Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

(marchandises)

  • 1 aloi

    nm.
    1. proba (oltin, kumush kabilarning soflik darajasini ko‘rsatuvchi raqam)
    2. fig. sifat; de bon aloi sifati yaxshi; de mauvais aloi sifati yomon, sifati past; les marchandises de bon aloi sifati yaxshi mahsulot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aloi

  • 2 amener

    I vt.
    1. olib kelmoq, keltirmoq, boshlab olib kelmoq; amener qqn. chez qqn. à qqn. birovni birovninkiga, birov oldiga olib kelmoq; amenez votre soeur singlingizni, opangizni olib keling
    2. tashimoq, tashib kelmoq; amener des marchandises en bateau tovarlarni kemada tashib kelmoq
    3. olib bormoq yoki olib kelmoq; le taxi vous amènera directement à la gare taksi sizni to‘g‘ri vokzalga olib boradi; amener l'eau dans la ville shaharga suv keltirmoq; on a amené le courant électrique jusqu'au village qishloqqa elektr chirog‘ini olib bordilar
    4. (sur qqch) burmoq; il a amené la conversation sur son sujet favori u gapni o‘zi yoqtirgan mavzuga burib yubordi
    5. keltirib chiqarmoq, olib kelmoq; sabab bo‘lmoq; l'hiver amène des souffrances pour les sans-abri qish uysizlarga tashvish olib keladi; son métier l'amène à voyager uning kasbi uni sayohat qilishiga sabab bo‘lmoqda
    6. mar. tushirmoq; amener les voiles yelkanlarni tushirmoq
    II s'amener vpr.fam. kelmoq; tu t'amènes? kelyapsanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amener

  • 3 assortir

    I vt.
    1. saralamoq, xillamoq, tanlamoq; assortir des couleurs ranglarni xillamoq; assortir un manteau à une robe ko‘ylakka pal' to tanlamoq; assortir ses invités mehmonlarni saralamoq; être assorti à -ga xil kelmoq
    2. ta'minlamoq, ta'min qilmoq, yetkazib bermoq; assortir un magasin de toutes sortes de marchandises do‘konni turli mollar bilan ta'minlamoq
    II s'assortir vpr.
    1. bir-biriga mos kelmoq, bo‘lmoq, bir xil bo‘lmoq; uyg‘unlashmoq; ces couleurs s'assortissent bien bu ranglar birbiriga mos kelmoqda; s'assortir à qqch. biror narsaga mos, muvofiq bo‘lmoq; yopishib tushmoq; sa cravate s'assortit au complet uning galstugi kostumiga xil tushgan
    2. (de qqch) ilova qilinmoq, qo‘shilmoq; chacun de ses discours s'assortit de bons mots uning har bir nutqiga qochirim so‘zlar ilova qilinardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assortir

  • 4 avarié

    -ée
    adj. buzilgan, ishdan chiqqan, shikast yegan, shikastlangan; buzilgan, aynigan; marchandises avariées buzilgan, aynigan tovar, mahsulot; de la viande avariée aynigan go‘sht.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avarié

  • 5 bourse

    nf.
    1. hamyon, karmon; faire bourse à part alohida xo‘jalik ishini yuritmoq
    2. stipendiya
    3. sumka, qop.
    nf. birja (yirik savdo va moliya ishlariga oid muomalalar bo‘yicha vositachilik qiluvchi muassasa); bourse du travail mehnat birjasi; bourse des valeurs, bourse d'effets publics fond birjasi; bourse de marchandises mol birjasi; en bourse birjada; opération de bourse birja operatsiyasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bourse

  • 6 convoi

    nm.
    1. karvon, poyezd, sostav, eshelon, yuk tashuvchi mashinalar safi; convoi de vivres oziq-ovqatlar karvoni; convoi de marchandises tovar mol sostavi; convoi automobile yuk mashinalar safi; convoi funèbre ko‘mish marosimi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > convoi

