Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(autour+de

  • 1 autour

    adv. atrof, tevarak-atrof; tout autour rien ne pousse atrofda hech narsa o‘smaydi; le Soleil est au centre et la Terre tourne autour Quyosh markazda, Yer esa uning atrofida aylanadi; loc.prép. autour de atrofiga, atrofida; tevaragidagi; tevaragiga; construire un mur autour d'un parc park atrofiga devor qurmoq; parkni devor bilan o‘ramoq; être autour de atrofida bo‘lmoq; il a autour de cinquante ans u ellik yoshlar atrofida.
    nm. qirg‘iy, qarchig‘ay.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > autour

  • 2 apparent

    -ente
    adj.
    1. aniq, oshkora, ochiq-oydin, ko‘rinib turgan; porter un insigne d'une manière apparente ordenni oshkora taqmoq, taqib yurmoq
    2. aniq, shubhasiz; ayon, o‘z-o‘zidan ko‘rinib turgan; sans cause apparente hech qanday sababsiz; yaqqol ko‘rinib turgan sababsiz
    3. yuzaki, sirtdan ko‘rinadigan; faqat ko‘rinishidagi, bo‘lib ko‘rinadigan, tuyuladigan, zohiriy; soxta, yolg‘on, yolg‘ondakam; le mouvement apparent du Soleil autour de la Terre Quyoshning Yer atrofida sodir bo‘layotganday ko‘rinadigan, tuyuladigan harakati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > apparent

  • 3 écharpe

    nf.
    1. nishon, belgi (yelka orqali yoki belga bog‘lanadigan mansabni bildiradigan lenta); écharpe tricolore du maire mer mansabini ko‘rsatuvchi uch, xil rangli nishon, tasma
    2. sharf, bo‘yinbog‘; il fait froid, mets une écharpe autour du cou tashqari sovuq, bo‘yninga sharf o‘rab ol; loc.adv. en écharpe osib qo‘yilgan (bo‘yinga); yondan, yon tomondan; qiyalab, qiyasiga, burchakma-burchak; bras en écharpe bo‘yinga osib qo‘yilgan, mayib qo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écharpe

  • 4 élever

    vt.
    1. ko‘tarmoq, baland qilmoq; yashirmoq
    2. ko‘ tarmoq, qurmoq, solmoq, barpo qilmoq, yaratmoq; élever une maison uy qurmoq; élever un mur autour d'un jardin bog‘ atrofini devor bilan o‘ramoq; élever un monument aux victimes de la guerre urush qurbonlari xotirasiga monument o‘rnatmoq
    3. ko‘ tarilish, baland qilish, balandlatish (ovoz, ohang haqida)
    5. ko‘ tarilmoq, oshirmoq (narx-navo haqida); élever le taux de l'intérêt foyda miqdorini oshirmoq; élever le niveau de vie turmush tarzini yaxshilamoq
    6. ko‘ tarmoq, oshirmoq, darajasini, martabasini oshirmoq
    7. fig. ulug‘lamoq, yuksaklikka ko‘tarilmoq; shon-sharaf keltirmoq; boyitmoq, oshirmoq; ma'naviy jihatdan yaxshilamoq, fazilatlarni oshirmoq
    8. math. darajaga ko‘ tarmoq; élever un nombre au carré sonni darajaga ko‘tarmoq
    9. e' tiroz, qarshi fikr bildirmoq, qarshilik qilmoq, qarshi chiqmoq; so‘z qaytarmoq
    10. tarbiyalamoq, tarbiya qilmoq; il faut élever la jeunesse dans le respect des traditions yoshlarni an'analarga hurmat ruhida tarbiyalamoq lozim
    11. urchitmoq; boqmoq, o‘stirmoq, parvarish qilmoq, boqib ko‘paytirmoq; élever des lapins quyon boqib, ko‘paytirmoq
    II s'élever vpr.
    1. ko‘ tarilmoq, balandlamoq; uchmoq
    2. ko‘tarilmoq, balandlamoq, oshmoq; pendant la nuit l'eau s'est élevée d'un mètre kechasi bilan, tunda suv bir metrga ko‘ tarildi; la température s'élève rapidement temperatura tez ko‘ tarilmoqda
    3. ko‘ tarilmoq, balandlamoq; eshitilmoq, yangramoq; une voix s'éleva bir ovoz yangradi; le vent s'élève shamol ko‘ tarilmoqda
    4. qad ko‘tarmoq, bo‘y cho‘zmoq; yuksalmoq, yuksalib, baland ko‘ tarilib, qad ko‘ tarib turmoq; la ville s'élève au bord du fleuve shahar daryo bo‘yida qad ko‘tarib turibdi
    5. e'tiroz bildirmoq; qarshi chiqmoq; qarshilik qilmoq; qarshi gapirmoq; bosh ko‘ tarmoq; s'élever contre l'injustice adolatsizlikka qarshi bosh ko‘ tarmoq
    6. etmoq, ko‘tarilmoq; tashkil qilmoq; mes dépenses s'élèvent à mille francs mening sarfxarajatlarim ming frankka yetdi
    7. erishmoq, muvaffaq bo‘ lmoq, qozonmoq, ma'lum muddat yoki yaxshi xizmat qilib ko‘ tarilmoq; olmoq
    8. tarbiyalanmoq, tarbiya, ta'lim-tarbiya olmoq, tarbiyalanib yetishmoq, tarbiya ko‘rmoq; une fille s'élève plus facilement qu'un garçon qiz bolani o‘g‘il bolaga nisbatan tarbiyalash osonroq
    9. boqilmoq, parvarish qilinmoq; boqib ko‘paytirilmoq, urchimoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > élever

