-
1 plaisanterie
nf. hazil; savoir manier la plaisanterie hazil qilishni bilmoq2. hazil-mazax; il ne comprend pas la plaisanterie u hazil-mazaxni tushunmaydi3. hazilakam ish; ce sera pour lui une plaisanterie de battre ce record bu rekorddan o‘zib ketish uning uchun hazilakam ish. -
2 entendre
I vt.1. eshitmoq; j'entends des cris men shovqin-suronni eshityapman; shovqin-suron eshitilmoqda; je l'ai entendu de mes oreilles men uni o‘z quloqlarim bilan eshitdim; se faire entendre a) eshitilmoq; une voix se fait entendre kimningdir ovozi eshitildi; b) o‘zini, o‘z gapini eshitishga boshqalarni majbur qilmoq2. tinglamoq, quloq solmoq, eshitmoq; entendre les témoins guvohlarni eshitmoq; il ne veut rien entendre u hech narsaga quloq solishni istamayapti3. tushunmoq, anglamoq, fahmlamoq; tushunib, bilib, fahmlab, anglab olmoq; talqin qilmoq; je n'entends rien à la musique men musiqani umuman tushunmayman; il n'entend pas la plaisanterie u hazilni tushunmaydi; il y a plusieurs façon d'entendre ce passage bu parchani turlicha tushunish, talqin qilish mumkin; entendu tushunarli4. niyat qilmoq, niyatida bo‘lmoq, xohlamoq; j'entends partir le douze men o‘n ikkinchi chisloda ketmoqchiman; qu'entendez-vous par là bu bilan nima demoqchisiz?II s'entendre vpr.1. bir-birini tushunmoq; kelishib olmoq; chiqishmoq2. eshitilmoq; ce bruit s'entend de loin bu tovush uzoqdan eshitilmoqda3. tushunilmoq; cette phrase peut s'entendre de deux façon bu ibora ikki xil tushunilishi mumkin4. o‘z ovozini eshitmoq; je me suis entendu à la radio men o‘z tovushimni radiodan eshitdim5. tushunmoq, bilmoq; anglamoq, biror narsaga aqli yetmoq. -
3 innocent
-enteI adj.1. beayb, begunoh, aybsiz, gunohsiz, aybi, gunohi yo‘q, oq2. aybsiz, gunohsiz, begunoh, oq, jinoyati yo‘q3. zarar, ziyon yetkazmaydigan, zararsiz, beziyon, bezarar, ranjitmaydigan, xafa qilmaydigan, qattiq tegmaydigan, beg‘araz, beozor, yuvosh, muloyim; une plaisanterie innocente beozor hazil4. sodda, oddiy, ochiq ko‘ngil, ko‘ngilchan, soddadilII n.1. begunoh bola, go‘dak; begunoh, beayb odam2. sodda, go‘l odam, devona, tentak; faire l'innocent o‘zini go‘l qilib ko‘rsatmoq, go‘llikka solmoq. -
4 macabre
adj. o‘lim vasvasasiga oid; fig. plaisanterie macabre qaltis hazil. -
5 poivré
-éeadj.1. murch qo‘shilgan, murch solingan, murchli, achchiq2. betakalluf, qo‘pol, achchiq; une plaisanterie poivrée qo‘pol hazil. -
6 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
7 relever
I vt.1. ko‘tarmoq, o‘rnidan turgizmoq, turgizmoq; turishga yordamlashmoq, tiklamoq; un passant relève l'enfant qui est tombé sur le trottoir yo‘lovchi tratuarda yiqilib tushgan bolani turgizib qo‘ydi; le maçon a relevé le mur qui s'effondrait g‘isht teruvchi qulab tushgan devorni tikladi2. tiklamoq, ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; il nous faut relever le pays, l'économie mamlakatni, iqtisodni yuksaltirishimiz kerak; relever le moral de qqn. birovning kayfiyatini, ruhini ko‘ tarmoq3. yig‘moq, yig‘ib olmoq; professeur qui relève les cahiers daftarlarni yig‘ib olayotgan o‘qituvchi; loc. relever le défi chaqiriqni qabul qilmoq4. ko‘ tarmoq; relever la tête boshini ko‘tarmoq; relever son col, ses jupes yoqasini, ko‘ylagini ko‘tarmoq; manches relevées shimarilgan yenglar; virage relevé bir tomoni ko‘ tarilgan burilish5. ko‘ tarmoq, oshirmoq, yuqoriroq darajaga yetkazmoq; relever le niveau de vie, les salaires hayot darajasini ko‘ tarmoq, ish haqini oshirmoq; plaisanterie, film d'un niveau pas très relevé