Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(en+passant

  • 1 passant

    -ante
    adj. serqatnov; une rue passante serqatnov ko‘cha.
    -ante
    n. o‘tkinchi, yo‘lovchi; le camelot interpellait les passants sotuvchi o‘tkinchilarni chaqirar edi.
    nm. ilmoq; les passants d'une ceinture kamar o‘tkaziladigan ilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passant

  • 2 agresser

    vt. hujum qilmoq, tajovuz qilmoq; agresser un passant yo‘lovchi, o‘ tkinchiga hujum qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > agresser

  • 3 arrêter

    I vt.
    1. to‘xtatmoq, ushlab qolmoq; arrêter un passant yo‘lovchini to‘xtatmoq
    2. bo‘lmoq, bo‘lib qo‘ymoq, to‘xtatib qolmoq; arrêter un complot fitnani to‘xtatib qolmoq
    3. qamamoq, hibsga olmoq
    4. belgilamoq, tayinlamoq; arrêter le jour d'un rendez-vous uchrashuv kunini belgilamoq
    II vi. to‘xtamoq; dites au chauffeur d'arrêter haydovchiga to‘xtatishini ayting; il n'arrête pas de travailler u ishlashdan, ishdan to‘xtamayapti, u to‘xtamay ishlayapti
    III s'arrêter vpr.
    1. to‘xtamoq, to‘xtab qolmoq; la voiture s'est arrêtée mashina to‘xtadi
    2. qolmoq, to‘xtab qolmoq, to‘xtab qolib ketmoq; s'arrêter quelques jours à Paris Parijda bir necha kun qolmoq
    3. tugamoq, tinmoq; le bruit s'arrête shovqin tindi
    4. to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq, diqqatini jalb qilmoq; s'arrêter sur une question biror masala ustida to‘xtalmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrêter

  • 4 cueillir

    vt.
    1. yig‘moq, termoq, to‘plamoq, chaqirmoq, uzmoq, yulmoq; cueillir des lauriers erishilgan g‘alabaning rohatini ko‘rmoq; cueillir un baiser bo‘sa olmoq
    2. fam. terib olmoq, yig‘ib, yig‘ishtirib qo‘ymoq; yo‘lyo‘ lakay terib olmoq; en passant, je vous cueille chez vous yo‘l-yo‘lakay siznikiga kirib o‘ taman
    3. fam. o‘ tkazmoq, qamab qo‘ymoq, ushlab, tutib turmoq; cueillir un voleur o‘g‘rini ushlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cueillir

  • 5 dire

    I vt.
    1. gapirmoq, aytmoq, bayon qilmoq, bildirmoq; o‘qimoq; dire dans le dos orqasidan gapirmoq; dire en face yuziga aytmoq; dire son opinion fikrini bayon etmoq; dire à qqn. son fait, dire à qqn. ses quatre vérités haqiqatni yuzaga aytmoq, koyimoq, urishmoq; dire sa joie xursandchiligini izhor qilmoq; dire du bien, du mal de qqn. yaxshi, yomon fikr bildirmoq; il faut en dire autant shuni bu to‘g‘rida ham bildirish kerak; il n'y a pas à dire hech narsa deyolmaysan; pour ainsi dire mumkin bo‘lsa, shunday deyish lozim; sans mot dire bir so‘z demasdan; à vrai dire, à dire vrai loc.adv. haqiqatni aytganda; à vous dire vrai vijdonan sizga aytaman; on dit gapirayotibdilar, shunday gaplar yuribdi; il est dit deyilgan, aytilgan; c'est tout dire bu bilan hammasi aytildi; soit dit en passant shunchaki bayon qilib, o‘rnida aytib; ceci dit shundan kelib chiqib; c'est vite, bientôt dit bu aytishga oson; proprement dit aslini olganda; autrement dit boshqacha aytganda; entre nous soit dit o‘rtamizda aytilgan bo‘lsin; c'est dit hal bo‘ldi; c'est pas dit hali bir narsa deyish qiyin; vous m'en direz des nouvelles hali ko‘rasiz, ishonch hosil qilasiz; cet entrefilet en dit long bu maqola hali ko‘p narsalarni bayon qiladi; cela ne me dit rien bu menga qiziqarli emas, bu menga hech narsani anglatmaydi; pour mieu dire, tout dire yaxshisi; et dire que qarang, a! dites donc! quloq soling! nima gap! yana nima! on dirait shu singari, baayni, huddi; dire la bonne aventure kelajagini aytib bermoq, gol ochmoq, karomat qilmoq; vouloir dire bildirmoq, ifodalamoq; cela veut dire shuni bildiradi; cela va sans dire o‘z-o‘zidan ma'lum; si le coeur vous en dit agar siz shunday istasangiz; qu'est-ce à dire? bu nimani bildiradi? bu nima o‘zi? loc.conj. c'est à dire binobarin
    2. buyurmoq, amr qilmoq; on vous dit de cesser sizga aytayotibdi, to‘xtating!
    II se dire vpr.
    1. so‘z yuritilmoq, so‘zlanmoq, gapirilmoq, aytilmoq, deyilmoq, bahs qilinmoq, bayon etilmoq
    2. o‘zini tanitmoq, o‘z nomini aytmoq.
    nm. arz, arzu hol, ariza, arznoma; dire d'expert ekspert xulosasi; au dire de aytishlaricha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dire

