-
1 ARO
ARO, after receipt of order————————ARO, Air regional office————————ARO, air request officeотдел [отделение] обработки заявок на использование авиации————————ARO, air rescue operations————————ARO, Air Research And Development Command, Overseas————————ARO, Army Research Office————————ARO, Army Reserve of Officers————————ARO, Army routine order————————ARO, automatic range onlyEnglish-Russian dictionary of planing, cross-planing and slotting machines > ARO
-
2 aro
'aromReif m, Ring m, Bügel msustantivo masculino2. [servilletero] Serviettenring der5. (locución)entrar o pasar por el aro sich fügenaroaro ['aro]num1num (argolla) Ring masculino; le haré pasar por el aro (figurativo) ich werde ihn schon dazu bringen; ahora tienes que pasar por el aro (figurativo) nun musst du es durchstehen -
3 aro
ăro, āre, āvi, ātum - tr. - - [gr]gr. ἀρόω-ῶ. [st1]1 [-] labourer. - agrum arare, Cic. de Or. 2, 131: labourer un champ. - arborem arare, Col. 5, 7, 4: labourer autour d'un arbre. - litus arare, Ov. Tr. 5, 4: labourer un rivage (perdre son temps). - absol. arare mavelim quam sic amare, Plaut. Merc. 2, 3, 21: j'aimerais mieux labourer que d'aimer de cette façon. - Cincinnato aranti nuntiatum est eum dictatorem factum esse, Cic. Sen. 16, 56: Cincinnatus était en train de labourer quand on lui annonça qu'il était nommé dictateur. - cf. Cato, R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174; Hor. Ep. 1, 7, 87; Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10. [st1]2 [-] cultiver, faire valoir. - publicos agros arare, Cic. Verr. 5, 55: cultiver le domaine publique. --- cf. 3, 93; Liv. 43, 6, 3. - fundum alienum arat, Plaut. As.: il cultive un champ étranger (en parl. de qqn qui découche). [st1]3 [-] labourer, sillonner. - aequor maris arare, Virg. En. 2, 780: sillonner la plaine liquide de la mer. --- Ov. Tr. 1, 2, 76; Am. 2, 10, 33; Ov. Tr. 3, 12, 36. - arare osse campum cereum, Titin. com. 160: tracer avec un poinçon en os des sillons sur un champ de cire (= écrire avec un poinçon en os). - rugae corpus arant, Ov.: les rides sillonnent le visage. [st1]4 [-] absol. être cultivateur, faire valoir (une terre). - in Sicilia arare: être cultivateur en Sicile.* * *ăro, āre, āvi, ātum - tr. - - [gr]gr. ἀρόω-ῶ. [st1]1 [-] labourer. - agrum arare, Cic. de Or. 2, 131: labourer un champ. - arborem arare, Col. 5, 7, 4: labourer autour d'un arbre. - litus arare, Ov. Tr. 5, 4: labourer un rivage (perdre son temps). - absol. arare mavelim quam sic amare, Plaut. Merc. 2, 3, 21: j'aimerais mieux labourer que d'aimer de cette façon. - Cincinnato aranti nuntiatum est eum dictatorem factum esse, Cic. Sen. 16, 56: Cincinnatus était en train de labourer quand on lui annonça qu'il était nommé dictateur. - cf. Cato, R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174; Hor. Ep. 1, 7, 87; Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10. [st1]2 [-] cultiver, faire valoir. - publicos agros arare, Cic. Verr. 5, 55: cultiver le domaine publique. --- cf. 3, 93; Liv. 43, 6, 3. - fundum alienum arat, Plaut. As.: il cultive un champ étranger (en parl. de qqn qui découche). [st1]3 [-] labourer, sillonner. - aequor maris arare, Virg. En. 2, 780: sillonner la plaine liquide de la mer. --- Ov. Tr. 1, 2, 76; Am. 2, 10, 33; Ov. Tr. 3, 12, 36. - arare osse campum cereum, Titin. com. 160: tracer avec un poinçon en os des sillons sur un champ de cire (= écrire avec un poinçon en os). - rugae corpus arant, Ov.: les rides sillonnent le visage. [st1]4 [-] absol. être cultivateur, faire valoir (une terre). - in Sicilia arare: être cultivateur en Sicile.