  • 7 déballer

    vt.
    1. o‘ramni ochib qo‘ymoq, ochib ko‘rsatmoq; déballer des marchandises molni yoyib qo‘ymoq
    2. ochib ko‘rsatmoq, ko‘z-ko‘z qilmoq, ko‘rgazmaga qo‘ymoq
    3. aybiga iqror bo‘lmoq, gunohini tan olmoq, tavba qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déballer

  • 8 déclarer

    I vt.
    1. e'lon qilmoq, bayon qilmoq, bildirmoq, tantanali e'lon qilmoq; déclarer ses intentions maqsadni bayon qilmoq; déclarer ses revenus foydasi, kirim haqida ma'lumot bermoq; déclarer nul et non avenu qonuniy kuchga ega emasligini bildirmoq, bekor qilmoq; déclarer en faillite singanligini e'lon qilmoq; déclarer la guerre urush e'lon qilmoq; déclarer des valeurs, des marchandises molni olib kelish qimmatini bojxonaga bildirmoq; n'avez-vous rien à déclarer nima olib kelayotibsiz
    II se déclarer vpr.
    1. ochilib, ko‘rinib, ko‘zga tashlanib qolmoq; le feu se déclare yong‘in boshlandi; ma'lum bo‘lmoq, aks etmoq; oydin bo‘lmoq, sababi anglashilmoq, e'lon qilmoq; il s'est déclaré l'auteur de ce livre u o‘zini bu kitob muallifi deb e'lon qildi
    2. o‘z fikrini, mulohazasini aytmoq, bildirmoq, ma'lum qilmoq; le sort s'est déclaré contre lui taqdir unga qarshi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déclarer

  • 9 écoulement

    nm.
    1. oqish, oqib ketish, oqib tushish
    2. oqim, chiqish, tarqalish (kishilar haqida)
    3. sotish, savdo-sotiq, o‘tkazish, o‘tish; l'écoulement des marchandises tovarlarning sotilishi, tovarlarni sotish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écoulement

  • 10 écouler

    I vt. sotmoq, sotib yubormoq, sotib ketmoq, sotib bitirmoq, sotib bo‘lmoq, pullamoq; écouler les marchandises molni sotib bo‘lmoq; écouler les faux billets soxta qog‘oz pullarni o‘ tkazmoq, muomalaga kiritib yubormoq
    II s'écouler vpr.
    1. to‘kilmoq, quyilmoq, to‘kilib ketmoq, oqib chiqmoq, oqmoq; l'eau s'écoulait lentement du réservoir hovuzdan suv asta-sekin oqib chiqardi
    2. fig. oqib chiqmoq, otilmoq, yopirilmoq; yopirilib kirmoq, chiqmoq; les portes s'ouvrent et la foule s'écoula eshiklar ochildi va odamlar tashqariga yopirilib chiqishdi
    3. fig. o‘ tmoq, o‘ tib ketmoq, tugamoq, tezda o‘ tib ketmoq (vaqt haqida)
    4. sotilib ketmoq, sotilib tugamoq, ketmoq; c'est une marchandise qui s'écoule facilement bu oson sotiladigan, xaridorgir mol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écouler

  • 11 embarquer

    I vt.
    1. odam qo‘ymoq, odam chiqarmoq; yuk ortmoq (transport vositasiga); embarquer des marchandises Tovar, mollarni yuklamoq; bortga yuk ortmoq
    2. shiddatli to‘lqinga yo‘liqmoq, duchor bo‘lmoq; le bateau a embarqué kemani, palubani suv bosdi
    3. fam. hibsga olmoq; la police est venu pour l'embarquer politsiya uni olib ketmoq uchun keldi
    4. fam. o‘g‘irlab olib ketmoq; les voleurs ont embarqué tous les objets de valeur o‘g‘rilar barcha qimmatbaho narsalarni olib ketdilar
    5. fam. aralashtirmoq, tortmoq; on l'a embarqué dans une sombre affaire uni shubhali ishga tortdilar
    II vi.
    1. o‘ tirmoq, chiqmoq, minmoq (transport vositalariga)
    2. palubadan oshib kirmoq (to‘lqin haqida)
    III s'embarquer vt.
    1. kemaga o‘ tirmoq, kemaga chiqmoq; ils se sont embarqués hier pour le Maroc ular kecha kemaga o‘ tirib Marokashga jo‘nab ketdilar
    2. biror shubhali ishga aralashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embarquer