  • 6 lequel

    -laquelle, lesquels, lesquelles
    I pron.rel.litt. qaysiki; un de ses parents, lequel l'a aidé unga yordam bergan qarindoshlaridan biri; la personne à laquelle vous venez de parler hozirgina siz gapirgan odam; il rencontra plusieurs parents, parmi lesquels son cousin Jean u ko‘p qarindoshlarini va ular orasida amakivachchasi Janni ham uchratdi; litt. nisbiy sifat vous serez peut-être absent, auquel cas vous me préviendrez balki siz yo‘q bo‘larsiz, unday holda, taqdirda siz meni ogohlantirib qo‘yasiz
    II pron.intr. qaysinisi? demandez à un passant, n'importe lequel qaysinisi bo‘lsa ham duch kelgan yo‘lovchidan so‘rang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lequel

  • 7 piton

    nm.
    1. qayrilma qoziq, ilgak, zanjir; cadenas passant dans deux pitons ikkita ilgakka o‘tkazilgan qulf; planter une tente avec des pitons chodirni qayrilma qoziqlar yordamida o‘rnatmoq
    2. cho‘qqi; piton rocheux qoyali cho‘qqi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piton

  • 8 relever

    I vt.
    1. ko‘tarmoq, o‘rnidan turgizmoq, turgizmoq; turishga yordamlashmoq, tiklamoq; un passant relève l'enfant qui est tombé sur le trottoir yo‘lovchi tratuarda yiqilib tushgan bolani turgizib qo‘ydi; le maçon a relevé le mur qui s'effondrait g‘isht teruvchi qulab tushgan devorni tikladi
    2. tiklamoq, ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; il nous faut relever le pays, l'économie mamlakatni, iqtisodni yuksaltirishimiz kerak; relever le moral de qqn. birovning kayfiyatini, ruhini ko‘ tarmoq
    3. yig‘moq, yig‘ib olmoq; professeur qui relève les cahiers daftarlarni yig‘ib olayotgan o‘qituvchi; loc. relever le défi chaqiriqni qabul qilmoq
    4. ko‘ tarmoq; relever la tête boshini ko‘tarmoq; relever son col, ses jupes yoqasini, ko‘ylagini ko‘tarmoq; manches relevées shimarilgan yenglar; virage relevé bir tomoni ko‘ tarilgan burilish
    5. ko‘ tarmoq, oshirmoq, yuqoriroq darajaga yetkazmoq; relever le niveau de vie, les salaires hayot darajasini ko‘ tarmoq, ish haqini oshirmoq; plaisanterie, film d'un niveau pas très relevé saviyasi past hazil, film
    6. litt. yuksaklarga ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; cet exploit le relève à ses propres yeux bu jasorat uni o‘z ko‘zi oldida yuksaltiradi
    7. mazasini, ta'mini oshirmoq; maza, ta'm bermoq; relever une sauce sousni achchiq qilmoq; un plat relevé ziravorlar qo‘shilgan ovqat
    8. litt. qochirim, piching, bo‘rttirish bilan boyitmoq; relever un récit de (par des) détails piquants hikoyani pichingli tafsilotlar bilan boyitmoq
    9. qayd qilmoq, belgilamoq; relever des erreurs, des fautes dans un texte matnda xato va kamchiliklarni qayd qilmoq
    10. e' tibor bermoq, javob qaytarmoq; cette accusation ne mérite pas d'être relevée bu ayblash javob qaytarishga ham arzimaydi; je n'ai pas voulu relever l'allusion men shamaga e' tibor ham berishni xohlamadim
    11. yozib, belgilab, ko‘chirib olmoq; relever une adresse, une recette de cuisine adresni, ovqat retseptini yozib, ko‘chirib olmoq; relever un compteur hisoblagichdagi sonlarni ko‘chirib, yozib olmoq
    12. almashtirmoq; relever une sentinelle soqchini almashtirmoq
    13. relever qqn. de bo‘shatmoq, o‘zgartirmoq, o‘rniga boshqasini qo‘ymoq, almashtirmoq; relever qqn. de ses fonctions biror kishini o‘z vazifasidan bo‘shatmoq
    II vi.
    1. (de) tuzalmoq, turmoq, oyoqqa turmoq; relever de maladie kasaldan turmoq
    2. qaram, tobe bo‘lmoq, birovning izmida bo‘lmoq; les seigneurs relevaient directement du roi hukmdorlar to‘g‘ridan-to‘g‘ri qirolga qaram edilar
    3. bog‘liq bo‘lmoq; une affaire qui relève du tribunal correctionnel jinoyat sudiga bog‘liq ish
    4. sohasiga taalluqli bo‘lmoq; cette théorie relève de la pure fantaisie bu sof fantaziya sohasiga taalluqli
    III se relever vpr.
    1. turmoq, o‘rnidan turmoq; aider qqn. à se relever biror kishiga o‘rnidan turishga yordam bermoq
    2. fig. oyoqqa turmoq, tiklanmoq, qaddini rostlamoq; pays qui se relève tiklanayotgan davlat; je ne m'en relèverai jamais men endi hech qachon tiklana olmasam kerak
    3. yuqoriga ko‘tarilmoq, ko‘tarilmoq; les coins de sa bouche se relèvent lablarining burchaklari yuqoriga ko‘tarildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relever

