‘z gapini eshitishga boshqalarni majbur qilmoq
    2. tinglamoq, quloq solmoq, eshitmoq; entendre les témoins guvohlarni eshitmoq; il ne veut rien entendre u hech narsaga quloq solishni istamayapti
    3. tushunmoq, anglamoq, fahmlamoq; tushunib, bilib, fahmlab, anglab olmoq; talqin qilmoq; je n'entends rien à la musique men musiqani umuman tushunmayman; il n'entend pas la plaisanterie u hazilni tushunmaydi; il y a plusieurs façon d'entendre ce passage bu parchani turlicha tushunish, talqin qilish mumkin; entendu tushunarli
    4. niyat qilmoq, niyatida bo‘lmoq, xohlamoq; j'entends partir le douze men o‘n ikkinchi chisloda ketmoqchiman; qu'entendez-vous par là bu bilan nima demoqchisiz?
    II s'entendre vpr.
    1. bir-birini tushunmoq; kelishib olmoq; chiqishmoq
    2. eshitilmoq; ce bruit s'entend de loin bu tovush uzoqdan eshitilmoqda
    3. tushunilmoq; cette phrase peut s'entendre de deux façon bu ibora ikki xil tushunilishi mumkin
    4. o‘z ovozini eshitmoq; je me suis entendu à la radio men o‘z tovushimni radiodan eshitdim
    5. tushunmoq, bilmoq; anglamoq, biror narsaga aqli yetmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entendre

  • 3 innocent

    -ente
    I adj.
    1. beayb, begunoh, aybsiz, gunohsiz, aybi, gunohi yo‘q, oq
    2. aybsiz, gunohsiz, begunoh, oq, jinoyati yo‘q
    3. zarar, ziyon yetkazmaydigan, zararsiz, beziyon, bezarar, ranjitmaydigan, xafa qilmaydigan, qattiq tegmaydigan, beg‘araz, beozor, yuvosh, muloyim; une plaisanterie innocente beozor hazil
    4. sodda, oddiy, ochiq ko‘ngil, ko‘ngilchan, soddadil
    II n.
    1. begunoh bola, go‘dak; begunoh, beayb odam
    2. sodda, go‘l odam, devona, tentak; faire l'innocent o‘zini go‘l qilib ko‘rsatmoq, go‘llikka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > innocent

  • 4 macabre

    adj. o‘lim vasvasasiga oid; fig. plaisanterie macabre qaltis hazil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > macabre

  • 5 poivré

    -ée
    adj.
    1. murch qo‘shilgan, murch solingan, murchli, achchiq
    2. betakalluf, qo‘pol, achchiq; une plaisanterie poivrée qo‘pol hazil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poivré

  • 6 pousser

    I vt.
    1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi
    2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli
    3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi
    4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq
    5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq
    6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish
    7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi
    8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)
    II vi.
    1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi
    2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar
    3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syapti
    III se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pousser