  • 12 entrer

    I vi. kirmoq, ichkariga kirmoq; entrer dans une maison uyga kirmoq
    2. o‘qishga yoki ishga kirmoq; entrer à l'université universitetga o‘qishga kirmoq
    3. qo‘shilmoq, aralashmoq, qatnashmoq; entrer dans un complot fitnaga qo‘shilmoq
    4. qo‘shilmoq, birikmoq, tarkibiga kirmoq
    5. entrer en colère jahli chiqmoq; entrer en détail diqqat bilan o‘rganmoq, kuzatmoq
    II vt.
    1. kiritmoq, olib kirmoq; entrer des marchandises tovar olib kirmoq
    2. botirmoq, suqmoq; il lui entrait ses ongles dans la main uning qo‘liga tirnoqlarini botirar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entrer

  • 13 envoyer

    I vt.
    1. yubormoq, jo‘natmoq; envoyer un enfant à l'école bolani maktabga yubormoq; envoyer une lettre xat jo‘natmoq; envoyer chercher qqn.qqch. biror kimsani, narsani olib kelishga jo‘natmoq; envoyez-moi un dictionnaire menga bir lug‘at yuboring; le ministre a envoyé en mission deux spécialistes vazirlik ikki mutaxassisni xizmat safariga jo‘natdi; envoyer qqn. à la mort biror kimsani o‘ limga yubormoq; envoyer qqn. dans l'autre monde biror kimsani narigi dunyoga jo‘natmoq; envoyer un télégramme telegramma jo‘natmoq
    2. oshirmoq, otmoq; envoyer une balle to‘p oshirmoq; envoyer des pierres tosh otmoq
    II s'envoyer vpr.
    1. jo‘natilmoq, yuborilmoq; ces marchandises ne peuvent pas s'envoyer par la poste bu tovarlar pochta orqali jo‘natilmaydi
    2. bir-biriga jo‘natmoq; ils s'envoient toujours une lettre au Nouvel an yangi yilda ular doim bir-biriga xat yuboradilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > envoyer

  • 14 expédier

    vt.
    1. jo‘natmoq, yubormoq; expédier des marchandises tovarlarni jo‘natmoq
    2. dr. nusxa bermoq; expédier un contrat de mariage nikoh to‘g‘risidagi shartnomadan nusxa bermoq.
    vt.
    1. bir amallab o‘zini xalos qilmoq, qutulmoq; jo‘natmoq, haydamoq, haydab yubormoq, kovushini to‘g‘rilab qo‘ymoq; expédier un importun xira mijozdan arang qutulmoq; expédier qqn. dans l'autre monde narigi dunyoga jo‘natmoq
    2. ishni qo‘l uchida bajarib tez tugatmoq, bir amallab bitirmoq, expédier son travail ishni tez tugatmoq; expédier son dîner shosha-pisha ovqatlanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > expédier

  • 15 exportable

    adj. eksport qilinadigan, chet elga chiqariladigan, eksport; des marchandises exportables eksport qilinadigan tovarlar, eksport mollar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exportable

  • 16 gare

    nf.
    1. bekat, vokzal; une gare de voyageurs yo‘lovchilar bekati; une gare de marchandises tovar stansiyasi; une gare de transit katta uzel stansiya; une gare fluviale daryo vokzali, porti; une gare maritime dengiz porti.
    intj. ehtiyot bo‘l!, o‘zingni chetga ol! gare à la peinture! ehtiyot bo‘ling, bo‘yalgan! gare à la tête! boshni ehtiyot qil! gare aux voleurs! o‘g‘rilardan ehtiyot bo‘l! sans crier gare ogohlantirmay.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gare

  • 17 livrable

    adj. eltib beriladigan (xarid qilingan buyurtmalarni); marchandises livrable à domicile uyga eltib beriladigan xaridlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > livrable

