-
1 franchir
vt.1. kesib o‘ tmoq, yorib o‘ tmoq, suzib o‘ tmoq, sakrab o‘tmoq; franchir un fleuve daryoni suzib o‘ tmoq; franchir les limites, franchir les bornes chegaradan o‘ tmoq, chiqmoq; franchir le seuil ostonadan hatlab o‘tmoq; franchir la frontière chegarani kesib, buzib o‘ tmoq2. fig. bartaraf qilmoq, yengmoq; franchir les obstacles to‘siqlarni yengmoq; franchir le pas nimanidir qilishga jasurlik qilmoq. -
2 mur
nm.1. devor; bâtir, élever, abattre un mure devor urmoq, qurmoq, buzmoq; fermer de murs devor bilan o‘ramoq; un vieux mur croulant nurayotgan eski devor; il est arrivé dans nos murs u bizning shaharga keldi2. devorning ichki qismi; mettre des tableaux aux murs rasmlarni devorga osmoq; horaire affiché au mur devorga osilgan jadval; loc. entre quatre murs to‘rt devor ichida yashamoq3. loc. raser les murs devorga yopishib olmoq; sauter, faire le mur so‘roqsiz tashlab ketmoq (xizmat joyini); se cogner, se taper la tête contre les murs noumid bo‘lmoq, tarvuzi qo‘ltig‘idan tushmoq; mettre qqn. au pied du mur birovni iskanjaga, qiyinMÛR MUSIQUE qistovga olmoq, bo‘g‘otga qismoq, fosh qilmoq4. fig. devor, to‘siq, g‘ov; un mur d'incompréhension o‘zaro tushunmaslik to‘sig‘i; se heurter à un mur g‘ovga duch kelmoq5. le mur du son tovush tezligi; franchir le mur du son tovush tezligidan o‘ tmoq6. foot. jonli devor; l'arbitre a fait reculer le mur à distance réglementaire hakam jonli devorni kerakli masofaga jildirdi. -
3 pas
nm.inv.1. qadam, odim; loc. revenir sur ses pas orqasiga qaytmoq2. faux pas toyish, toyib ketish, qoqilish, qoqilib ketish; fig. xato, xato ish, xatolik3. iz; des pas dans la neige qordagi izlar4. qadam; c'est à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam5. qadam; qadam qo‘yish, qadamlash, yurish; allonger, ralentir le pas qadamini tezlatmoq, sekinlatmoq; loc. j'y vais de ce pas men ketdim (kutgani vaqtim yo‘q); au pas qadamlab, qadam tashlab; aller, avancer au pas qadam tashlab yurmoq, qadam tashlab bormoq; au pas de gymnastique, au pas de course yugurib, chopib; mil. marcher au pas baravar qadam tashlamoq; loc. mettre qqn. au pas birovni bo‘ysundirmoq, jilovlamoq6. pa (raqsda); esquisser un pas de tango tango pasini qilmoq; pas de deux pa-de-de7. yurish, qadam tashlash (hayvon)8. o‘ tish; loc. prendre le pas sur qqn. biron kishidan o‘tib ketmoq; céder le pas à qqn. biror kishini oldinga o‘tkazib yubormoq9. tor o‘tish joyi; géog. bo‘g‘oz; franchir le pas bo‘g‘ izdan o‘ tmoq; le pas de Calais Pa de Kale bo‘g‘ozi10. loc. se tirer, sortir d'un mauvais pas og‘ir, mushkul sharoitdan qutulmoq, chiqmoq11. le pas de la porte ostona; loc. pas de porte savdo fondiga kirish uchun arendatorga to‘lanadigan badal12. techn. qadam (biror mexanizm yoki detalning muayyan yo‘nalishda siljish masofasi); un pas de vis burama mixning bir aylanishdagi harakati.adv.1. fe'lning inkori: je ne parle pas men gapirmayapman; je ne vous ai pas vu men sizni ko‘rmadim; il espère ne pas le rencontrer u uni uchratmaslikka umid qiladi; il n'est pas encore arrivé u hali kelmadi; ce n'est pas tellement difficile bu shunchalik qiyin emas; loc. ce n'est pas que ce n'est pas qu'il ait peur, mais bu uning qo‘rqqanidan emas, balki2. qisqartma (javob, undov); non pas yo‘q; pas de chance! omad kelmadi! pourquoi pas? nima uchun yo‘q, nega shunday bo‘lmasin? ils viennent ou pas? ular kelishadimi yoki yo‘q? pas un hech biri; il est paresseux comme pas un u hammasidan ham dangasaroq3. une femme pas sérieuse jiddiy bo‘lmagan xotin4. fam. pleure pas! yig‘ lama! on sait pas bilmayman; on ose pas jur'at qilolmayman; je veux pas xohlamayman. -
4 porte
nf.1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi3. dara4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri.
См. также в других словарях:
franchir — [ frɑ̃ʃir ] v. tr. <conjug. : 2> • 1130 « affranchir »; de 2. franc I ♦ Mar. Franchir une pompe, la rendre franche (après avoir pompé toute l eau de la cale). II ♦ 1 ♦ (XIVe) Passer par dessus (un obstacle), en sautant, en gravissant, etc.… … Encyclopédie Universelle
franchir — Franchir. v. a. Sauter franc. Passer en sautant par dessus. Franchir un fossé. franchir une barriere. On dit, Franchir un saut, pour dire, Faire un saut leger & vigoureux. Franchir, signifie aussi Passer vigoureusement, hardiment, des lieux, des… … Dictionnaire de l'Académie française
franchir — Franchir, act. acut. Est proprement faire franc, quitte et libre d aucune servitude et charge, E seruo liberum facere. Comme en l epitaphe du Roy Hlovis, en l Eglise Sainte Geneviefve du mont à Paris: Cestuy institua Paris chef de son Royaume,… … Thresor de la langue françoyse
franchir — (fran chir) v. a. 1° Traverser résolûment, franchement, des passages difficiles, de grands espaces. Franchir un détroit. Franchir les murs. • Je voudrais déjà voir tes troupes couronnées D un pas victorieux franchir les Pyrénées, CORN. Hor. I … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
FRANCHIR — v. a. Sauter franc, passer en sautant par dessus quelque chose. Franchir un fossé. Franchir une barrière. Fig. et fam., Franchir le pas, Se décider à faire une chose, après avoir longtemps hésité. Il a balancé longtemps à se marier ; enfin, il a… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
FRANCHIR — v. tr. Passer au delà d’un obstacle. Franchir un fossé. Franchir une barrière. Franchir une haie. Franchir les limites, franchir les bornes, Passer au delà des bornes. Fig., Franchir les bornes du devoir, de la pudeur, de la modestie, etc. Les… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
franchir — vt. passâ <passer> (Albanais.001) ; travarsâ <traverser> (001, Villards Thônes.028b), travèssâ (028a) ; franchi gv.3 (Montendry), franshi (028, Arvillard.228b), frinshi (228a). A1) franchir, enjamber, passer (par dessus) : kanbâ (001 … Dictionnaire Français-Savoyard
Franchir le Rubicon — Rubicon Pour les articles homonymes, voir Rubicon (homonymie). Rubicon … Wikipédia en Français
franchir — Baiser … Le nouveau dictionnaire complet du jargon de l'argot
Stratégies pour franchir la barrière hémato-encéphalique — Traduction à relire … Wikipédia en Français
Doubler, franchir, etc., le cap de quelque chose — ● Doubler, franchir, etc., le cap de quelque chose franchir, dépasser un point critique, une limite, un seuil significatif … Encyclopédie Universelle