  • 7 relever

    I vt.
    1. ko‘tarmoq, o‘rnidan turgizmoq, turgizmoq; turishga yordamlashmoq, tiklamoq; un passant relève l'enfant qui est tombé sur le trottoir yo‘lovchi tratuarda yiqilib tushgan bolani turgizib qo‘ydi; le maçon a relevé le mur qui s'effondrait g‘isht teruvchi qulab tushgan devorni tikladi
    2. tiklamoq, ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; il nous faut relever le pays, l'économie mamlakatni, iqtisodni yuksaltirishimiz kerak; relever le moral de qqn. birovning kayfiyatini, ruhini ko‘ tarmoq
    3. yig‘moq, yig‘ib olmoq; professeur qui relève les cahiers daftarlarni yig‘ib olayotgan o‘qituvchi; loc. relever le défi chaqiriqni qabul qilmoq
    4. ko‘ tarmoq; relever la tête boshini ko‘tarmoq; relever son col, ses jupes yoqasini, ko‘ylagini ko‘tarmoq; manches relevées shimarilgan yenglar; virage relevé bir tomoni ko‘ tarilgan burilish
    5. ko‘ tarmoq, oshirmoq, yuqoriroq darajaga yetkazmoq; relever le niveau de vie, les salaires hayot darajasini ko‘ tarmoq, ish haqini oshirmoq; plaisanterie, film d'un niveau pas très relevé saviyasi past hazil, film
    6. litt. yuksaklarga ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; cet exploit le relève à ses propres yeux bu jasorat uni o‘z ko‘zi oldida yuksaltiradi
    7. mazasini, ta'mini oshirmoq; maza, ta'm bermoq; relever une sauce sousni achchiq qilmoq; un plat relevé ziravorlar qo‘shilgan ovqat
    8. litt. qochirim, piching, bo‘rttirish bilan boyitmoq; relever un récit de (par des) détails piquants hikoyani pichingli tafsilotlar bilan boyitmoq
    9. qayd qilmoq, belgilamoq; relever des erreurs, des fautes dans un texte matnda xato va kamchiliklarni qayd qilmoq
    10. e' tibor bermoq, javob qaytarmoq; cette accusation ne mérite pas d'être relevée bu ayblash javob qaytarishga ham arzimaydi; je n'ai pas voulu relever l'allusion men shamaga e' tibor ham berishni xohlamadim
    11. yozib, belgilab, ko‘chirib olmoq; relever une adresse, une recette de cuisine adresni, ovqat retseptini yozib, ko‘chirib olmoq; relever un compteur hisoblagichdagi sonlarni ko‘chirib, yozib olmoq
    12. almashtirmoq; relever une sentinelle soqchini almashtirmoq
    13. relever qqn. de bo‘shatmoq, o‘zgartirmoq, o‘rniga boshqasini qo‘ymoq, almashtirmoq; relever qqn. de ses fonctions biror kishini o‘z vazifasidan bo‘shatmoq
    II vi.
    1. (de) tuzalmoq, turmoq, oyoqqa turmoq; relever de maladie kasaldan turmoq
    2. qaram, tobe bo‘lmoq, birovning izmida bo‘lmoq; les seigneurs relevaient directement du roi hukmdorlar to‘g‘ridan-to‘g‘ri qirolga qaram edilar
    3. bog‘liq bo‘lmoq; une affaire qui relève du tribunal correctionnel jinoyat sudiga bog‘liq ish
    4. sohasiga taalluqli bo‘lmoq; cette théorie relève de la pure fantaisie bu sof fantaziya sohasiga taalluqli
    III se relever vpr.
    1. turmoq, o‘rnidan turmoq; aider qqn. à se relever biror kishiga o‘rnidan turishga yordam bermoq
    2. fig. oyoqqa turmoq, tiklanmoq, qaddini rostlamoq; pays qui se relève tiklanayotgan davlat; je ne m'en relèverai jamais men endi hech qachon tiklana olmasam kerak
    3. yuqoriga ko‘tarilmoq, ko‘tarilmoq; les coins de sa bouche se relèvent lablarining burchaklari yuqoriga ko‘tarildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relever

  • 8 scatologique

    adj. qo‘pol, o‘rinsiz; plaisanterie scatologique qo‘pol hazil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > scatologique

  • 9 sel

    nm.
    1. tuz; sel gemme toshtuz; sel marin dengiz tuzi; sel de table, sel fin mayda osh tuzi; sel de cuisine osh tuzi
    2. tub ma'no, mag‘iz, mohiyat; une plaisanterie pleine de sel ma'nili hazil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sel

  • 10 souffrir

    I vi.
    1. qiynalmoq, og‘rimoq, azoblanmoq; azob-uqubat chekmoq; où souffrez-vous? qayeringiz og‘riyapti? ses rhumatismes le font souffrir bod kasali uni azoblayapti; nous avons beaucoup souffert du froid biz sovuqdan juda azob chekdik; j'ai souffert pour lui expliquer le problème men unga masalani tushuntirguncha qiynalib ketdim
    2. zarar ko‘rmoq, ziyon ko‘rmoq, jabrlanmoq; pays qui souffre de la sécheresse qurg‘oqchilikdan jabrlanayotgan mamlakat; sa réputation en a souffert bundan uning obro‘si zarar ko‘rdi
    II vt.
    1. litt. chidamoq, boshdan kechirmoq; il ne peut pas souffrir la plaisanterie u hazilga chidamaydi; fam. je ne peux pas souffrir ce type-là! bu nusxani jinim suymaydi!
    2. litt. imkon, imkoniyat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; une règle qui ne souffre aucune exception hech qanday istisnoga yo‘l qo‘ymaydigan qoida; loc. souffrir le martyre, mille morts qattiq azobga qolmoq, og‘ir kunlarga qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > souffrir