* * *Aro, aras, arare. Labourer la terre à la charrue.\Arare oliuetum. Colum. Cultiver les oliviers.\Arare decem medimna ex iugere. Cic. Recueillir dix muis en un arpent.\Arare in singulis iugis. Cic. Labourer à une charrue.\Aratur, Impersonale. Plin. On laboure.\Arare aequor. Virgil. Naviger sur la mer.\Arandi praeceptor. Ouid. Qui enseigne l'art de labourer. -
4 aro
aro m: aro d'Egitto v. colocasia -
5 aro
-
6 aro
aro aro, avi, atum, are пахать -
7 aro
aro, āvi, ātum, āre (ἀρόω), pflügen, ackern, I) eig.: a) vom Ackersmann und Ackervieh, m. Acc., ar. terram aut serere arbores, Varr.: ar. terram et sulcum altius imprimere, Cic.: ager non semel aratus, sed novatus et iteratus, Cic.: ager qui arari aut coli possit, non qui aratus aut cultus sit, Cic.: bildl. v. Beschreiben mit dem Schreibgriffel, gleichs. beackern, osse campum cereum, Titin. com. 160: gleichs. ackernd ziehen, cerā sulcos, Prud. perist. 9, 52: u. v. Reden, incipit alloquiis fera pectora cultor arare (zu bearbeiten), Ven. Fort. vit. S. Mart. 3, 161. – absol., arare mavelim, quam sic amare, Plaut.: numquam domum revortor, quin te in fundo conspicer fodere aut arare aut aliquid ferre denique, Ter.: nudus ara, sere nudus, Verg.: arare tauris, Hyg.: bildl. v. Schreiben mit dem Schreibgriffel, vertamus vomerem, in cera mucrone aeque aremus osseo, Atta com. 12 sq. (p. 162 R2). – Sprichw., non profecturis litora bubus aras, wendest vergebliche Mühe an, Ov. her. 5, 116; vgl. trist. 5, 4, 48: alienum fundum arat, incultum familiarem deserit, er pflügt auf fremdem Acker, läßt den eigenen unbebaut = kümmert sich um fremde Dinge, vernachlässigt die eigenen Angelegenheiten, Plaut. asin. 874. – b) v. Ländereibesitzer, bes. v. Staatsdomänenpächter, m. Acc. = beackern-, bestellen lassen, bebauen, non opinor quemquam minus esse professum, quam quantum arasset, Cic.: Falerni mille fundi iugera, Hor.: u. allg., quae homines arant, navigant, aedificant, virtuti omnia parent, alles Pflügen, Schiffen, Bauen der Menschen hängt von ihrer Tüchtigkeit ab, Sall. Cat. 2, 7.: quidquid arat impiger Apulus, erpflügt, d.i. durch Ackerbau gewinnt, Hor. carm. 3, 16, 26. – u. absol., Ackerbau treiben, vom Ackerbau leben, cives Romani, qui arant in Sicilia, d.i. die Domänenpächter (s. arātor no. I, B), Cic. Verr. 3, 11: araret, navigaret, Vopisc. Prob. 23, 3. – II) poet. übtr.: a) durchfurchen = runzelig machen, venient rugae, quae tibi corpus arent, Ov. art. am. 2, 118: aratā rugis fronte, Hier. ep. 14, 13 u. 52, 1. – b) das Meer usw. durchfurchen = durchsegeln, vastum maris aequor, Verg. Aen. 2, 780; 3, 495: latum aequor, Ov. trist. 1, 2, 76: vicinas aquas, Ov. trist. 3, 12, 36. – c) obszön, den After jmds. durchfurchen, pueros, Plaut. truc. 150.