  • 9 ronce

    nf.
    1. maymunjon, parmanchak; un buisson de ronces maymunjonzor
    2. tikanli shox, tikanli buta; s'égratigner en passant dans des ronces tikanli butazordan o‘ tayotib o‘zini tirnab olmoq
    3. butoq, daraxtning butoqli joyi; meuble en ronce de noyer daraxtning butoqli joyidan qilingan mebel.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ronce

См. также в других словарях:

  • passant — passant, ante [ pasɑ̃, ɑ̃t ] adj. et n. • XIIe « qui sert de passage, où l on a le droit de passer »; de passer I ♦ Adj. 1 ♦ (1538) Où il passe beaucoup de gens, de véhicules. ⇒ animé, fréquenté, passager. Une rue très passante. « L endroit est… …   Encyclopédie Universelle

  • passant — passant, ante (pâ san, san t ) adj. 1°   Qui passe.    Terme de blason. Animaux passants, animaux qui sont représentés marchant sur leurs quatre pieds. •   Les armes de Laval sont de gueules à un léopard passant d or, SAINT SIMON 463, 22. 2°   Où …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • passant — Passant, m. acut. Est dit celuy qui fait chemin en quelque contrée, Viator. Passants, Commeantes. Bud. Ainsi dits, par ce qu ils n arrestent que pour hosteller et heberger sans plus, et vont tirant pays tant qu ils soient où ils ont à faire… …   Thresor de la langue françoyse

  • Passant — may refer to:* In heraldry, an attitude (Attitude (heraldry)#Passant). * The en passant chess move of a pawn * A transverse shoulder strap on a military uniform, originally to attach epaulettesee also* En passant (disambiguation) …   Wikipedia

  • Passant — Pas sant, a. [F., p. pr. of passer. See {Pass}, v. i.] 1. Passing from one to another; in circulation; current. [Obs.] [1913 Webster] Many opinions are passant. Sir T. Browne. [1913 Webster] 2. Curs?ry, careless. [Obs.] [1913 Webster] On a… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • passant — [pas′ənt] adj. [ME (only in sense “excelling, passing”) < OFr < prp. of passer,PASS2] Heraldry walking with the head forward and the forepaw farther from the viewer raised [a lion passant] …   English World dictionary

  • Passánt — (franz.), Durch reisender …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Passánt — (frz.), Durchreisender …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Passant(in) — Passant(in) …   Deutsch Wörterbuch

  • Passant — Passant …   Deutsch Wörterbuch

  • passant — I. Passant, [pass]ante. adj. v. Il n a guere d usage qu en ces phrases. Chemin passant, ruë passante, Qui signifient un Chemin public où tout le monde a droit de passer, ou par lequel il passe bien du monde, une ruë où il passe beaucoup de monde …   Dictionnaire de l'Académie française

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»