  • 5 empresser

    vpr.
    1. tirishmoq, g‘ayrat qilmoq, intilmoq; yoqmoq, ko‘nglini topmoq; ko‘nglini topishga harakat qilmoq; il s'empresse toujours à rendre service u xizmatga har doim tayyor; ils s'empressaient autour du malade ular bemor atrofida parvona bo‘lardilar
    2. shoshmoq, shoshilmoq; je m'empresse de répondre à votre lettre xatingizga javob yozishga shoshilyapman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empresser

  • 6 entortiller

    I vt.
    1. aylantirmoq, o‘ramoq, o‘rab qo‘ymoq, o‘rab qo‘ymoq, olmoq; entortiller son cache-nez autour de son cou sharfini bo‘yniga o‘ramoq; entortiller une ficelle barmog‘ini chilvir bilan o‘ramoq
    2. o‘ramoq; o‘rab qo‘ymoq; o‘rab olmoq, bermoq; entortiller un bonbon dans du papier konfetni qog‘ozga o‘ramoq
    3. fig. gapdan adashmoq, yanglishmoq, aralashtirmoq; entortiller ses phrases so‘zidan adashmoq
    4. fig.fam. miyasini qotirib yubormoq; boshini aylantirib, gangitib qo‘ymoq; il n'a pas réussi à m'entortiller u meni gangita olmadi
    II s'entortiller vpr. chirmashib olmoq, o‘rab olmoq; il s'est entortillé dans ses couvertures u ko‘rpaga o‘ralib oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entortiller

  • 7 grouper

    vt. guruhlamoq, guruhlarga ajratmoq, bo‘lmoq, to‘plamoq, turkumlamoq, yig‘moq, qo‘shmoq, jipslashtirmoq, birlashtirmoq, ulamoq; se grouper to‘planmoq, to‘planib turmoq, tiqilishmoq, yig‘ilishmoq, to‘planishmoq; se grouper autour de qqn. birov atrofida jipslashishmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grouper

  • 8 lierre

    nm. pechak (chirmovuqqa o‘xshab o‘sadigan o‘simlik); le lierre grimpe autour du tronc des arbres pechak daraxt tanasiga yopishib o‘sadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lierre