-
8 aro
aro, āvi, ātum, āre (ἀρόω), pflügen, ackern, I) eig.: a) vom Ackersmann und Ackervieh, m. Acc., ar. terram aut serere arbores, Varr.: ar. terram et sulcum altius imprimere, Cic.: ager non semel aratus, sed novatus et iteratus, Cic.: ager qui arari aut coli possit, non qui aratus aut cultus sit, Cic.: bildl. v. Beschreiben mit dem Schreibgriffel, gleichs. beackern, osse campum cereum, Titin. com. 160: gleichs. ackernd ziehen, cerā sulcos, Prud. perist. 9, 52: u. v. Reden, incipit alloquiis fera pectora cultor arare (zu bearbeiten), Ven. Fort. vit. S. Mart. 3, 161. – absol., arare mavelim, quam sic amare, Plaut.: numquam domum revortor, quin te in fundo conspicer fodere aut arare aut aliquid ferre denique, Ter.: nudus ara, sere nudus, Verg.: arare tauris, Hyg.: bildl. v. Schreiben mit dem Schreibgriffel, vertamus vomerem, in cera mucrone aeque aremus osseo, Atta com. 12 sq. (p. 162 R2). – Sprichw., non profecturis litora bubus aras, wendest vergebliche Mühe an, Ov. her. 5, 116; vgl. trist. 5, 4, 48: alienum fundum arat, incultum familiarem deserit, er pflügt auf fremdem Acker, läßt den eigenen unbebaut = kümmert sich um fremde Dinge, vernachlässigt die eigenen Angelegenheiten, Plaut. asin. 874. – b) v. Ländereibesitzer, bes. v. Staatsdomänenpächter, m. Acc. = beackern-, bestellen lassen, bebauen, non opinor quemquam minus esse professum, quam————quantum arasset, Cic.: Falerni mille fundi iugera, Hor.: u. allg., quae homines arant, navigant, aedificant, virtuti omnia parent, alles Pflügen, Schiffen, Bauen der Menschen hängt von ihrer Tüchtigkeit ab, Sall. Cat. 2, 7.: quidquid arat impiger Apulus, erpflügt, d.i. durch Ackerbau gewinnt, Hor. carm. 3, 16, 26. – u. absol., Ackerbau treiben, vom Ackerbau leben, cives Romani, qui arant in Sicilia, d.i. die Domänenpächter (s. arator no. I, B), Cic. Verr. 3, 11: araret, navigaret, Vopisc. Prob. 23, 3. – II) poet. übtr.: a) durchfurchen = runzelig machen, venient rugae, quae tibi corpus arent, Ov. art. am. 2, 118: aratā rugis fronte, Hier. ep. 14, 13 u. 52, 1. – b) das Meer usw. durchfurchen = durchsegeln, vastum maris aequor, Verg. Aen. 2, 780; 3, 495: latum aequor, Ov. trist. 1, 2, 76: vicinas aquas, Ov. trist. 3, 12, 36. – c) obszön, den After jmds. durchfurchen, pueros, Plaut. truc. 150. -
9 arō
arō āvī, ātus, āre [2 AR-], to plough, till: terram: in fundo, T.: piger optat arare caballus (i. e. rather than carry a rider), H. — Prov.: arare litus, to waste labor, O. — In gen., to cultivate: quae homines arant, navigant, etc., i. e. success in agriculture, etc., S.: quicquid arat Apulus, obtains by cultivation, H.: in Siciliā.—Of a ship, to plough: aequor, V.: aquas, O.—Of Alecto: frontem rugis, V.* * *arare, aravi, aratus V TRANSplow, till, cultivate; produce by plowing, grow; furrow, wrinkle -
10 aro
-
11 aro
-
12 aro
ăro, āvi, ātum, 1, v. a. [cf. aroô = to plough, to till; arotron = aratrum; arotos, aroura = arvum, = Welsh ar; arotêr = arator; armentum; Goth. arjan = to plough; O. H. Germ. aran = to ear], to plough, to till.I.A.. Lit.a.Absol.:b.arare mavelim quam sic amare,
Plaut. Merc. 2, 3, 21:in fundo Fodere aut arare,