  • 18 masse

    nf.
    1. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, hajm; masse d'eau que roule un fleuve daryo suvining hajmi; masse d'air havo oqimi
    2. to‘plam, uyum, to‘p, g‘aram, tepa; masse de pierres, de cailloux tosh, shag‘al uyumi
    3. majmu, yig‘indi, borliq; pl. asosiy qism, asosiy to‘plam; colonnade qui allège la masse d'un édifice imoratning haybatini yengillashtirib turgan qator ustunlar; répartition des masses dans un tableau rasmda asosiy qismlarni joylash; mus. masse instrumentale, orchestrale, vocale cholg‘u asboblari, orkestr, vokal majmui
    4. mil. pul fondi, mablag‘, summa; dr. masse active, passive aktiv, passiv mablag‘
    5. la masse, la grande masse de ko‘pchilik, asosiy qism
    6. fam. juda ko‘p, ancha, bir talay; une masse de marchandises bir talay tovar; fam.loc. pas des masses unchalik ko‘p emas; ça t'a plu? pas des masses bu senga yoqdimi? unchalik emas
    7. to‘da, guruh, to‘p; faire masse to‘da tuzmoq
    8. omma, keng xalq ommasi; les masses laborieuses mehnatkash omma; les masses populaires keng xalq ommasi
    9. ko‘pchilik; l'opposition a fait masse contre le projet loyihaga qarshi oppozitsiya ko‘pchilikni tashkil qildi; loc. de masse ommaviy, xalqqa oid; culture de masse xalq madaniyati
    10. phys. massa; le poids est proportionnel à la masse og‘irlik massaga proporsionaldir; nombre de masse massa soni; masse critique kritik massa; masse électrique, magnétique elektr, magnit maydoni; yerga ulangan sim; mettre à la masse simni yerga ulamoq; loc.adv. en masse hammasi birgalikda, aksariyati, to‘laligicha, yoppasiga; ko‘p, ancha, ancha-muncha, allaqancha, bir talay; j'ai encore des courses et des emplettes en masse! hali allaqancha qiladigan bozor-o‘charim va sotib oladigan narsalarim bor.
    nf. katta bolg‘a, to‘qmoq; masse d'arme yoki masse gurzi, cho‘qmor; loc.fam. coup de masse gurziday musht.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masse

  • 19 mouvement

    nm.
    1. harakat; le mouvement d'un corps tananing harakati; direction d'un mouvement harakatning yo‘nalishi; force, intensité d'un mouvement harakat kuchi, tezligi; mouvement rapide, lent tez, sekin harakat
    2. harakat, qimirlash; attitudes, positions, postures, et mouvements holatlar, joylashishlar, turishlar va harakatlar; mouvements vifs, lents, aisés, maladroits dadil, sekin, yengil, qo‘pol harakatlar; un mouvement du bras, du cou, de la jambe qo‘l, bo‘yin, oyoq harakati; loc. faire un faux mouvement og‘ritadigan harakat qilmoq; mouvements de gymnastiques, de nage gimnastik, suzish harakatlari; mouvement inconscient, automatique beixtiyor, g‘ayriixtiyoriy harakat; loc. en deux temps, trois mouvements hash-pash deguncha; le mouvement harakatchanlik; aimer le mouvement harakatchanlikni yaxshi ko‘rmoq
    3. harakat, joyini o‘zgartirish, ko‘chib yurish; le mouvement d'une foule olomonning ko‘chib yurishi; le mouvement des avions sur un aérodrome samolyotlarning ayerodromdagi harakati; mouvements de marchandises tovarlar harakati; il y a du mouvement dans cette ville bu shaharda jonlanish bor; mouvements de troupes harbiy qismlarning harakatlari
    4. en mouvement harakatga, harakatda; mettre un mécanisme en mouvement biror mexanizmni harakatga keltirmoq; toute la maison est en mouvement butun uy harakatda
    5. jon, jonlilik; il y a du mouvement dans ce film bu filmda jonlilik bor
    6. mus. marom, maqom
    7. notekislik, baland-pastlik; mouvement de terrain yerning baland-pastligi
    8. techn. harakat, yurish; mouvement d'horlogerie soat mexanizmlarining yurishi
    9. kechinmalar, tuyg‘ular, ehtiroslar; litt. les mouvements de l'âme, du coeur qalb, yurak kechinmalari, junbushi; mouvements intérieurs ichki kechinmalar; loc. un bon mouvement yaxshi ish, qiliq; mouvements divers katta ta'sir
    10. ijtimoiy tuzimdagi o‘zgarishlar, harakatlar; le parti du mouvement harakat partiyasi; fam. être dans le mouvement urf bo‘ lgan g‘oyalarga ergashmoq
    11. kollektiv harakatlar; mouvement révolutionnaire, syndical revolutsion, kasabachilar harakatlari; mouvement littéraire, artistique adabiy, ba'diy harakatlar
    12. o‘zgarish; mouvements de la population aholining o‘zgarishi; mouvements des prix narx-navoning o‘zgarishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mouvement