saviyasi past hazil, film6. litt. yuksaklarga ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; cet exploit le relève à ses propres yeux bu jasorat uni o‘z ko‘zi oldida yuksaltiradi7. mazasini, ta'mini oshirmoq; maza, ta'm bermoq; relever une sauce sousni achchiq qilmoq; un plat relevé ziravorlar qo‘shilgan ovqat8. litt. qochirim, piching, bo‘rttirish bilan boyitmoq; relever un récit de (par des) détails piquants hikoyani pichingli tafsilotlar bilan boyitmoq9. qayd qilmoq, belgilamoq; relever des erreurs, des fautes dans un texte matnda xato va kamchiliklarni qayd qilmoq10. e' tibor bermoq, javob qaytarmoq; cette accusation ne mérite pas d'être relevée bu ayblash javob qaytarishga ham arzimaydi; je n'ai pas voulu relever l'allusion men shamaga e' tibor ham berishni xohlamadim11. yozib, belgilab, ko‘chirib olmoq; relever une adresse, une recette de cuisine adresni, ovqat retseptini yozib, ko‘chirib olmoq; relever un compteur hisoblagichdagi sonlarni ko‘chirib, yozib olmoq12. almashtirmoq; relever une sentinelle soqchini almashtirmoq13. relever qqn. de bo‘shatmoq, o‘zgartirmoq, o‘rniga boshqasini qo‘ymoq, almashtirmoq; relever qqn. de ses fonctions biror kishini o‘z vazifasidan bo‘shatmoqII vi.1. (de) tuzalmoq, turmoq, oyoqqa turmoq; relever de maladie kasaldan turmoq2. qaram, tobe bo‘lmoq, birovning izmida bo‘lmoq; les seigneurs relevaient directement du roi hukmdorlar to‘g‘ridan-to‘g‘ri qirolga qaram edilar3. bog‘liq bo‘lmoq; une affaire qui relève du tribunal correctionnel jinoyat sudiga bog‘liq ish4. sohasiga taalluqli bo‘lmoq; cette théorie relève de la pure fantaisie bu sof fantaziya sohasiga taalluqliIII se relever vpr.1. turmoq, o‘rnidan turmoq; aider qqn. à se relever biror kishiga o‘rnidan turishga yordam bermoq2. fig. oyoqqa turmoq, tiklanmoq, qaddini rostlamoq; pays qui se relève tiklanayotgan davlat; je ne m'en relèverai jamais men endi hech qachon tiklana olmasam kerak3. yuqoriga ko‘tarilmoq, ko‘tarilmoq; les coins de sa bouche se relèvent lablarining burchaklari yuqoriga ko‘tarildi. -
8 scatologique
adj. qo‘pol, o‘rinsiz; plaisanterie scatologique qo‘pol hazil. -
9 sel
nm.1. tuz; sel gemme toshtuz; sel marin dengiz tuzi; sel de table, sel fin mayda osh tuzi; sel de cuisine osh tuzi2. tub ma'no, mag‘iz, mohiyat; une plaisanterie pleine de sel ma'nili hazil. -
10 souffrir
I vi.1. qiynalmoq, og‘rimoq, azoblanmoq; azob-uqubat chekmoq; où souffrez-vous? qayeringiz og‘riyapti? ses rhumatismes le font souffrir bod kasali uni azoblayapti; nous avons beaucoup souffert du froid biz sovuqdan juda azob chekdik; j'ai souffert pour lui expliquer le problème men unga masalani tushuntirguncha qiynalib ketdim2. zarar ko‘rmoq, ziyon ko‘rmoq, jabrlanmoq; pays qui souffre de la sécheresse qurg‘oqchilikdan jabrlanayotgan mamlakat; sa réputation en a souffert bundan uning obro‘si zarar ko‘rdiII vt.1. litt. chidamoq, boshdan kechirmoq; il ne peut pas souffrir la plaisanterie u hazilga chidamaydi; fam. je ne peux pas souffrir ce type-là! bu nusxani jinim suymaydi!2. litt. imkon, imkoniyat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; une règle qui ne souffre aucune exception hech qanday istisnoga yo‘l qo‘ymaydigan qoida; loc. souffrir le martyre, mille morts qattiq azobga qolmoq, og‘ir kunlarga qolmoq. -
11 trêve
nf.1. jangovor harakatlarni vaqtincha to‘xtatish, o‘q otishni to‘xtatib turish2. kurashni to‘xtatib turish; une trêve politique siyosiy faoliyatsizlik; faisons trêve à nos querelles janjalimizni to‘xtatib turaylik3. sans trêve to‘xtovsiz; trêve de yetarli, rosa ko‘p; trêve de plaisanterie! hazil rosa ko‘p! -