  • 9 orbite

    nf. ko‘z kosasi, ko‘z chanog‘i; avoir les yeux qui sortent des orbites ko‘zlari bo‘rtib chiqqan bo‘lmoq.
    nm.
    1. orbita (samoviy jismlarning harakat yo‘li); la terre parcourt son orbite autour du soleil en 365 jours 6 h. 9 nm. yer o‘zining quyosh atrofidagi orbitasini 365 kun 6 soat 9 minutda bosib o‘tadi; mettre, placer un engin spatial sur orbite kosmik raketani orbitaga chiqarmoq
    2. ta'sir doirasi, muhit; attirer, entraîner qqn. dans son orbite biror kishini o‘z muhitiga tortmoq, o‘z ta'siriga olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > orbite

  • 10 pot

    nm.
    1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq
    2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq
    3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq
    4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti
    5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda
    6. qimor dov, ganak, tikilgan pul
    7. vulg. ket, orqa
    8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pot

  • 11 ranger

    I vt.
    1. o‘z joyiga tartib bilan terib, taxlab, qo‘yib qo‘ymoq; ranger ses affaires narsalarini tartibga solib qo‘ymoq; mots rangés par ordre alphabétique alifbo tartibi bo‘yicha joylashtirilgan so‘zlar
    2. qatoriga, safiga qo‘shmoq; cet auteur est à ranger parmi les classiques bu avtor klassiklar qatorida
    3. chetga, yo‘lning chetiga olib, qo‘yib qo‘ymoq; ranger sa voiture sur le bas-côté o‘z mashinasini yo‘lning yoqasiga to‘xtatib qo‘ymoq
    II se ranger vpr.
    1. joylashmoq, o‘ tirmoq; se ranger autour d'une table stol atrofiga o‘ tirmoq
    2. tizilmoq, qatorga turmoq; rangez-vous par trois uchtadan bo‘lib qatorga turing!
    3. o‘zini chetga olmoq, chetga chiqib turmoq; le taxi se rangea contre le trottoir taksi trotuar tomonga chiqib turdi; loc. se ranger du côté de qqn. biror kishining yonini olmoq, biror kishi tomonida bo‘lmoq; se ranger à l'avis de qqn. biror kishining fikriga qo‘shilmoq
    4. og‘ir, vazmin, bosiq bo‘lib qolmoq; o‘zini tiyib olmoq, aqli kirmoq, quyilmoq; elle a fini par se ranger oxiri u o‘zini tiyib oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ranger

  • 12 rond

    -ronde
    I adj.
    1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar
    2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq
    3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha
    4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi
    5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam
    6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast edi
    II adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayapti
    III nm.
    1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik
    2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak
    3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa
    4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rond

  • 13 sauve-qui-peut

    nm.inv.
    1. qochib qol, joningni saqla; des “sauve-quipeut!” éclatent tout autour har tomondan “qochib qol” degan qichqiriqlar yangray boshladi
    2. sarosima, sarosimalik, vahima, hayajon, dahshat; à l'annonce de l'incendie, ça a été le sauve-qui-peut général yong‘in e'lon qilinganda, hamma har tarafga qochaboshladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sauve-qui-peut

  • 14 selon

    prép. biror narsaga muvofiq, binoan, ko‘ra; biror narsa yuzasidan, bo‘yicha; faire qqch. selon les règles biror narsani qonunga ko‘ra bajarmoq; la Terre tourne autour du soleil selon une orbite elliptique yer quyosh atrofida eliptik orbita bo‘ylab harakat qiladi; à chacun selon ses mérites har kimning xizmatiga yarasha
    2. sababli, tufayli, sababdan, bo‘lgani uchun; il a fait, selon moi, une bêtise menimcha, u bo‘ lmag‘ur bir ish qilib qo‘ydi
    3. qarab, bo‘yicha, ko‘ra; c'est rapide ou lent, selon les cas sharoitga qarab, bu tez yoki sekin bo‘ ladi; son humeur change selon qu'il se sent admiré ou critiqué maqtalishi yoki tanqid qilinishiga qarab, uning kayfiyati o‘zgaradi; fam. c'est selon sharoitga qarab, balki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > selon

  • 15 tapage

    nm.
    1. shovqin-suron, to‘polon
    2. g‘alva; on a fait beaucoup de tapage autour de ce divorce bu qo‘ydi-chiqdi to‘g‘risida ko‘p g‘alva ko‘tarishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tapage