Ter. Heaut. 1, 1, 17:si quidem L. Quinctio Cincinnato aranti nuntiatum est etc.,
Cic. Sen. 16, 56:bene et tempestive arare,
Cato, R. R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174:bos est enectus arando,
Hor. Ep. 1, 7, 87:die septimo cessabis arare et metere,
Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10.—With acc.:B.arare terram,
Varr. R. R. 1, 2, 16; Ov. F. 1, 703; cf. Col. 2, 4; Pall. 2, 3, 2:ager non semel aratus, sed novatus et iteratus,
Cic. de Or. 2, 30, 131:cum terra araretur et sulcus altius esset impressus,
id. Div. 2, 23, 50:vallem arari,
Vulg. Deut. 21, 4:campum arare,
Ov. Tr. 3, 328:olivetum,
Col. 5, 9:Capuam,
Verg. G. 2, 244:Campaniam,
Prop. 4, 4, 5 et saep.—Trop1.Of a ship, to plough: aequor. Ov. Tr. 1, 2, 76; so id. Am. 2, 10, 33 Heins.; Verg. A. 2, 780; 3, 495:2.aquas,
Ov. Tr. 3, 12, 36 (cf.:sulcare aquas,
id. M. 4, 707).—Of age, to draw furrows over the body, i. e. to wrinkle:3.jam venient rugae, quae tibi corpus arent,
Ov. A. A. 2, 118.—In mal. part.:4.fundum alienum,
Plaut. As. 5, 2, 24; so id. Truc. 1, 2, 48 al.—Prov.: arare litus, for to bestow useless labor:II.non profecturis litora bobus aras,
Ov. H. 5, 116; so id. Tr. 5, 4, 48; cf. Juv. 7, 49.—In a more extended sense.A.To cultivate land, and absol. to pursue agriculture, to live by husbandry (cf. agricola and arator):B.quae homines arant, navigant, aedificant, virtuti omnia parent, i. e. in agriculturā, navigatione, etc., omnia ex virtute animi pendent,
Sall. C. 2, 7 Corte' arat Falerni mille fundi jugera, Hor. Epod. 4, 13:cives Romani, qui arant in Siciliā,
Cic. Verr. 2, 3, 5.—To gain by agriculture, to acquire by tillage:decem medimna ex jugero arare,
Cic. Verr. 2, 3, 47 (where, Zumpt, from conjecture, has received exarare into the text; so B. and K.). -
13 aro
-
14 aro
m.1 hoop.los aros olímpicos the Olympic ringsun sostén de aros an underwired bra2 earring. ( Latin American Spanish)3 rim, ring.4 arum, Indian turnip.pres.indicat.1st person singular (yo) present indicative of spanish verb: arar.* * *1 (planta) cuckoo-pint————————1 hoop, ring2 (juego) hoop3 (servilletero) serviette ring, US napkin ring4 (sortija) ring5 (pendiente) earring, sleeper\entrar/pasar por el aro to knuckle under* * *noun m.ring, hoop* * *ISM [de tonel] ring, hoop; [de rueda] rim; (=servilletero) napkin ring; And, Cono Sur (=arete) earringpl aros (=juego) quoits IISM (Bot) lords-and-ladies* * *a) (Jueg) hooppasar or entrar por el aro — ( en el circo) to jump through the hoop; ( someterse) to toe the line
b) ( pendiente) (Arg, Chi) earring; ( en forma de aro) (Esp) hooped earringc) (Ven) ( anillo) wedding ringd) ( de servilleta) napkin ring* * *= hoop.Ex. A hula hoop is a toy hoop that is twirled around the waist, limbs, or neck.* * *a) (Jueg) hooppasar or entrar por el aro — ( en el circo) to jump through the hoop; ( someterse) to toe the line
b) ( pendiente) (Arg, Chi) earring; ( en forma de aro) (Esp) hooped earringc) (Ven) ( anillo) wedding ringd) ( de servilleta) napkin ring* * *= hoop.Ex: A hula hoop is a toy hoop that is twirled around the waist, limbs, or neck.