12 veine
nf.1. vena, ko‘ktomir; veine faciale yuz venasi; veine porte qopqa venasi; s'ouvrir les veines tomirini qirqmoq (o‘z joniga suiqasd qilish maqsadida); il n'a pas de sang dans les veines yuraksiz, qo‘rqoq2. tomir (yer po‘stlog‘ining birorta tog‘ jinsi bilan to‘lgan yorig‘i)3. taram-taram yo‘l, chiziq (yog‘och, marmar kabilarda)4. tomir (barglardagi)5. ilhom, qobiliyat, iste'dod; en veine de moyil, beriluvchan; en veine de plaisanterie hazilga moyil6. fig. baxt, omad, muvaffaqiyat; coup de veine omad; une veine de cocu, de pendu favqulodda, kamdan-kam keladigan omad; avoir de la veine omadi kelmoq, tolei kelmoq; se sentir en veine dimog‘i chog‘ bo‘lmoq, yaxshi kayfiyatda bo‘lmoq.
См. также в других словарях:
plaisanterie — [ plɛzɑ̃tri ] n. f. • 1538; plesanterie h. 1279; de plaisant 1 ♦ Propos destinés à faire rire, à s amuser. ⇒ blague, boutade, calembredaine, facétie, galéjade. Plaisanterie fine, piquante, légère. ⇒ badinage. Plaisanterie lourde, de mauvais goût … Encyclopédie Universelle
plaisanterie — Plaisanterie. s. f. v. Raillerie, badinerie, chose dite ou faite pour réjoüir, pour divertir. Plaisanterie ingenieuse. plaisanterie froide, mauvaise, fade, basse. il ne faut pas pousser la plaisanterie trop loin. c est un homme qui tourne tout en … Dictionnaire de l'Académie française
plaisanterie — (izg. plezanterȋ) ž DEFINICIJA glazb. u instrumentalnim suitama 18. st. čest naziv vedrog, skercoznog stavka ETIMOLOGIJA fr … Hrvatski jezični portal
PLAISANTERIE — s. f. Raillerie, badinerie, chose dite ou faite pour réjouir, pour amuser. Plaisanterie ingénieuse. Plaisanterie froide, mauvaise, fade. Plaisanterie de bon goût, de mauvais goût. Plaisanterie douce, fine, légère, piquante. Plaisanterie amère,… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
plaisanterie — (plè zan te rie) s. f. 1° Ce qui est dit ou fait pour amuser. • Il faut s appliquer avec soin dans les grandes affaires, encore plus que dans les autres, à se défendre du goût que l on trouve à la plaisanterie, RETZ Mém. t. IV, liv. V, p. 77 … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
PLAISANTERIE — n. f. Raillerie, badinerie, chose dite ou faite pour amuser. Plaisanterie fine, piquante. Plaisanterie de bon goût, de mauvais goût. Plaisanterie risquée, hasardée. Il ne faut pas tourner tout en plaisanterie. Il pousse trop loin la plaisanterie … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
plaisanterie — nf. (que l on dit), sottise, bêtise, gaudriole, histoire pour rire, blague : goguinèta (Genève, Saxel.002) ; bétyan nri (Albanais.001, Villards Thônes.028) ; fol(è)râ <folie> (001 | 002) ; china (Cordon) ; pl(y)ézantri (002 | 001b),… … Dictionnaire Français-Savoyard
Plaisanterie — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. une plaisanterie est quelque chose de plaisant, Synonyme de blague, la Plaisanterie, un roman de Milan Kundera, la Plaisanterie est un film de Jaromil… … Wikipédia en Français
Plaisanterie — Plai|san|te|rie [plɛzãtə...] die; , ...ien <aus fr. plaisanterie »Scherz, Spaß, Spott«, vgl. ↑Pläsanterie> scherzoartiger Satz in Suiten (4) des 17./18. Jh.s (Mus.) … Das große Fremdwörterbuch
plaisanterie — plaisance, plaisanterie obs. var. pleasance, pleasantry … Useful english dictionary
Plaisanterie de corps de garde — ● Plaisanterie de corps de garde très grossière … Encyclopédie Universelle