  • 11 trêve

    nf.
    1. jangovor harakatlarni vaqtincha to‘xtatish, o‘q otishni to‘xtatib turish
    2. kurashni to‘xtatib turish; une trêve politique siyosiy faoliyatsizlik; faisons trêve à nos querelles janjalimizni to‘xtatib turaylik
    3. sans trêve to‘xtovsiz; trêve de yetarli, rosa ko‘p; trêve de plaisanterie! hazil rosa ko‘p!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > trêve

  • 12 veine

    nf.
    1. vena, ko‘ktomir; veine faciale yuz venasi; veine porte qopqa venasi; s'ouvrir les veines tomirini qirqmoq (o‘z joniga suiqasd qilish maqsadida); il n'a pas de sang dans les veines yuraksiz, qo‘rqoq
    2. tomir (yer po‘stlog‘ining birorta tog‘ jinsi bilan to‘lgan yorig‘i)
    3. taram-taram yo‘l, chiziq (yog‘och, marmar kabilarda)
    4. tomir (barglardagi)
    5. ilhom, qobiliyat, iste'dod; en veine de moyil, beriluvchan; en veine de plaisanterie hazilga moyil
    6. fig. baxt, omad, muvaffaqiyat; coup de veine omad; une veine de cocu, de pendu favqulodda, kamdan-kam keladigan omad; avoir de la veine omadi kelmoq, tolei kelmoq; se sentir en veine dimog‘i chog‘ bo‘lmoq, yaxshi kayfiyatda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > veine

См. также в других словарях:

  • plaisanterie — [ plɛzɑ̃tri ] n. f. • 1538; plesanterie h. 1279; de plaisant 1 ♦ Propos destinés à faire rire, à s amuser. ⇒ blague, boutade, calembredaine, facétie, galéjade. Plaisanterie fine, piquante, légère. ⇒ badinage. Plaisanterie lourde, de mauvais goût …   Encyclopédie Universelle

  • plaisanterie — Plaisanterie. s. f. v. Raillerie, badinerie, chose dite ou faite pour réjoüir, pour divertir. Plaisanterie ingenieuse. plaisanterie froide, mauvaise, fade, basse. il ne faut pas pousser la plaisanterie trop loin. c est un homme qui tourne tout en …   Dictionnaire de l'Académie française

  • plaisanterie — (izg. plezanterȋ) ž DEFINICIJA glazb. u instrumentalnim suitama 18. st. čest naziv vedrog, skercoznog stavka ETIMOLOGIJA fr …   Hrvatski jezični portal

  • PLAISANTERIE — s. f. Raillerie, badinerie, chose dite ou faite pour réjouir, pour amuser. Plaisanterie ingénieuse. Plaisanterie froide, mauvaise, fade. Plaisanterie de bon goût, de mauvais goût. Plaisanterie douce, fine, légère, piquante. Plaisanterie amère,… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • plaisanterie — (plè zan te rie) s. f. 1°   Ce qui est dit ou fait pour amuser. •   Il faut s appliquer avec soin dans les grandes affaires, encore plus que dans les autres, à se défendre du goût que l on trouve à la plaisanterie, RETZ Mém. t. IV, liv. V, p. 77 …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • PLAISANTERIE — n. f. Raillerie, badinerie, chose dite ou faite pour amuser. Plaisanterie fine, piquante. Plaisanterie de bon goût, de mauvais goût. Plaisanterie risquée, hasardée. Il ne faut pas tourner tout en plaisanterie. Il pousse trop loin la plaisanterie …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • plaisanterie — nf. (que l on dit), sottise, bêtise, gaudriole, histoire pour rire, blague : goguinèta (Genève, Saxel.002) ; bétyan nri (Albanais.001, Villards Thônes.028) ; fol(è)râ <folie> (001 | 002) ; china (Cordon) ; pl(y)ézantri (002 | 001b),… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • Plaisanterie — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. une plaisanterie est quelque chose de plaisant, Synonyme de blague, la Plaisanterie, un roman de Milan Kundera, la Plaisanterie est un film de Jaromil… …   Wikipédia en Français

  • Plaisanterie — Plai|san|te|rie [plɛzãtə...] die; , ...ien <aus fr. plaisanterie »Scherz, Spaß, Spott«, vgl. ↑Pläsanterie> scherzoartiger Satz in Suiten (4) des 17./18. Jh.s (Mus.) …   Das große Fremdwörterbuch

  • plaisanterie — plaisance, plaisanterie obs. var. pleasance, pleasantry …   Useful english dictionary

  • Plaisanterie de corps de garde — ● Plaisanterie de corps de garde très grossière …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»