* * *1 ( Jueg) hoop3 (en piercing) ring5 (de servilleta) napkin ringCompuesto:piston ring* * *
Del verbo arar: ( conjugate arar)
aro es:
1ª persona singular (yo) presente indicativo
aró es:
3ª persona singular (él/ella/usted) pretérito indicativo
Multiple Entries:
arar
aro
arar ( conjugate arar) verbo transitivo/intransitivo
to plow (AmE), to plough (BrE)
aro sustantivo masculinoa) (Jueg) hoop
( en forma de aro) hooped earring
arar verbo transitivo to plough, US plow
aro sustantivo masculino hoop
♦ Locuciones: pasar por el aro, to toe the line, to give in
' aro' also found in these entries:
Spanish:
pulsera
- anillo
- toallero
English:
hoop
- knuckle under
- ring
- bangle
- ear
- knuckle
- rim
- seal
* * *aro nm1. [círculo] hoop;los aros olímpicos the Olympic rings;un sostén de aros an underwired bra;pasar por el aro to knuckle underaros de cebolla onion rings2. [en gimnasia rítmica] hoop3. Tec ring4. Am [pendiente] earring;Esp [en forma de aro] hoop earring aro liso engagement ring* * *m1 hoop;entrar opasar por el aro fig fam bite the bullet, knuckle under;hacer pasar a alguien por el aro make s.o. knuckle under o toe the line2 L.Am. ( pendiente) earring* * *aro nm1) : hoop2) : napkin ring3) Arg, Chile, Uru : earring* * *aro n1. (en general) ring2. (juego) hoop -
15 aro
I.iz.1. denbora; \aro berean at the same time2. (Hist.) age; gure \aroan in our time; Berant Erdi A\aroa the Late Middle Ages; Brontze A\aroa Bronze Age; Burdin A\aroa Iron Age; Erdi A\aroa Middle Ages Edad Media; Goiz Erdi A\aroa Early Middle Ages; Informatika A\aroa Computer Age | Information Age; Metal-A\aroa Metal Age; A\aro Garaikidea Contemporary Age; A\aro Modernoa Modern Ageb. era ; Kristau A\aro Christian Era3. ( aldi egokia) ereiteko \aro time for sowing; itsas\aro time to go to sea4. ( eguraldia) weather; \aro gaitz bad weather; \aro gaizto rough weather; goiz \aro morning weather; a ze \aroa mendira joateko! what weather we have to go to the mountains!5. (Geol.) period; Kanbriar A\aroa Cambrian Period6. (B) ( asegurua) insurance; lagun\aro mutual insurance; su \aro fire insurance ; i-i \aroa kendu to cancel sb's insurance7. (B) Tek. ( metalari d.) temper; \aroa eman to temper sth8. (L) (B)II.iz.1.a. garland; lorezko \aroa edertzeko with a flower garland for decorationb. ( hiletarakoa) wreath2. ( biribila) circle, ring3. Sukal. ( tresna) cheese mould -
16 aro
Del verbo arar: ( conjugate arar) \ \
aro es: \ \1ª persona singular (yo) presente indicativo
aró es: \ \3ª persona singular (él/ella/usted) pretérito indicativoMultiple Entries: arar aro
arar ( conjugate arar) verbo transitivo/intransitivo to plow (AmE), to plough (BrE)
aro sustantivo masculinoa) (Jueg) hoop( en forma de aro) hooped earring
arar verbo transitivo to plough, US plow
aro sustantivo masculino hoop Locuciones: pasar por el aro, to toe the line, to give in ' aro' also found in these entries: Spanish: pulsera - anillo - toallero English: hoop - knuckle under - ring - bangle - ear - knuckle - rim - seal -
17 aro
m1) в т ч тех кольцо́aro de compresión — уплотни́тельное, поршнево́е кольцо́
aro del compromiso — обруча́льное кольцо́