  • 16 vide

    I adj. bo‘sh, ichi bo‘sh, ichida narsasi yo‘q, quruq, po‘k, puch, havosiz; xilvat, xoli; bekor; rentrer les mains vides quppa-quruq, bo‘sh qo‘l bilan, hech narsasiz qaytib kelmoq; complètement vide bo‘m-bo‘sh; appartement vide bo‘sh, mebelsiz uy; vide de sens ma'nosiz
    II nm.
    1. bo‘shliq, bo‘sh joy; vakuum, havosiz joy; bo‘shlik; à vide loc.adv. bo‘sh, quruq, yuksiz, hech narsa ortmasdan; bekorga, behudaga, bekordanbekorga, salt; faire le vide autour de qqn. yolg‘iz qoldirmoq, odamlardan ajratib qo‘ymoq, yakkamoxov qilib qo‘ymoq
    2. ochiq joy, teshik, yoriq, tuynuk, tirqish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vide

См. также в других словарях:

  • autour de — ● autour de préposition (de à et tour) autour adverbe (de à et tour) Indique l espace environnant ou la périphérie (quelquefois renforcé par tout) : Les cultures s étendent autour du village. De la viande avec des légumes autour. Indique le… …   Encyclopédie Universelle

  • autour — 1. (ô tour) prép. qui se construit avec de. 1°   Exprime le tour de. Il y a de très belles promenades autour de la ville. Tourner autour de la montagne. •   Ce qui était autour de cette petite table, SÉV. 211. •   Ses gardes affligés Imitaient… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • autour — Autour, Qu aucuns escrivent Austour, acut. mascul. gener. Et neantmoins est nom de femelle. Et l une des trois especes d oyseaux de proye, desquelles on use en l art de fauconnerie, dont les autres deux sont l Aigle et le Faucon, et y a cinq… …   Thresor de la langue françoyse

  • autour — 1. autour [ otur ] adv. • XVe, remplace entour; de au et 3. tour 1 ♦ Loc. prép. AUTOUR DE : dans l espace qui environne qqn, qqch. ⇒ alentour, entour; amph(i) , circum , péri . Faire cercle autour de qqn, de qqch. (⇒ entourer, environner) .… …   Encyclopédie Universelle

  • Autour — Nom vernaculaire ou nom normalisé ambigu : Le terme « Autour » s applique en français à plusieurs taxons distincts. Autour …   Wikipédia en Français

  • autour — I. AUTOUR. Préposition qui sert à désigner ce qui environne. Autour de sa personne. Autour de lui. Autour de la tête. Autour du bras. Autour de la place. Autour de l Église. Roder tout autour d une maison. f♛/b] On dit proverbialement et figurém …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • AUTOUR — Préposition qui sert à marquer La situation de ce qui environne un objet, ou Le mouvement de ce qui en fait le tour. Autour de sa personne. Ils se rangèrent autour de lui. Autour de la tête. Autour du bras. Autour de la place. Autour de l église …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • AUTOUR DE — Loc. prép. qui sert à désigner les êtres ou les choses qui sont environnés par d’autres. Tout le monde s’empresse autour du malade. Il a un bandeau autour de la tête. Le cimetière est autour de l’église. AUTOUR DE indique aussi le Mouvement ou la …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • autour — I. AUTOUR. subst. m. Oiseau de proye du genre de ceux qu on nomme Oiseaux de poing. Autour passager ou de passage. tiercelet d autour. faire voler un autour. paistre un autour. l autour se peut dresser au leurre. II. Autour, Preposition, qui sert …   Dictionnaire de l'Académie française

  • AUTOUR — s. m. Oiseau de proie, du genre de ceux qu on nomme, en Fauconnerie, Oiseaux de poing. Autour passager ou de passage. Tiercelet d autour. Faire voler un autour. Paître un autour. Dresser un autour au leurre …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • AUTOUR — n. m. Oiseau de proie, du genre de ceux qu’on nomme, en Fauconnerie, Oiseaux de poing. Autour passager ou de passage. Tiercelet d’autour. Faire voler un autour. Paître un autour. Dresser un autour au leurre …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»