  • 20 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

См. также в других словарях:

  • Marchandises — Marchandise Une marchandise est un produit de l activité humaine, direct ou indirect, essentiellement déterminé à être un support à la forme d échange qu on nomme achat (ou corrélativement, vente). Cet échange s opère au moyen de la marchandise… …   Wikipédia en Français

  • Marchandises de tonnelage — ● Marchandises de tonnelage marchandises qu on met en tonneaux …   Encyclopédie Universelle

  • marchandises de la pharmacie vétérinaire — veterinarijos vaistinių prekės statusas Aprobuotas sritis veterinarinės paskirties produktai apibrėžtis Prekės, išskyrus veterinarinius vaistus, kuriomis leidžiama prekiauti veterinarijos vaistinėse. atitikmenys: angl. veterinary pharmacy items… …   Lithuanian dictionary (lietuvių žodynas)

  • Transport routier de marchandises — Attente des routiers à la frontière de Tambo Quemado, entre le Chili et la Bolivie Un transporteur routier de marchandises (ou voiturier) est une entreprise commerciale spécialisée dans le transport de marchandises. Il exerce, dans la plupart des …   Wikipédia en Français

  • Transporteur routier de marchandises — Transport routier de marchandises Un transporteur routier de marchandises (ou voiturier) est une entreprise commerciale spécialisée dans le transport de marchandises. Il exerce, dans la plupart des pays une profession réglementée. En France, le… …   Wikipédia en Français

  • Transport de marchandises — Le transport de marchandises, ou fret, est une activité économique réglementée, à la fois au niveau d un pays et au niveau international. Sommaire 1 Définition 2 Historique et importance 3 Réglementation …   Wikipédia en Français

  • Permis remorque + vehicule de marchandises — Formation en transport routier La formation en transport routier est un cours donné par une école spécialisée en véhicules lourds dans le but d obtenir un permis de conduire pour manoeuvrer des camions, des tracteur routier, et des autobus. Il… …   Wikipédia en Français

  • Permis remorque + véhicule de marchandises — Formation en transport routier La formation en transport routier est un cours donné par une école spécialisée en véhicules lourds dans le but d obtenir un permis de conduire pour manoeuvrer des camions, des tracteur routier, et des autobus. Il… …   Wikipédia en Français

  • Gare de marchandises — Gare ferroviaire La gare moderne de Liège par Santiago Calatrava …   Wikipédia en Français

  • Accord Européen Relatif Au Transport International Des Marchandises Dangereuses Par Route — L Accord européen relatif au transport international des marchandises Dangereuses par Route (ADR), fait à Genève le 30 septembre 1957 sous l égide de la Commission Economique des Nations Unies pour l Europe, est entré en vigueur le… …   Wikipédia en Français

  • Accord europeen relatif au transport international des marchandises dangereuses par route — Accord européen relatif au transport international des marchandises dangereuses par route L Accord européen relatif au transport international des marchandises Dangereuses par Route (ADR), fait à Genève le 30 septembre 1957 sous l égide …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»