2) о́бруч; о́бодrodar el aro — ( играя) кати́ть, ката́ть о́бруч
-
18 aro
I m1) обруч; ободaro de rueda (de pinas) — обод ( колеса); шина ( железная)2) серсо ( детская игра)3) кольцо ( для салфетки)5) Ам. серьга••II m бот. -
19 aro
a.ro[ar‘u] sm cerceau, cercle.* * *[`aru]Substantivo masculino (de janela) montant masculin* * *nome masculino4 (de janela, porta) encadrement -
20 áróður
[au:rouðʏr̬]m áróðurs и áróðrar1) гребля против ветра [течения]2) упорное стремление к чему-л.3) агитация; пропаганда
См. также в других словарях:
ARO — Деятельность Автомобилестроение Год основания 1957 Год закрытия 2006 Расположение … Википедия
ARO 10 — ARO (short for Auto Romania) was an off road vehicle manufacturer in Romania. The ARO 24 Series got a little brother in 1980, the ARO 10. While the ARO 24 can be classified as mid size SUVs, the ARO 10 is about the size of a Jeep Wrangler. It is… … Wikipedia
Aro — Saltar a navegación, búsqueda Aro puede referir a: un antiguo juego infantil, ver aro (juguete) un objeto de forma circular en forma de anillo utilizado en algunos deportes como el básquetbol y a través del cual se ha de introducir la pelota.… … Wikipedia Español
Aro — ist Abkürzung von: ARO Heimtextilien GmbH Auto România; siehe ARO (Automobilhersteller) Aro ist der Nachname folgender Personen: Samuli Aro (* 1975), finnischer Motorradsportler Aro kann sich auch beziehen auf: die Aro Konföderation, eine… … Deutsch Wikipedia
ARO — ist Abkürzung von: ARO Heimtextilien GmbH Auto România; siehe ARO (Automobilhersteller) Aro ist der Nachname folgender Personen: Jussi Aro (1928–1983), finnischer Altorientalist Samuli Aro (* 1975), finnischer Motorradsportler Tiiu Aro (* 1952),… … Deutsch Wikipedia
aro — aro·ei·ra; aro·li·um; aro·ma·den·drene; aro·mal; aro·ma·ti·tes; aro·ma·ti·za·tion; aro·ma·tize; aro·nia; aro·ras; aro·ma·tase; aro·ma; … English syllables
Aro — may refer to:* Aro people, an Igbo subgroup in Africa * Aro Confederacy, a Igbo slave trading political union * Årø, a small island in the Lillebælt in Denmark * Aro gTér, a lineage within Tibetan Buddhism * Aro, a deity in Igbo mythology * Aro,… … Wikipedia
aro — aro, pasar (entrar) por el aro expr. convencer, obligar a aceptar algo, resignarse. ❙ «Claro que llegaría el momento en que no habría más remedio que pasar por el aro.» Severiano F. Nicolás, Las influencias. ❙ «Al final, los profesores hacían… … Diccionario del Argot "El Sohez"
Aro — {{{image}}} Sigles d une seule lettre Sigles de deux lettres > Sigles de trois lettres AAA à DZZ EAA à HZZ IAA à LZZ MAA à PZZ QAA à TZZ UAA à XZZ … Wikipédia en Français
aro — sustantivo masculino 1. Pieza en forma de circunferencia: los aros olímpicos, los aros de un tonel. 2. Juguete que consiste en una anilla grande y delgada que se hace rodar con un palo: Hace años era normal ver a un niño rodando un aro por la… … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
Årø — es una pequeña isla perteneciente a Dinamarca, ubicada en el estrecho del Pequeño cinturón (Lillebælt en danés). Tiene aproximadamente 4 km de largo y 3 km de ancho, y alberga una población de 180 habitantes (2006) No debe ser confundida con Ærø … Wikipedia Español